Från dagens diskussion. Tryckfrihetsjuryn. I ett föredrag inför publicistklubben den 28 jan. 1947 lämnade GHT:s chefredaktör dr Knut Petersson, som är en av 1944 års tryckfrihetssakkunniga, några glimtar från den pågående utredningen. (Publicistklubbens årsbok 1947 s. 62.)
Enligt de sakkunnigas förslag till nya rättegångsregler i tryckfrihetsprocessen skall tryckfrihetsmål anhängiggöras vid rådhusrätterna i residensstäderna. Så framt ej parterna förklarar sig vilja hänskjuta målet till rättens avgörande skall en jury med nio medlemmar tillsättas föratt pröva om den åtalade skriften är brottslig. Frikännande dom skall meddelas såvida icke minst sex av medlemmarna är ense om att skriften skall anses brottslig. Jurymännen skall utses genom val för tre kalenderår. Antalet är fastställt till 24 för varje rådhusrätt som är behörig att döma i tryckfrihetsmål. De fördelas på två grupper med sexton jurymän i ena och åtta i den andra gruppen. Jurymännen i andra gruppen skall vara eller hava varit nämndemän. Valrätten tillkommer landstingen samt stadsfullmäktige i de städer som inte deltar i landsting. I de fall att jurymännen skall väljas av mer än en valmyndighet fördelas antalet inom vardera gruppen med ledning av folkmängden. Vid valet bör tillses att skilda samhällsgrupper blir företrädda. Juryn bildas på det sättet att vardera parten från jurylistan utesluter tre jurymän ur första och en ur andra gruppen, varefter rätten genom lottning uttar så många till suppleanter, att sex kvarstår i första och tre i andra gruppen. Juryn överlägger under en av den själv utsedd ordförande. Vid överläggningen skall, om det påkallas av någon bland jurymännen, rättens ordförande komma tillstädes för att meddela upplysningar om vad lag stadgar. Han skall dock avträda sedan upplysningarna meddelats och i varje fall innan brottslighetsfrågan upptages till omröstning. Uppkommer under juryns överläggning fråga, varöver någon av jurymännen finner parterna böra höras, skall juryn hos rätten påkalla huvudförhandlingens återupptagande. Dr Petersson fortsatte:
I jämförelse med nuvarande ordning har detta system en mera demokratisk prägel. Rättens inflytande på juryns sammansättning är eliminerat. Tanken att låta en av rätten utsedd person fungera som juryns ordförande i syfte att därmed säkerställa att den tillföres rättslig erfarenhet och insikt har icke varit främmande för de sakkunniga. Den fick ju också ett slags rekommendation i departementschefens direktiv. Att en sådan bestämmelse icke kommit med i förslaget har sin förklaring i att man velat ge juryn en fullt självständig ställning. Det har befarats, att en av rätten utsedd ordförande i denna sin egenskap skulle taga ledningen vid överläggningen och i många fall genom sitt ställningstagande diktera juryns utslag.