Kriminologins nestor — Thorsten Sellin — nittio år den 26 okt 1986
När den svenskfödde sociologen Thorsten Sellin firar sin 90-årsdag i kretsen av anhöriga och lärjungar, kan han se tillbaka på ett ovanligt långt och verksamt liv som forskare och rättspolitiker. Flera generationer amerikanska vetenskapsmän, ämbetsmän och politiker har i honom funnit sitt föredöme och fått del av hans vetande, visdom och vänskap. Samtidigt har Thorsten Sellin bevarat kontakten med Europa och har som forskare och rådgivare påverkat sociologins inriktning och kriminalpolitikens utformning i många länder. På så sätt har han byggt en bro över Atlanten och vidgat kriminologins synfält.
    Thorsten Sellin tog realskoleexamen 1912 i Örnsköldsvik och följde ett år senare efter sin far till Canada och därifrån snart till Förenta staterna. Efter studier vid Augustana College kom han 1915 till University of Pennsylvania, som blev hans lärosäte för livet. I Philadelphia studerade han sociologi och disputerade 1922 på en avhandling om äktenskap och skilsmässa i Sverige. Han blev genast därefter fast knuten till universitetet och verkade där under 46 år, sedan 1930 som professor i sociologi och sedan 1945 till sin avgång som ledare för den sociologiska institutionen.
    Till hågkomst av hans 70-åriga anknytning till universitetet och hans insatser där blev dess centrum för kriminologiska studier förra året uppkallat efter honom och benämnes nu the Sellin Center for Studies in Criminology and Criminal Law. På så sätt har det för eftervärlden angivits, att det var därifrån som hans verksamhet bedrevs och spred glans över universitetet. Olikt antikens konung behövde han aldrig övergiva sin tron, och hans återkomst till universitetet vid detta tillfälle gav anledning till värmande hyllningar från flera generationer av vänner och kolleger ännu i livet. För dem blev hans framträdande där en bekräftelse på ett förbund som slöts i deras ungdom.
    Tidigt var musiken och språken Sellins stora intressen, och han undervisade i moderna språk i Minneapolis, samtidigt som han skrev på sin doktorsavhandling i sociologi. Ett bestående minne från den tiden är hans utgåva i Bonniers College series av August Strindbergs Lycko-Pers resa (1921, with notes and vocabulary). Långt senare återvände han efter andra världskrigets slut på ett nära årslångt besök 1946/47 till Sverige, nu som ryktbar kriminolog. Här föreläste han vid universitet och högskolor och verkade som rådgivare till Strafflagberedningen (1938—56). Denna hade, under ordförandeskap av Karl Schlyter (1879—1959), börjat sammanfatta sina förslag till ett nytt påföljdssystem, och Sellin bidrog med sina studier av användningen av tidsobestämda brottspåföljder i USA och med sina erfarenheter av ansträngningarna att åstadkomma en humanare inställning till lagöverträdarna.
    Intresset för den kriminalpolitiska utecklingen i Sverige och övriga Norden väcktes tidigt hos Sellin och har bevarats genom åren. För utländsk publik skrev han Recent Penal Legislation in Sweden (1947; se om denna SvJT 1948 s. 274 och 360) och han översatte osjälviskt strafflagberedningens utkast (1957; se SvJT 1957 s. 482) och den ursprungliga texten av 1962 års Brottsbalk (1965) samt av 1960 års Barnavårdslag (1965). Amerikanska vetenskapsmänoch politiker har omvittnat, hur starkt intryck de tagit av den svenska krimi-

 

Notiser 649nalpolitiken sådan den presenterades av Sellin. Ingen kunde då ana, att Brottsbalken snart efter ikraftträdande skulle anses representera en redan förgången tid oeh bliva föremål för successiva genomgripande förändringar, så att idag föga mer än stommen har lämnats orört.
    Redan tidigt inriktades Thorsten Sellins forskning på den del av sociologin, som ägnas åt avvikande beteende, särskilt brottslighet. Under 1930-talet bearbetade han den otillförlitliga amerikanska kriminalstatistiken för att finna fram till brottslighetens faktiska omfattning och utveckling (jfr Sellin i Festskrift tillägnad Karl Schlyter, Sthm 1949 s. 290—307). Ett resultat av dessa undersökningar blev Uniform Criminal Statistics Act (1944), en plan för federal lagstiftning av avgörande betydelse som underlag för rationell kriminalpolitik. Bakom insatsen stod intensiva studier av europeisk, icke minst nordisk kriminalstatistik.
    Samtidigt som Thorsten Sellin tjänstgjorde som rådgivare till regeringen rörande kriminalstatistiken fortsatte han att utarbeta analysmetoder för forskning på området (se även SvJT 1953 s. 48). Härvidlag biträddes han av sina medarbetare vid universitetet, framför allt sin efterföljare Marvin E. Wolfgang. Tillsammans utarbetade de kriminalitetsindex, som redovisades i boken The measurement of Delinquency (1964 och 1978) och fullföljde analysmetoderna i den tillsammans med Robert M. Figlio i verket Delinquency in a Birth Cohort (1972). Här anvisas metoder att mäta brottslighetens typer och omfattning, att utskilja brottslingarnas särdrag och att utvärdera verkningarna av samhällets ingripanden mot brott.
    En naturlig följd av dessa forskningar var ett djupt engagement i den kriminalpolitiska debatten om rimligheten och försvarligheten att tillgripa stränga straff mot lagöverträdare, i Förenta staterna framförallt mycket långa frihetsstraff och dödsstraff. Det var just i debatten om dödsstraffet, som Thorsten Sellin kom att spela en framträdande roll och bliva ett föredöme fören lång rad framstående yngre rättsvetenskapsmän. Kulmen nåddes med hans rapport The Death Penalty utarbetad 1959 för the American Law Institute. Övertygande har han med stöd av statistik och experiment visat, att dödsstraffet, sådant det finnes i USA, icke avskräcker mot grova våldsbrott eller ens är ett verksamt verktyg för vedergällning. Ännu har hans kamp för dess avskaffande varit verkningslös. Annu finnes dödsstraffet kvar i 39 av delstaterna och under det senaste decenniet har 66 dödsdomar gått i verkställighet, mest i sydstaterna. Den 1 augusti i år stod icke mindre än 1 765 personer på dödslistorna, en ökning på ett år med 225 personer. Trots den uteblivna politiska framgången har Sellin i flera skrifter oförtrutet fortsatt sin kamp med vetenskapliga och etiska argument.
    I själva verket utgör Sellins kraftfulla inlägg i dödsstraffsdebatten en viktig del av hans djupgående komparativa undersökningar av brottsligheten som en andel av livet i samhället i olika kulturer. Redan när han som chef för Social Science Research Council 1933—36 tog upp det övergripande ämnet Culture Corflict and Crime (1938, på franska 1984). Denna framställning har blivit ett standardverk för studier av brottsligt och annat avvikande beteende och har inneburit en breddning och fördjupning av sociologins arbetsfält och banat nya vägar för den kriminologiska forskningen (se även Sellin i SvJT 1940 s. 305-11).
    Det djupgående intresset för den historiska utvecklingen och ovanligt grundliga kunskaper i de germanska och romanska språken har gjort det möjligt för Thorsten Sellin att genomarbeta stora områden av straffsystemens

 

650 Notiserförändringar genom tiderna. Studiet av tillkomsten och utvecklingen av rasp och spinnhusen i Amsterdam från slutet av 1500-talet ledde till den vackra lilla skriften Pioneering in Penology (1944). Där erinrar han om de nya tukthusens betydelse för Sverige. Redan 1621 tog Gustav II Adolf initiativet till inrättande av en sådan korrektionsanstalt i Stockholm genom att beordra studier av sådana inrättningar i Hansa-städerna. En första anstalt kom tillstånd redan 1622, och ett tukt- och barnhus inrättades 1624 på Riddarholmen för att några årtionden senare flyttas till S:ta Clara gärde, icke långt från platsen för nuvarande Folkets Hus.
    Fortgående historiska forskningar ledde till några festskriftsbidrag om straffångarnas tillvaro i olika kulturer som viktiga inslag i slav- och arbetsmarknaden. Studierna utvidgades alltmera och Thorsten Sellin kunde sammanfatta forskningsresultaten i den skakande framställningen Slavery and the Penal System (1976). Linjerna följes från antikens slavmarknader till uthyrning av kedjefångar i Sydstaterna under 1930-talet. Man ser utvecklingen av slavarbetet från rodden av galärerna till byggnadsarbete i fästningarna och skeppsbyggeri i örlogsvarven. I Sverige var arbetet på Karlstens fästning särskilt fruktat bland fångarna, och uttrycket Marstrandsarbete har länge dröjt sig kvar i folkmun. Andra fångar tvangs att arbeta i järn vid artillerismedjorna i Stockholm och Kalmar och ankarsmedjan i Karlskrona. I Danmark hyste den store juristen A. S. Ørsted (1778-1860) ingen misskund med fångarna, och i Norge benämndes de ännu under senare delen av 1800-talet slavar. Den människosyn som återspeglas i benämningen och de vidriga förhållanden, under vilka de levde, har förändrats, men ännu anses (avslöjade) brottslingar ha lägre människovärde än andra.
    Den humanistiska bildning, förtrogenhet med samhällsförhållanden under olika tidsåldrar och vetenskapliga skicklighet som Thorsten Sellin tidigt grundlade och fördjupat under sin långa levnad har han givit ut för många. Trofast och oegennyttigt har han verkat inom lärda samfund och ingen har förvaltat och vårdat så många internationella uppdrag inom kriminalpolitiken som han. Sin ledande ställning inom kriminologin har han skapat redan under 1930-talet och sedan behållit. Tacksamheten för hans insatser har icke bara kommit till uttryck i hedersdoktorat (bl. a. i Köpenhamn och Uppsala) och kallelse till vetenskapliga sammanslutningar utan kanske mest glädjande i den vördnad och tillgivenhet som visas honom av alla dem, med vilka han har samarbetat.
    Även om Thorsten Sellin med all rätt skulle kunna njuta sitt otium cum dignitate, har så icke blivit fallet. Han är fortsatt vetenskapligt verksam, under den varma årstiden i sitt stora bibliotek på gården i Gilmanton, New Hampshire, om vintern i kretsen av gamla vänner i Paris. Amerikansk medborgare sedan 1920 har engelska blivit det språk, på vilket han skriver sina verk, men i umgänget med nordiska vänner faller svenska med ångermanländskt tonfall sig naturligt. Liksom delar av hans författarskap omsider blivit tillgängliga på franska, utger han nu franska vetenskapliga verk på engelska. Obesvärad av sin lärdom och med öppet sinne för trivsel i vardagen blir Thorsten Sellin omärkligt äldre, medan en ny generation av forskare, ämbetsmän och politiker nalkas honom. Själv väl förfaren i forskningens hantverk vill han kanske likt antikens Nestor i Iliaden (i Erland Lagerlöfs översättning) gedem denna arbetsanvisning:
"Insikt mera än kraft gör timmerhuggaren duglig"
 

Alvar Nelson