Hovrätternas uppskattning av vinnande svarande parts kostnader.
Enligt vad erfarenheten giver vid handen, bestämmes kostnadsersättningen till vinnande svarandepart i hovrätterna nästan undantagslöst till 30, 40 eller 50 kr. jämte domslösen. Så vitt man kan bedöma, tages ingen hänsyn tillo m parten i hovrätten representeras av en examinerad jurist eller av annan person.
De besvär, som äro förenade med uppdrag att i hovrätten bevaka svarandeparts talan i vademål, bestå som bekant dels i inställelser i hovrätten, dels ock i det rent juridiska arbetet. Inställelserna äro i regeln sex, nämligen:
1) vid fullmakts avlämnande samt libellens uttagande;
2) vid exceptionens ingivande:
3) vid duplikens uttagande;
4) vid replikens ingivande;
5) vid domens efterhörande och beställande;
6) vid domsexpeditionens avhämtande.
För det juridiska arbetet kräves:
1) genomläsning av libellen och granskning av behörighetshandlingar;
2) uppsättande av exceptionen;
3) genomläsning av dupliken;
4) uppsättande av repliken.
För skrifternas författande är i regel nödigt att ånyo genomgå protokollen— kanske också andra handlingar — och åter samla i sitt minne vad som i målet förekommit, icke sällan att till undersökning och bemötande, eventuellt under studier av kommentarer och lagtexter, upptaga nya synpunkter, som av motparten framlagts, konferera med huvudmannen, infordra och ordna utredning och motbevisning m. m. Efter hovrättsdomens avkunnande skall huvudmannen underrättas om dess innehåll och eventuellt skiljaktiga meningar, fatalier antecknas o. s. v. Ej sällan kan för studiet av hovrättens protokoll ifall av skiljaktig mening erfordras ett extra besök i hovrätten. Före inställel-
sen skall fullmakt och eventuellt andra behörighets handlingar anskaffas och granskas. Härtill kommer själva bevakandet, d. v. s. tillsynen över att fatalietider iakttagas, vilket kräver anteckningar m. m.
Om nu arvodet för de fem första inställelserna sättes så lågt som till 5 kr. pr gång — uttagande av domen behöver ju ej ske genom mera kvalificerat biträde — så återstår med den av hovrätterna tillämpade taxan 30—50 kr. ej mycket till ersättning för övrigt arbete Tydligt är således, att en höjning är i högsta grad berättigad. Mig synes, att om kostnadsersättningen skall schablonmässigt utdömas, den ej borde sättas till lägre än 100 kr., vilket åtminstone i alla de fall, där bevakningen och skriftväxlingen skötas av examinerade jurister, icke skulle kunna anses vara oskäligt. Härigenom kommes säkerligen bl. a. även att uppnås: att tillflödet av smärre vademål skulle minskas— ty faktum är, att ganska allmänt, då fråga är om fullföljd till hovrätten av mindre viktiga mål, vederbörande besluta sig för att fullfölja, enär det kostar så obetydligt —; att hovrätten skulle i många fall befrias från sådana fullföljder, vilkas tämligen genomskinliga syfte endast är att för vinnande av tid förhala sakens slutliga avgörande; att hovrätten skulle ha större utsikter att hos de ombud, som uppvakta i hovrätten, finna de egenskaper, som eljest pläga fordras av dem, som allmänneligen låta sig begagnas som rättegångsombud; samt att hovrättens eget arbete skulle med hänsyn till ordning, reda och omdöme hos ombuden icke oväsentligen underlättas. — Mot det nu på många håll praktiserade systemet med springpojkar och pappersinlämnare borde hovrätten i ochmed en högre taxas tillämpande i fall, då ombudet är examinerad jurist, kunna sätta en gräns.
Det bör slutligen framhållas, att det icke finnes någon anledning, varför en part, som två gånger fått sin talan prövad och båda gångerna ogillad, skulle på bekostnad av motparten, som tvingats iakttaga inställelse, premieras med särskilt låga kostnader till denne i andra instans. Det förhåller sig nämligen på det sätt, vilket jag av egen erfarenhet kan intyga, att i allmänhet vederbörande vinnande svarandepart får till sitt ombud betala högre belopp än det, som av hovrätten tillerkännes honom.
H. Norman.