306 NORDISKT OCH INTERNATIONELLT. Rafael Erich †. D. 19 febr. 1946 avled den berömde finske rättslärde, statsmannen och ledamoten av den fasta mellanfolkliga domstolen i Haag, Rafael Waldemar Erich.
Erich var född i Åbo 1879. Efter att 1898 hava blivit student avlade han vid universitetet i Helsingfors filosofie kandidatexamen 1900, rättsexamen 1903 och juris kandidatexamen ävensom — efter studier i Helsingfors och i Heidelberg under Georg Jellinek — juris licentiatexamen 1907, varefter han sistnämnda år promoverades till juris doktor. Sedan han vid universitetet i Helsingfors tjänstgjort tidvis åren 1906—1910 såsom lektor i finskt lagspråk och åren 1908—1910 såsom t. f. prof. i statsrätt och folkrätt, blev han sistnämnda år, 1910, utnämnd till prof. i sagda ämnen. Han tog en mycket framstående del i Finlands frihetskamp och vistades sept. 1915—maj 1918 i Sverige och Tyskland såsom representant för den finska frihetsrörelsens centralorganisation, därvid han från början ställde sig på den aktiva jägarrörelsens sida. Efter Finlands självständighetsförklaring och frihetskrigets segerrika slut ombetroddes han dels med flera kommittéuppdrag i Finland, dels med uppdrag såsom juriskonsult vid utrikesministeriet sedan 1918, dels ock med flera representationsuppdrag i utlandet, bl. a. såsom Finlands representant vid NF:s assemblée från år 1921, i Ålands neutraliseringskonferens, i konferenser för uppgörandet av skiljedomsförslag, i NF:s förberedande avrustningskommission, konferensen för folkrättens kodifikation m. m. Han tillhörde det finska högerpartiet och var Finlands statsminister 1920—21, minister i Bern och ständig delegat vid NF 1926—27, Finlands minister i Stockholm 1928—36, och minister i Rom 1938. Efter att åren 1930—36 hava varit suppleant i fasta mellanfolkliga domstolen (Cour permanente de justice internationale) i Haag, valdes han till ordinarie domare i sagda domstol 1938. Ännu vid domstolens sista sammanträde senaste höst deltog han ehuru svårt sjuk i domstolens arbete.
Erichs rättsvetenskapliga produktion var synnerligen betydande och omfattade arbeten på svenska, finska, tyska och franska språken på statsrättens, folkrättens och politikens olika områden. Han blev 1932 juris hedersdoktor vid Uppsala universitet; han var också medlem av l'Institut de droit international och av l'Académie diplomatique m. m.
Det kan icke komma ifråga att här ingå på ett bedömande av Erichs gärning såsom vetenskapsman, statsman och domare. Antydningsvis må framhållas hans synnerligen omfattande och betydelsefulla vetenskapliga produktion på den offentliga rättens område. Hans på finska språket utgivna arbete Suomen valtio-oikeus I—II torde vara det utförligaste och för närvarande mest begagnade arbetet i Finlands nu gällande statsrätt, och det är att beklaga att han ej kommit att till ett större systematiskt arbete i modern folkrätt sammanfatta de djupa och omfattande insikter, han ägde på detta område och som tagit sig ut-