Normprövning — behov och metod
Av regeringsrådet STEN HECKSCHER
Frågan om normkontroll rör dels om politisk makt skall föras över till juridiska institutioner, dels strävandena att rättssystemet skall vara konsekvent. Inhemska normkonflikter är knappast något stort problem vilket manar till varsamhet när ändringar övervägs. Förhandsgranskning är överlägsen annan kontroll och kan stärkas, t.ex. genom att förbättra Lagrådets arbetssituation. Däremot bör Lagrådet inte ges vetorätt. Uppenbarhetskriteriet i RF 11:14 bör behållas, i vart fall för att åsidosätta lag. Någon författningsdomstol bör inte komma i fråga.
Inledning
Göran Regner dog i juni 2007. Det var en stor förlust för hans närmaste men också för hans arbetskamrater och hans profession.
Göran var en av de alltför få jurister som både brydde sig om och begrep sig på konstitutionella frågor. Sådana kom också att i hög grad prägla hans yrkesliv. Göran var bl.a. chef för Justitiedepartementets grundlagsenhet och rättschef också för dessa frågor. Han var en av ingenjörerna bakom Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) och hade nyligen färdigställt ett omfattande och gediget diskussionsbetänkande om den grundlagen och om Tryckfrihetsförordningen (TF). Han medverkade i den utredning som utformade den nuvarande bestämmelsen i Regeringsformen (RF) om lagprövning, en utredning som för övrigt leddes av min far.
1974 års regeringsform var ju tänkt att vara en levande grundlag. Det har den varit i åtminstone den meningen att den ofta rört på sig — den ändras regelmässigt i anslutning till varje val, dock inte vid det senaste. Skälet till den stillsamheten är naturligtvis den grundlagsutredning som nu arbetar och som skall vara färdig om ett drygt år och vars arbete är bakgrunden till denna artikel.
Jag tror att RF inte ligger särskilt långt fram i huvudet på så många aktiva jurister. I Sverige förefaller intresset för grundlagsfrågor tyvärr inte vara särskilt vitt spritt. Jag har på åtskilliga arbetsplatser slagits av hur föga den lever i sinnet bland juristerna. Och i Regeringskansliet, vågar jag påstå, är medvetandet om dess styrande funktioner inte på alla håll så väl utvecklat som man borde kunna kräva. Det är tråkigt, för det är ju där det regeras! Man kan undra vad detta beror på, och en och annan har spekulerat över det.
Detaljgraden i RF är hög. Stig Strömholm liknade delar av den vid en kommunal städstadga i en bok som kom ut i slutskedet av dess tillkomst. RF är alltså inte lika präglad av festtalsretorik som grundlagar i