Processtiden förkortad i första instansen. I den av statistiska centralbyrån nyligen utsända statistiska redogörelsen för domstolarnas verksamhet under åren 1925 och 1926 har gjorts en mycket intressant utredning rörande processtidens längd i underrätterna. Till jämförelse har därvid valts förhållandena under åren 1915 och 1916.
    Det visar sig, att under de år jämförelsen omfattar en synnerligen glädjande förkortning i den genomsnittliga processtiden ägt rum. Antalet tvistiga civilmål (härunder innefattas i det följande även brottmål i vilka talan om ansvar ej förts), däri utslag meddelats vid första rättegångstillfället, har avsevärt ökats. Medan 1915, resp. 1916, vid häradsrätterna endast 13.0, resp. 11.2 %, av samtliga mål ² avdömdes vid första rättegångstillfället är motsvarande procentsiffra nu uppe i 21.1, resp.17.9 (för 1925, resp. 1926). Även för rådhusrätternas del föreliggeren anmärkningsvärd ökning (från 21.5, resp. 19.6%, till 31.8, resp.27.2 %). I följd av den förkortade processtiden har också antalet mål, som ligga lång tid i underrätterna nedgått högst väsentligt. Medan 1915 och 1916 vid häradsrätterna för 882, resp. 987 måltiden mellan första rättegångstillfället och utslagets dag utgjorde över 1 år (motsvarande 12.4, resp. 15.7 %, av hela antalet) utgör motsvarande antal 1925 och 1926 623, resp. 418 (motsvarande allenast 6.8, resp. 5.4 %, av samtliga mål). Även för rådhusrätterna kan konstateras motsvarande utveckling.
    En beräkning har också verkställts angående den genomsnittliga tiden från första rättegångstillfället till utslagets dag. Vid häradsrätterna har för andra tvistiga civilmål än dem, som vid första rättegångstillfället avdömts, processtiden i medeltal månader nedgått från 7.3 (1916) till 5.0(1926). Det kan således konstateras, att för dessa mål processtiden minskats med ungefär en tredjedel. Vid beräkningen i fråga har en särskild undersökning skett, avsedd att belysa förhållandena i domsagorna, alltefter dessa bestå av ett, två, tre eller flera tingslag. Såsom är att vänta är rättsskipningen betydligt långsammare i domsagor med flera tingslag. Medan medeltalet månader från första rättegångstillfället till utslagets dag för civilmålen utgjorde 3.8 i domsagor med ett tingslag, uppgick sagda medeltat till 9.8 (1925) och 9.4 (1926) i

 

¹ Propositionen har sedan detta skrevs bifallits av riksdagen.

² D. v. s. samtliga tvistiga civilmål, som ej blivit återförvisade eller förklarade vilande.

domsagor med tre eller flera tingslag. Man kan alltså säga, att processtiden förlänges med cirka ett halvt år, om parterna ha oturen, att deras process handlägges i en domsaga av sistnämnda slag —tydligen ett talande skäl för att vid domsagoregleringarna verka för en sammanslagning såvitt möjligt av tingslagen.
    Till jämförelse med de anförda siffrorna må nämnas resultatet av en inom justitiedepartementet nyligen verkställd utredning i syfte att utröna antalet rättegångstillfällen för olika slag av mål. För de tvistiga civilmålens del visade sig därvid att hela antalet dylika mål, variunder 1926 slutligt utslag meddelats, utgjorde för häradsrätterna 8,169. Av dessa handlades 3,044 vid ett rättegångstillfälle, 2,045 vid två samt 3,080 vid tre eller flera rättegångstillfällen. Går man tio år tillbaka i tiden visar sig att av hela antalet tvistiga civilmål, vid häradsrätterna 6,289, allenast 1,833 handlades vid ett rättegångstillfälle. Vid två rättegångstillfällen handlades 1,406 och vid tre eller flera rättegångstillfällen 3,050. Medan således f. n. ej fullt tvåtredjedelar av alla tvistiga civilmål äro klara efter två rättegångstillfällen, voro för tio år sedan allenast drygt hälften av målen då slutförda. Förhållandena lågo f. ö. 1916 ovanligt gynnsamt till pågrund av den relativt låga arbetsbelastningen med civilmål under krigets första år. Jämför man situationen 1913 — det första år för vilket en beräkning angående processtidens längd utförts —kommer olikheten mellan förr och nu i en i någon mån ännu gynnsammare dager. Sistnämnda år avdömdes i häradsrätterna sammanlagt 7,312 tvistiga civilmål.¹ Av dessa blevo 2,108, d. v. s. mindre än en tredjedel, handlagda vid ett rättegångstillfälle. Vid två rättegångstillfällen handlades 1,771 mål och återstoden, 3,433 mål eller ej fullt hälften av samtliga mål, blevo handlagda vid tre eller flera rättegångstillfällen. Exakt beräknat krävdes 1926 för 37.7 % av samtliga tvistiga civilmål mer än två rättegångstillfällen, medan 13 år tidigare för 47.0 % flera än två rättegångstillfällen måste tagas i anspråk. De påtagliga framsteg, som sålunda gjorts, torde till ej oväsentlig del vara att tillskriva de "processreformer utan lagändring", för vilka ivrats under de senare åren.

 

S. M.