Arkiv för patent-, mönster- och varumärkesskydd. Organ för Svenska föreningen för industriellt rättsskydd. Utgivare och redaktör: AXEL HASSELROT. Första årgången. Stockholm 1919. Sex 32-sidiga häften. Pris (för andra än föreningsmedlemmar) kr. 10.00.
    Den tidskrift, vars namn läses här ovan, har, synes det mig, startat i en lycklig stund. De krisartade omvälvningar på det ekonomiska området, som följt världskriget i spåren, komma helt visst att skapa nya problem även på det industrirättsliga området, och tillkomsten av ett organ med uppgift att följa företeelserna på detta område bör härvid kunna bliva till verkligt gagn. Härtill kommer vad vårt eget land beträffar, att den betydelsefulla frågan om patenträttens omdaning under tidskriftens första år inträtt i ett nytt skede, i det att patentlagstiftningskommittén i juni 1919 avgivit sitt förslag till patentlag. Det är att hoppas, att tillvaron av en särskild facktidskrift skall väcka till liv en diskussion ägnad att bana väg för reformen och att underlätta de nya rättssatsernas säkra tillämpning i praktiken. Tanken på gemensamt nordiskt lagstiftningsarbete på industrirättens område har ock under det gångna året ånyo kommit på dagordningen, främjad av kristidens gynnsamma erfarenheter av samverkan mellan nordens folk. Tidskriftens redaktör har visat sig äga öppen blick för denna tankes stora betydelse, då han i en inledande uppsats tagit till orda för densamma, och snart sagt i varje häfte möter man redogörelser för vad som tid efter annan under året förekommit i denna sak: underdåniga skrivelser med begäran om åtgärder i ärendet från uppfinnareföreningen och föreningen för industriellt rättsskydd, patentverkets yttrande över dessa skrivelser m. m.
    Genom en serie kortare meddelanden erhåller läsaren en klar överblick över de industrirättsliga företeelserna främst i Sverige men även i grannländerna. Tidskriftens redaktör har ock de bästa förutsättningar att här tjänstgöra som en tillförlitlig ciceron. På en

gång jurist och tekniker och fördelaktigt känd såsom författare i hithörande ämnen, har han genom sin verksamhet inom patentverket, patentlagstiftningskommittén samt de båda förut nämnda föreningarnas styrelser det bästa tillfälle att följa utvecklingen på hithörande områden. Det är blott att hoppas, att hans outtröttliga nit och levande intresse skall smitta många och i större utsträckning än hittills framlocka bidrag jämväl av andra pennor; under det gångna året har han burit bördan i det närmaste ensam.
    Den första årgångens största värde ligger i den samling av domar och utslag rörande tillämpningen av gällande patentförordning, som här påbörjats och upptager senare hälften av varje häfte. Samlingen omfattar ej blott alla mål, som fullföljts till högsta domstolen, utan även sådana som stannat i lägre instans. Redaktören, som personligen skött även denna avdelning, har av allt att döma underkastat sig mycken möda för att jämväl beträffande dessa senare ernå fullständighet. De mål, som redan varit föremål för referat i Nytt Juridiskt Arkiv, återgivas här i allmänhet något mera utförligt; sålunda redogöres fullständigt för vad som förekommit även beträffande sådana yrkanden, som ej fullföljts till högsta domstolen.
    Rättsfallen äro ej ordnade i tidsföljd eller efter arten av de behandlade rättsfrågorna utan efter de åsyftade patentens nummerordning. Härigenom vinnes den fördelen, att ett flertal mål, avseende ett och samma patent, städse kan refereras i ett sammanhang. Samlingen har hittills förts fram till patentet nr 4179. Då den en gång bragts up to date — vid 1919 års utgång voro 46,319 patent beviljade —, torde det emellertid befinnas erforderligt att underlätta dess användande genom ett systematiskt register, utvisande vilka rättsfall som belysa innebörden av patentlagens särskilda stadganden.

Birger Ekeberg.