ROBERT NORDH, Talerätt för eget intresse och allmänt intresse i miljöprocessrätten. Iustus förlag. Göteborg 1999, 598 s.
Inledning
Hovrättsrådet Robert Nordh, verksam som vice ordförande på avdelning vid Hovrätten över Skåne och Blekinge, försvarade i Uppsala den 26 maj 1999 sin avhandling ”Talerätt i miljömål, särskilt om vattenrättsliga ansökningsmål och talan rörande allmänna intressen”.1 Avhandlingen rör i sin helhet talerätten inom miljörätten. För att ge talerätten liv och konkretion sätts den in i sitt miljörättsliga sammanhang och framställningen behandlar således i stora delar också miljörättsliga sakfrågor.
Arbetet är indelat i tre huvudavsnitt. Det inleds med ett avsnitt kallat ”Allmänna utvecklingslinjer” som innehåller en exposé över talerätt och miljörätt från den romerska rätten över de svenska landskapslagarna, landslagarnas tidevarv fram till gällande rätt.2 Avsnitt II har namnet ”Talerätt i vattenmål”. Också det innehåller en kortare inledning om vattenrättens historia. Därutöver behandlas mycket ingående talerätten i vattenmål.3 Det III:e avsnittet slutligen
bär titeln ”Talerätt rörande allmänna intressen” och detta rör bl.a. vad ett allmänt intresse är och vem som har talerätt för ett sådant.
1 Att Nordh, som således är verksam vid hovrätten i Malmö, disputerade i Uppsala och inte i Lund kan förefalla egendomligt, men torde bero på ämnets natur och att hans handledare, professor Per-Henrik Lindblom, en erkänd auktoritet på miljöprocessrättens område, är verksam i Uppsala. Därtill kommer att Lindblom var ordförande i den utredning, Grupptalanutredningen, där Nordh tidigare var sekreterare. 2 Avsnittet har följande kapitelrubriker: Romersk rätt, Landskapslagarna, Landslagarnas tidevarv, 1734 års lag, Från 1734 till industrialismens genombrott, Industrialism och miljörättsligt nytänkande, Den moderna miljörätten och Miljörätten i går, i dag och i morgon. 3 Avsnittet har följande kapitelrubriker: Historik, Vattenlagen — de bakomliggande ändamålen, Former för att till-
godose intressen och väga dem mot varandra, Talerättens funktion i vattenmål, Behörigheten att vara sökande i vattenmål samt Sakägarbegreppet och talerätten.
4 Det visar sig inte helt oväntat att talerätt i sådana fall väsentligen är förbehållen vissa myndigheter, något som författaren kraftigt reagerar mot genom en plädering för att alla och envar borde ha talerätt i sådana fall. Nordh var, innan avhandlingsarbetet påbörjades, sekreterare i Grupptalanutredningen.5 Han uppmärksammade där en del frågor som sedan utvecklas i avhandlingen. Främst gäller det sakägarbegreppet och i någon mån talerätten rörande allmänna intressen. Avhandlingens huvudproblem rör således dessa begrepp och deras betydelse för den rättsliga prövningen av miljöfrågor.6
Sakägarbegreppet
Nordh upptäckte i sitt utredningsarbete att sakägarbegreppet medför komplikationer som dittills varit förbisedda. Dessa låg inom miljörätten i att begreppet har två sidor: Den materiella sidan och den processuella sidan. Den materiella sidan rör frågor om vem som är subjekt i det omstämda rätts-
4 Avsnittet har följande kapitelrubriker: Begreppet allmänt intresse, Talerätt rörande allmänna intressen — de lege lata, EG-rätt och utländsk rätt samt Sammanfattning och utvärdering. 5Se SOU 1994:151 i tre volymer (Grupprättegång, Del A, Sammanfattning, lagtext och behovsanalys, Grupprättegång, Del B, Grupptalan vid allmän domstol m.m., Grupprättegång, Del C, Bilagor). 6Se t.ex. SOU 1994:151, Grupprättegång, Del C, Bilagor, s. 198 ff.