Notiser
Gunnar Lagergren in memoriam
Gunnar Lagergren föddes den 23 augusti 1912 och växte upp i Gävle och på Djursholm. Han blev student på reallinjen 1931, inledde sina akademiska studier vid Stockholms högskola med en fil. kand. i filosofi, matematik och nationalekonomi men sadlade om till juridik, tog jur. kand.-examen på kort tid och fortsatte på vad som då var den juridiska kungsvägen: tingsnotarie, aspirant i Svea hovrätt, hovrättsfiskal 1941, assessor 1948 och hovrättsråd 1957. Domstolsarbetet interfolierades av förordnanden och utredningsuppdrag. Gunnar Lagergrens domarbana kröntes av utnämningen till president i Hovrätten för Västra Sverige i Göteborg år 1966, ett ämbete som han innehade till 65-årsdagen 1977. Det året tillträdde han ämbetet som riksmarskalk.
År 1944 — nygift med Nina von Dardel, Raoul Wallenbergs halvsyster och livet igenom oförtröttad kämpe för hans sak — sändes han till den svenska beskickningen i det sönderbombade Berlin för att leda arbetet vid dess B-avdelning, dvs. den avdelning som handlade det neutrala Sveriges uppgifter som skyddsmakt för en rad krigförande länder i Tyskland. Den tjugutreåriga Nina Lagergren fick undantagsvis tillstånd att följa med. Gunnar Lagergren stödde alltid sin hustru i arbetet för Raoul Wallenberg; 1984 blev han ordförande i styrelsen för Raoul Wallenberginstitutet för mänskliga rättigheter i Lund.
Freden öppnade nya möjligheter för en språkkunnig och redan internationellt erfaren svensk jurist. Gunnar Lagergren kallades gång på gång att delta i skiljenämnder som utsågs av Internationella handelskammaren i Paris och deltog även i arbetet på att utforma standardiserade handelstermer. Han bereddes möjlighet att under ett par år arbeta med dessa frågor i Paris och Rom. Redan 1953 hade han utnämnts till ledamot av den internationella domstolen i Tanger i Marocko, där han vistades med sin familj under tre år. I ej mindre än tjugutre år, 1966–1990, var han ledamot av Permanenta skiljedomstolen i Haag. Resultatet av studierna i Paris och Rom blev en engelskspråkig köprättslig monografi, som utkom 1954. Den spelade en avgörande roll när han 1965 hedrades med ett juridiskt hedersdoktorat vid Uppsala universitet. Med den akademiska världen kom han att få nära kontakt när han år 1980 blev hedersledamot av Vitterhetsakademien, i vars verksamhet han flitigt deltog. Gunnar Lagergrens internationella verksamhet kom tidigt också att omfatta viktiga domaruppdrag även i de många tvister både mellan stater och beträffande enskildas rättigheter som hade sin bakgrund i det andra världskriget. 1956 blev han medlem av skiljekommissionen mellan Tyskland och de allierade i Koblenz. Åren 1964–1990 var han president i den högsta restitutionsdomstolen i Herford och München; där handlades mål om ersättning för egendom som orättmätigt berövats ägarna av tyska myndigheter under krigsåren. Av Gunnar Lagergrens många ordförandeskap i betydelsefulla skiljedomstolar, som skapats för enskilda tvister, bör främst nämnas den som avsåg kustområdet Rann of Kutch (1965–1969), där de motstående parterna var Indien och Pakistan, som tidigare gått till krig om området. Lagergren hade där sitt uppdrag från FN. Andra skiljedomstolar som