Fordras till relaxation samtycke av fastighetsägarens make? I en till red. insänd artikel behandlar e. o. hovrättsnotarien Erik Ljunggren i Nyköping det i praktiken ofta förekommande spörsmålet, huruvida för relaxation av gemensam inteckning erfordras samtycke av fastighetsägarens make. Förf. erinrar om stadgandet i 6 kap. 4 § GB, att make ej må avhända sig eller med inteckning för gäld belasta fast egendom, vari andra maken har giftorätt, utan att denne skriftligen med två vittnen samtycker därtill, och om bestämmelsen i 4 § inteckningsförordningen, att inteckning ej må beviljas, med mindre det upplyses att fastighetsägaren ej var gift eller det visas att samtycke eller tillåtelse till inteckningen givits efter ty i 6 kap. 4 eller 6 § GB sägs eller att medgivandet ändock är gällande, och att i annat fall ansökningen skall tills vidare förklaras vilande. Förf. anser lagens krav på samtycke av fastighetsägarens make ej gälla, när fråga är om dödande av gemensam inteckning i viss fastighet med förbehåll enligt 33 § inteckningsförordningen. Enligt förf. tillämpas vid häradsrätterna olika praxis i fråga om sådant medgivandes erforderlighet, och i allmänhet torde man nöja sig med tillstånd allenast från vederbörande fastighetsägare. En nyligen avkunnad dom av Svea hovrätt finge emellertid anses innebära att hovrätten anslutit sig till den motsatta ståndpunkten. Se ock LAMM: Inteckning för fordran s. 145.

    I anledning av det av förf. framställda spörsmålet meddelas följande uttalande i frågan av en av red:s medlemmar.
    Före nya giftermålsbalkens och nya förmynderskapslagens ikraftträdande lärer den uppfattningen allmänt varit rådande hos våra domstolar, att vid relaxation av gemensam inteckning samtycke till sådant förbehåll, som avses i 33 § inteckningsförordningen, ej kunde lämnas, beträffande hustrus enskilda fasta egendom av mannen utan hustruns medgivande eller i fråga om omyndig tillhörig fast egendom av förmyndaren utan tillstånd av förmynderskapsdomstolen. Då en relaxationsåtgärd medför ökad belastning — visserligen i olika fall av större eller mindre betydelse — av den eller de fastigheter, däri inteckningen skall gälla till oförändrat belopp, bör även enligt nu gällande lagstiftning, vidkommande fast egendom, däri make har giftorätt, dennes samtycke och rörande omyndigs fasta egendom förmynderskapsdomstolens tillstånd till åtgärden inhämtas. Att bestämmelser, motsvarande dem som återfinnas i 4 § andra stycket inteckningsförordningen, icke upptagits i 33 § samma förordning, synes mig så mycket mindre böra föranleda antagande, att i fråga om makes giftorättsgods andra makens samtycke till relaxation ej skulle erfordras, som vilande förklaring av ansökan om relaxation ej är känd av inteckningsförordningen och en rent instruktorisk bestämmelse väl knappast kunnat anses påkallad.

E. S.