216 LitteraturnotiserERIK SOLEM. Lappiske rettsstudier. Annet opplag. Oslo 1970. Universitetsforlaget. 342 s. Nkr. 50,00.
Erik Solem var från 1912 till mitten av 1930-talet sorenskriver i Finnmark. En tid var han t. f. professor i rättsvetenskap och senare blev han høyesterettsdommer. År 1933 utgav han Lappiske rettsstudier på Institutt for sammenlignende kulturforskning (se SvJT 1934 s. 586). Boken har nu av Universitetsforlaget utgivits i en andra upplaga, som är ett oförändrat omtryck av originalutgåvan.
I boken skildras som titeln anger samernas rättsliga bruk och åskådningar, men som bakgrund ges en mycket brett upplagd framställning av samefolkens ursprung, utveckling och levnadsförhållanden. Förf. bygger på ett omfattande historiskt källmaterial och har därtill lagt sina egna erfarenheter från sorenskrivertiden. Det närmaste studieobjektet har naturligt nog varit de norska samerna, men samerna i Skandinavien har ju gemensamt ursprung och har i stort sett genomgått likartad utveckling. Åtskilligt av källmaterialet till boken härrör från Sverige. Utblickar görs även till ryska och sibiriska nomadfolk.
Inledningsvis redogör förf. för samernas invandring i Skandinavien och för de olika grupper av samer som finns. Vidare beskrivs deras samfundsordning med upplysningar om namnskick, familjebildning, religiösa föreställningar o. s. v. Det framgår bl. a. att kvinnans ställning hos samerna alltid har varit aktad och stark.
I fråga om rättssedvänjor hos samerna ges bl. a. en utförlig framställning av formerna för ingående av äktenskap och om arvsordning. Ett påfallande drag när det gäller arvsordningen är det företräde som givits yngste sonen, särskilt hos bofasta samer. Det är yngste sonen som brukat bo kvar hos föräldrarna sedan de äldre syskonen bildat familj och bosatt sig på annat håll. Självfallet ägnas i boken även stor uppmärksamhet åt de rättsliga förhållanden som anknyter till rendriften och vad därmed sammanhänger. För rättskipning har samerna i viss utsträckning haft egna organ. Efter hand har dessa organ trängts tillbaka av den statliga jurisdiktionen, men de har fungerat ända in på 1800-talet och förf. påvisar att det ännu i senare tid finns spår av dem. Det är detta som är den väsentliga förklaringen till att samernas egna rättssedvänjor i så stor utsträckning som är fallet bevarats till vår tid.
I förordet till den nya utgåvan säger förlaget, att boken bland fackfolk räknas som en klassiker på området. Efter att ha läst boken betvivlar man inte riktigheten av den uppgiften. Boken är späckad med fakta men samtidigt genom en medryckande framställning lätt och rolig att läsa.
P. B.
CLAUS ROXIN. Täterschaft und Tatherrschaft. (Hamburger Rechtsstudien Heft 50.) 2. Aufl. Hamburg 1967. Verlag Cram, de Gruyter & Co. 661 s. Inb. DM 68,00.
Författaren till den föreliggande digra monografien har kommit att intaga en bemärkt ställning bland den yngre generationens tyska straffrättsdogmatiker. Redan innan han övertog lärostolen i straffrätt i Göttingen hade han publicerat flera större arbeten, bland vilka den banbrytande undersökningen om "Offene Tatbestände und Rechtspflichtmerkmale" (1959) är särskilt värd att omnämna. I detta arbete undersöker Roxin de straffrättsliga brottsbeskriv-