Lagretten som benådningsmyndighet. En svensk tidning (Sv. D.) innehöll d. 8 december 1926 följande notis från sin Oslokorrespondent:
    OSLO, tisdag. I en rättssak, som väckt det största uppseende i Norge på många år, avkunnades i eftermiddag dom av lagmansrätten i Oslo. För ungefär en månad sedan sköt en chaufför i Grorud i närheten av Oslo en agent, som hade våldtagit hans hustru och åsamkat henne venerisk sjukdom. Innan saken upptogs till behandling, blev den föremål för ingående diskussion i

pressen av några högt ansedda jurister, av vilka en del ansågo, att man med fullt stöd av lagen fullständigt kunde frikänna gärningsmannen. Om den mördades person har under förhören framkommit att han var en förut straffad man av ytterst brutal karaktär. Han blev för två år sedan ställd under observation, då man antog, att han var sinnessjuk. Bland annat hade han hotat att mörda en av statsadvokaterna. Gärningsmannen däremot skildras av alla som en i alla avseenden utmärkt man.
    Efter vittnesförhörens avslutande uttalade sig även allmänna åklagaren starkt till förmån för den anklagade, i det han framhöll, att om denne skulle bli förklarad skyldig, kunde det blott bli fråga om nominellt straff. Lagrätten förklarade gärningsmannen icke skyldig, varefter frikännande dom avkunnades. Detta är det första fall i Norge, då en man, som själv erkänner sig ha tagit en annan persons liv, icke ådömes straff för gärningen. Domen har väckt tillfredsställelse på alla håll.
    Då den formella behandlingen av ett dylikt rättsfall synes vara av intresse även för svenska läsare, återgivas här tvenne aktstycken från rättegången, nämligen åtalsbeslutet och frågorna till juryn (lagretten).

"Tiltalebeslutning.

Statsadvokatene i Oslo lagsogn gjör vitterlig:

    Reidar Brynjulf Halvorsen — Nittedal — födt ⁷/1 1899,
sættes herved under tiltale ved Oslo lagmandsret til fældelse efter

straffelovens § 233 andet led

for fredag den 22. oktober 1926 på Grorud i Östre Aker med overlæg at ha forvoldt Rolf Eckell Schjesvolds död ved at skyte ham med en pistol, subsidiært efter

straffelovens § 231, jfr § 232,

for med overlæeg og forsætlig ved særlig farlig redskap at ha bevirket at en anden tilföiedes betydelig skade på legeme eller helbred med döden tilfölge, ved fredag den 22. oktober 1926 på Grorud i Östre Aker med en pistol at tilföie Rolf Eckell Schjesvold tre skudsår, hvorav et gjennem lungen og den store pulsåre, med den fölge, at Schjesvold umiddelbart efter döde av forblödning.
    Tiltale er reist efter riksadvokatens ordre.
    Som forsvarer for tiltalte tjenestgjör hr. advokat Einar Olavson.
    Oslo den 19. november 1926.

Kr. Welhaven.
Fremlagt i Oslo Iagmandsret 6/12 26.
Moltke Spilleth."

"Bilag nr. 3 til rettsbok over hoved-
forhandlingen ved lagmannsrett i 
sak nr. 131 for 1926.

Spörsmål til lagretten i sak nr. 131 1926

    Den offentlige påtalemyndighet mot Reidar Brynjulf Halvorsen.   
    Ved spörsmålenes besvarelse blir fölgende paragrafer i straffeprosessloven å ta i betraktning:
    § 349. Ved avgjörelsen av. hvad der er å anse som bevist, tas alene hensyn til de beviser, som er fremfört

under forhandlingen. Avgjörelsen treffes efter fri overbevisning på grunnlag av en samvittighetsfull prövelse av de fremförte bevisligheter.

    § 350. Finner lagretten at den behöver yderligere forklaring av de rettssetninger, som skal legges til

grunn, eller kommer den i tvil om den fremgangsmåte, som blir å iaktta, eller om betydningen av de fremsatte spörsmål eller finner den, at spörsmålene bör forandres eller forfleres, vender den tilbake til rettssalen, hvor lagmannen, efterat lagrettens ordförer har fremfört dens andragende, meddeler eller besörger foranstaltet det fornödne.

    § 351. Efter tilendebragt rådslagning avstemmer lagretten om de enkelte spörsmål i den orden, hvori

de er stillet. Ord föreren avesker liver enkelt lagrettemann hans stemme i den ved loddtrekningen bestemte orden og avgir selv sin stemme sist. — — — —
    De. som ved besvarelsen av hovedspörsmålet har stemt til tiltaltes gunst, ansees også å stemme således ved ethvert annet tilleggsspörsmål; som fölge herav aveskes disse lagrettemenn intet svar ved avstemning over sådanne.

    § 352. Lagrettens ordförer påtegner det svar, som utkommer ved stemmenes sammentelting, ved ethvert av

spörsmålene og underskriver svarene tillikemed de to först uttrukne lagrettemenn. — — — —

    § 353. Efter tillendebragt avstemning vender lagretten tilbake til rettssalen og inntar sitt sete, hvorpå

lagmannen opfordrer den til å meddele den avgjörelse, hvortil den er kommet. Derpå reiser lagrettens ordförer sig og uttaler:

"Lagretten har på ære og samvittig het og i henhold til sin ed besvart de stillede spörsmål, således som fölger", hvorpå han opleser de stillede spörsmål og umiddelbart efter hvert av disse det vedtegnede svar.

Spörsmål:	Svar: (1 tilfelle av et for tiltalte ugunstig svar på et hovedspörsmål eller på tillægsspörsmål angående tiltaltets skyld an föres, at det er avgitt "med mere enn 6 stemmer". Ved bekreftende svar på spörsmål om særdeles formildende eller særdeles skjerpende omstendigheter anföres, at det er avgitt "med mere enn halvdel en av stemmene". Videre må stemmetallet ikke angis).
1. Hovedspörsmål (til hvis bekreftende besvarelse utkreves mere enn 6 stemmer): Er tiltalte Reidar Brynjulf Halvorsen skyldig fredag den 22. oktober 1926 på Grorud i Östre Aker at ha forvoldt Rolf Eckell Schjesvolds död ved at skyte ham med en pistol?	Nei
2. Tillæggsspærsmål (som kun besvares, hvis spörsmål 1 bekræftes, og til hvis bekræftende besvarelse utkræves mere end 6 stemmer) Har tiltalte handlet med overlæg? 3. Hovedspörsmål (som kun besvares, hvis spörsmål 1 benektes og til hvis bekræftende besvarelse utkræves mere end 6 stemmer). Er tiltalte Reidar Brynjulf Halvorsen skyldig i forsætlig ved særlig farlig redskap at ha bevirket at en anden tilföiedes betydelig skade på legeme eller helbred med döden til fölge, ved fredag den 22. oktober 1916 på Grorud i Östre Aker med en pistol at tilföie Rolf Eckell Schjesvold tre skudsår, hvorav et gjennem lungen og den store pulsåre, med den fölge, at Schjesvold umiddelbart efter döde av forblödning?
4. Tillæggsspörsmål (som kun besvares, hvis spörsmål 3 bekræftes, og til hvis bekræftende besvarelse utkræves mere end 6 stemmer). Har tiltalte handlet med overlæg? 5. Tillægsspörsmål (som kun besvares, hvis spörsmål 1 eller 3 bekræftes, og til hvis bekræftende svar utkræves mere end 5 stemmer). Foreligger der særdeles formildende omstændigheter?	Nei
Anders Furu  kst.	Johan Larsen Anders Knudsen J. Lünenschloss."

    För att komma fram till en frikännande dom har alltså juryn — alldeles som vid de franska crimes passionnels — måst med nej besvara frågorna huruvida den tilltalade begått uppsåtligt dråp eller uppsåtlig grov misshandel varav döden följt. Om juryn jakande besvarat någon av dessa frågor och även med ja besvarat den femte frågan, huruvida synnerligen förmildrande omständigheter förelåge — av allt att döma har statsadvokaten pläderat för denna mening —, så skulle den därmed hava överlåtit till juristerna i lagmansrätten

att nedsätta straffet till vad de ansåge skäligt, och lekmännen i  uryn hade icke kunnat utöva något inflytande på straffmätningen.
    Frågorna huruvida de lege lata den norska juryn äger den benådningsrätt, som faktiskt möjliggöres genom domstolens organisation och frågeproceduren, eller huruvida en dylik benådningsrätt de lege ferenda bör tillkomma den dömande myndigheten, falla utanför ramen för denna notis.

K. J. S.