Nordisk Tidsskrift for Strafferet har fr. o. m. 1925 års ingång ytterligare betonat sin samnordiska karaktär genom att i sin redaktion vid sidan av de personer, som fungerat sedan tidskriftens tillkomst 1913 — från Danmark Landsdommer OLAF HAACK och Højesteretsdommer EYVIND OLRIK, från Norge lagmand OLAF SALOMONSEN och professor JON SKEIE samt från Sverige f. d. överdirektör VIKTOR ALMQUIST och professor NILS STJERNBERG — upptaga två representanter för Finland, professorerna O. Hj. GRANFELT och ALLAN SERLACHIUS. AV 1929 års årgång, den 17:de, ha de två första häftena utkommit. Det första inledes med ett intressant bidrag av professor ALFRED PETRÉN: »Om förhållandet mellan straff och alkoholistvård». (Se notis här ovan s. 254.) — I samma häfte publicerar dr OTTO GRÖNLUND resultaten av en under hans ledning inom statistiska centralbyrån verkställd undersökning om förskingrings- och trolöshetsbrottens frekvens i Sverige under åren fr. o. m. 1913. Det må erinras, att dr Grönlund hållit ett föredrag i ämnet vid Svenska kriminalistföreningens årsmöte 1928, varför det värdefulla materialet även kommer att bli tillgänggt i föreningens förmodligen snart utkommande förhandlingar. — Ur »Mindre Meddelelser» i samma häfte må antecknas, att den danska kriminalistföreningen vid sitt den 14 nov. 1928 hållna 21:a årsmöte enhälligt antagit en resolution med yrkande på att riksdagen snarast måtte antaga det av justitieministern framlagda strafflagsförslaget, ett önskemål, som i betraktande av den nuvarande politiska krisen i Danmark torde få ställas på framtiden. — I tidskriftens andra häfte publicerar f. d. överdirektören VIKTOR ALMQUIST under rubriken: »Förskingringsbrottens bekämpande» några beaktansvärda, i elegant och koncis form meddelade kriminalpsykologiska och kriminalpolitiska reflexioner. — Ett annat svenskt bidrag i samma häfte lämnas av jur. stud. ARNOLD SÖLVÉN, som efter att i nästföregående årg. ha gjort ett inlägg om principerna för custodia honesta nu återkommer med en på egna iakttagelser stödd skildring av institutets praktiska utformning i tysk fångvård. — STJERNBERGS nyligen utkomna »Straffrättsliga studier» äro föremål för en anmälan av professor FRANTZ DAHL, som uttalar det säkerligen även i Sverige närda önskemålet, att samme förf. på liknande sätt måtte publicera sina till statsläran hörande arbeten. — Från norsk sida bidrar Iv. HUMMELHOFF med en längre artikel: »Det norske vernearbeid (forsorgsarbeid) for lovovertredere og fangers familier og lovgivning og administrative bestemmelser herom m. v.». — Danmark slutligen är representerat med ett inlägg av Auditør E. SCHÄFFER, som pläderar för »Hemmeligholdelse af Politiets Teknik» och i detta hänseende bl. a. yrkar på fakultativa inskränkningar i domstolsförhandlingarnas offentlighet, något som föranlett ett kort, i sak skarpt genmäle av professor MUNCH-PETERSEN.
    Den litterära avdelningen i Ugeskrift for Retsvœsen redigeras sedan 1920 av Prof. HENRY USSING och Overretssagf. KNUD JARNER. AV innehållet i den nu löpande årgångens 12 första häften är för svensk publik särskilt följande att bemärka. Højesteretssagf. BACHE och Byretsdommer DRACHMANN BENTZON diskutera, båda med citat ur GUNNAR PALMES uppsats i Sv. J. T:s första häfte för året, lämpligheten av att det danska regeringsförslaget till lag om försäkringsavtal upptagit (i motsats till danska kommittéförslaget) en motsvarighet till

andra stycket i vår lags 104 § (s. 3—6, 24—26). BACHE har även lämnat en uppsats om aktietecknares bundenhet (s. 81—95). Han betonar att en aktieteckning kan vara ogiltig ej blott till följd av bestämmelse i aktielagstiftningen utan även enligt allmänna rättsregler; med hans åsikt synes dock överensstämma att, såsom antagits i N. J. A. 1918 s. 398, ett vilseledande genom oriktiga uppgifter utanför själva teckningslistan ej befriar tecknaren. Den danska Aktielovens bestämmelser om aktiekapitalets nedsättning behandlas av Overregistrator KRENCHEL; han finner dem så bristfälliga att en revision av lagen är påkallad (s. 33—46). Landsdommer BANG undersöker verkningarna av att appellanten uteblir från Landsretten, ett ämne varom Retsplejeloven egendomligt nog iakttar tystnad (s. 65—71). Presidenten KÜHL ger en utförlig, i vissa punkter kritisk recension av Prof. USSINGS arbete om borgen (s. 49 — 57), och UNDÉNS Svensk sakrätt I anmäles av Overretssagfører JARNER (s. 78—80). Roande är att läsa vad Prof. KNUD BERLIN, med anknytning till en längre avhandling i Revue de Droit international, skriver om 1924 års dansk-norska traktat ang. Östgrönland, vilken trots — eller kanske tack vare — sin avsiktliga tvetydighet fyllt värvet att skingra en uppagiterad misstämning mellan våra två skandinaviska broderfolk (s. 13—14). Prof. MUNCH-PETERSEN anmäler intresseväckande det av Prof. ARTHUR NUSSBAUM i Berlin utgivna verket Internationales Jahrbuchfür Schiedsgerichtswesen in Zivil- und Handelssachen, som utkommit med två band 1926—28. Denna årsbok innehåller en avhandling av utg. om det internationella skiljedomsväsendets problem — däribland även den hos oss nu aktuella frågan om verkställighet av utländsk skiljedom — redogörelser för skiljedomsväsendet i olika länder (svensk rätt framställd av prof. FEHR), m. m. Anmälaren upplyser att den nya danska processordningen knappast medfört den inskränkning i anlitande av skiljedom som man kunnat förvänta. Väsentliga orsaken härtill ser han i de alltför höga rättegångsavgifterna, och han hoppas att deras nu tillämnade reducering »vil virke til at bremse den for hyppige Anvendelse af den rent private Voldgift, som frembyder saa mange betænkelige Sider» (s. 6—8).