408 NOTISER. Domsagonotariernas utbildning. I 24 § anvisar domsagostadgan för de i domsagorna tjänstgörande manliga e. o. notarierna såsom medel att vinna kompetens till fullständigt domarförordnande bl. a. antingen tjänstgöring ett och ett halvt år såsom biträde hos häradshövding och sex månader i hovrätt eller också tjänstgöring två år hos häradshövding. I skrivelse till Konungen d. 7 mars 1927 anförde häradshövdingen K. Schlyter, att den nu rådande starka konkurrensen om tjänstgöring å domsagornas kanslier skulle något lättas, om man beredde de manliga notarier, som så önskade, möjlighet att utbyta även kortare tid än sex månader av domsagotjänstgöringen mot tjänstgöring i hovrätt. Då det för mindre bemedlade notarier ofta mötte avsevärda svårigheter att uppehålla sig så lång tid som sex månader i hovrätt, måste nämligen med nu gällande bestämmelser mången ung jurist avstå från förmånen av någon tids hovrättstjänstgöring. Schlyter hemställde därför, att fullständigt domarförordnande måtte få meddelas åt den, som i stället för två års tjänstgöring enbart i domsaga haft tjänstgöring i domsaga och i hovrätt sammanlagt två år, därav minst ett och ett halvt år hos häradshövding.
Detta förslag blev efter remiss tillstyrkt av samtliga hovrätter. Svea hovrätt anförde i sitt utlåtande bl. a. följande:
"I en tid, då, såsom för närvarande är fallet, överflödet på nyexaminerade jurister medför svårigheter för många av dem, som vilja förbereda sig för domarebanan, att erhålla anställning såsom biträde hos häradshövding, synes det vara i sin ordning, att de utvägar till praktisk juristutbildning, som eljest stå till buds, öppnas så långt utan olägenhet kan ske. Ur denna synpunkt anser hovrätten Schlyters förslag vara att förorda. Det arbete i hovrätt, som kan ifrågakomma för en ung jurist med ingen eller ringa tjänstgöring å domsagekansli — d. v. s. tjänstgöring vid hovrättens protokoll och författande av förslag till rubriker till utslag och domar — kan, även om det begränsas till något kortare tid än sex månader, utan tvivel anses ägnat att förbereda honom till vikariat tjänstgöring i domsaga. Särskilt gäller detta, när, såsom i denna hovrätt brukar krävas, hovrättstjänstgöringen förknippas med arbete vid rådstuvurätten i hovrättsstaden. Erfarenheten visar, att en på detta sätt vunnen utbildning — antingen den föregår tjänstgöringen vid häradsrätt eller infaller något senare — kan vara till stort gagn för den blivande häradshövdingevikarien."
Genom kungl. kungörelse d. 20 maj 1927 (nr 157) har förslaget bifallits, i det att i 24 § domsagostadgan bestämmelsen om två års tjänstgöring hos häradshövding utbytts mot stadgande, att beträffande man tjänstgöring i hovrätt må i sin helhet eller till viss del ersättas med tjänstgöring såsom biträde åt häradshövding under motsvarande tid.
Tingslagsregleringar och tätare tingssammanträden. Enligt redogörelse, som senast i Sv. J. T. (1927 s. 237 o. f.) lämnades i förevarande hänseende, voro på K. M:ts prövning fortfarande beroende väckta frågor om tingslagsreglering i, bland andra, Ovan-Siljans samt Vättle, Ale och Kullings härads domsagor. Beträffande nämnda båda domsagor har K. M:t numera meddelat beslut, nämligen
dels d. 20 maj 1927 i fråga om Ovan-Siljans domsaga, därvid K. M:t f. n. ej funnit skäl vidtaga ändring i tingslagsindelningen i domsagan men för-