Ändrade bestämmelser angående nedsättning av aktiekapital. Genom en till riksdagen avlåten proposition (nr 256) förelade K. M:t riksdagen ett förslag till lag om ändrad lydelse av 93 § i lagen d. 12 aug. 1910 om aktiebolag. Enligt berörda förslag skulle från den i nämnda lagrum jämlikt dess äldre lydelse givna regeln, att i aktiebolag, däri aktier med olika rätt funnes, beslut om nedsättning av bolagets aktiekapital enligt 50 § i samma lag ej vore giltigt, med mindre samtliga aktieägare förenat sig därom, göras det undantag, att, där enligt bolagsordningen aktier med företrädesrätt icke medförde rätt till större del av bolagets behållna tillgångar än som med företrädesrätt tillkomme dem, beslut om nedsättning av icke företrädesberättigad del av aktiekapitalet, där beslutet tillika innefattade föreskrift om motsvarande belopps avsättning till reservfonden, finge ske i den ordning, som i 91 § 4 och 5 mom. stadgades. Såsom skäl för förslagets framläggande anförde föredragande departementschefen, att regeln om enhällighet bland samtliga aktieägare, då fråga vore om nedsättning av aktiekapitalet i bolag, däri funnes aktier med olika rätt, gjort det praktiskt taget omöjligt att i aktiebolag, vars aktiekapital vore fördelat på ett stort antal aktieägare, genomföra en ej minstur allmän ekonomisk synpunkt önskvärd rekonstruktion genom nedsättande av aktiekapitalet eller viss del av detsamma. Anledningen till att så stränga villkor bestämts för dylik nedsättning vore den, att nedsättningen lätt kunde medföra rubbning av förhållandet mellan de särskilda aktieklassernas rätt tillbolagets tillgångar och sålunda innebära en rättskränkning för den ena eller andra klassen av aktieägare. I det fall, som avsåges med det framlagda förslaget, inverkade emellertid en nedsättning av aktiekapitalet icke på de olika aktieklassernas inbördes ställning och rättigheter. Under dylika omständigheter borde därför enligt departementschefens mening en nedsättning av aktiekapitalet kunna tillåtas enligt samma regler, som gällde för nedsättning av aktiekapitalet i ett bolag, däri endast ett slag av aktier funnes. Första lagutskottet tillstyrkte i avgivet utlåtande (nr 22) bifall till propositionen. I anslutning till inom riksdagen väckta motioner erinrade utskottet tillika, att jämväl i andra fall än de, som berördes av den föreslagna lagändringen, nedsättning av aktiekapitalet eller någon del av detsamma kunde äga rum i aktiebolag med aktier av olika slag, utan att rubbning skedde i förhållandet mellan de olika aktieklasserna. Även för dylika fall torde det enligt utskottets mening vara lämpligt att göra undantag från den i 93 § givna regeln om enhällighet. Vid en utredning av denna fråga borde jämväl tagas under över-

NOTISER. 357vägande, huruvida icke andra i aktiebolagslagen givna stadganden om aktiekapitalets nedsättning kunde vara i behov av omarbetning. Utskottet hemställde därför, att riksdagen måtte i skrivelse till K. M:t anhålla om utredning, huruvida och på vad sätt de i gällande aktiebolagslag givna bestämmelser om nedsättning av aktiekapitalet och i samband därmed stående stadganden kunde omarbetas i syfte att underlätta en berättigad dylik nedsättning. Riksdagen biföll utskottets hemställan. Berörda i propositionen framlagda, av riksdagen antagna lagförslag har d. 2 juni 1922 upphöjts till lag (Sv. F. S. nr 215).