UR NORDISKA TIDSKRIFTER 1928.¹

 

ALLMÄN JURIDIK

Althen. DEN NORDISKE FELLESLOVGIVNING. NORDISK TIDSKRIFT S. 104—118.

BUCH, J. L. ER JURA VIDENSKAB ELLER TEKNIK? U. F. R. 353—355, JFR S. 387—389.

COHN, N. ANM. AV G. ASTRUP HOEL: DEN MODERNE RETSMETODE. J. T. S. 1 — 14.

GRANFELT, O. HJ. KLAS ANDERS MORING †. J. F. F. T. S. 3—7.

JENSEN, ADOLPH, OCH USSING, HENRY. VORE AKADEMISKE KARAKTERSYSTEMER. (DANMARK.) N. A. T. S. 159-164, 239-242.

STJERNBERG, NILS. ANM. AV SKRIFTER TILLÄGNADE JOHAN C. W. THYRÉN. T. F. R. S. 215—225.

ROHTLIEB, CURT. ANM. AV SVENSKA JORDBRUKETS BOK. T. F. R. S. 225—228.

FÖRMÖGENHETSRÄTT

ALEXANDERSON, NILS. ANM. AV F. W. EKSTRÖM: PRIVATRÄTTENS ALLMÄNNA LÄROR. J. F. F. T. S. 176—183.

ASTRUP HOEL, G. RETSLIGE ELLER POLITISKE UTGANGSPUNKTER I KONTRAKTSRETTEN? N. R. S. 193—201

AUGDAHL, PER. OM KREDITORS STILLING I ENDOSSENTENS KONKURSBO, NAAR HOVEDDEBITOR HAR STILLET PANT FOR FORDRINGEN. T. F. R. S. 73—87

BACHE, N. H. NOGLE ERSTATNINGSRETLIGE BEMÆRKNINGER. T. F. R. S. 291—308.

BENTZON, A. DRACHMANN. DEN VED EN LIVFORSIKRING BEGUNSTIGEDES RETSSTILLING OVERFOR FORSIKRINGSTAGERENS ÆGTEFELLE OG LIVSARVINGER. U. F. R. S. 378—387.

BORGEN, AXEL. MODREGNINGENS FULDBYRDELSE I PROCES. J. T. S. 213—231, 297—311.

COHN, N. ANM. AV HENRY USSING: KAUTION. J. T. S. 127 — 134.

Gadolin, A. W. Anm. av HENRY USSING: Kaution. J. F. F. T. s. 295—311.

Gorrissen, N. J. Nogle juridiske Betragtninger vedrørende Ansvarsforsikring. U. f. R. s. 153—163.

Jacobsen, Poul. Retspraxis og Sikkerhedstransport af Fordringer. U. f. R. s. 74—80.

Jørgensen, Troels G. Forsikringsbegivenhedens Fremkaldelse af den sindssyge sikrede. N. Försäkr. T. s. 283—287.

Nilsson, Håkan. Anm. av ARTHUR CURTI: Englands Privat- und Handelsrecht. T. f. R. s. 411—413.

Palme, Gunnar. Lagen om försäkringsavtal. Svensk Tidskrift s. 190 —199.

Rørdam, Kjeld. Om Godtgørelse for immateriel Skade. U. f. R. s. 105—113.

Torp, Carl. Nogle Bemærkninger om Retstridighedsspørgsmaalet. T. f. R. s. 243—290.

Undén, Östen. Anm. av AXEL HÄGERSTRÖM: Der römische Obligationsbegriff. I. T. f. R. s. 401 — 406.

Ussing, Carl. Retmæssige og retsstridige Arbejdsstandsninger. U. f. R. Tillæg 55 s., jfr s. 359, 360.

 

FAMILJE- OCH ARVSRÄTT.

Cohen, J. L. Om pater-est-Reglen og dens Gennemførelse. U. f. R. s. 281 — 296.

Hernberg, Alarik. Adoptionen. D. L. s. 14-26, 43-51.

Schäffer, E. Pater est quem nuptiæ demonstrant. U. f. R. s. 169—177.

Wigforss, Ernst. Arvsrätten i anledning av lagberedningens förslag till lag om arv m. m. E. T. bilaga s. 143 — 157.

¹ Förkortningar: D. L. = Defensor Legis. — E. T. = Ekonomisk Tidskrift. — J. F. F. T. = Tidskrift utgiven av Juridiska föreningen i Finland. — J. T. = Juridisk Tidsskrift. — N. A. T. = Nordisk Administrativt Tidsskrift. — N. Försäkr. T. = Nordisk Försäkringstidskrift. - N. T. f. S. = Nord. Tidsskrift for Strafferet. — Statsv. T. = Statsvetenskaplig Tidskrift. — Sv. Stadsförb. T. = Svenska Stadsförbundets Tidskrift. — T. f. R. = Tidsskrift for Retsvidenskap. — U. f. R. = Ugeskrift for Retsvæsen.

SPECIELL PRIVATRÄTT.

 

Brinkman, Aug. Jaktlagstiftning och fridlysning. Sv. Jägareförbundets tidskrift s. 15—29.
Grandjean, Louis E. Om Bjærgeløn særlig ved Stranding. N. Försäkr. T. s. 397—414.
Hasselrot, Per. Om bevisning i dispacheförfarandet. T. f. R. s. 69—72.
Hällfors, Edvard. Anm. av K. A. MORING: Finlands skiftesrätt. J. F. F. T. s. 248—259.

 

STRAFFRÄTT.

 

Arvelo, A. P. Om dagbotsystemet i Finland. N. T. f. S. 12—22.
Estlander, E. Anm. av R. HEMMER: Studier rörande straffutmätningen i medeltida svensk rätt. J. F. F. T. s. 379—386.
Geill, Christian. Den danske Lov af11/4 1925 om Sikkerhedsforanstaltninger mod visse Personer, der udsætter Retssikkerheden for Fare, — fra retspsykiatrisk Synspunkt. N. T. f. S. s. 301—357.
Hemmer, Ragnar. Om straffbarhetenav förberedelse och försök till brott enligt Sveriges medeltidslagar. J. F.F. T. s. 391—420.
Jacobsen, J. Hartvig. Forbrydelsens Retsfølger efter det italienske Straffelovsudkast af 1921. N. T. f. S. s. 107—122.
Jørgensen, Troels G. Domspraxis vedrørende Interneringsloven af 11. April 1925. N. T. f. S. s. 23—37.
— Om Presselovens Revision. N. T. f. S. s. 223—245.
Krabbe, Oluf H. Det nye Straffelovsforslag. U. f. R. s. 257—279.
Kruse, Vinding. Nutidens Presse og dens retslige Ansvar. U. f. R. s.121—144.
Leopold, Göran. Något om villkorliga straffdomar. D. L. s. 341—345.
Levin, Benny. Borgerlig Oprejsning efter (danska) Regeringens Forslag af 1928 til Borgerlig Straffelov. N. T. f. S. s. 365—378.
Petrén, Alfred. Fångvårdens sinnessjukavdelningar tillkommande uppgifter. - N. T. f. S. s. 38—52.
Sölvén, Arnold. Principerna för custodia honesta. N. T. f. S. s. 246—270.
Torp, Carl. De ny tyske Straffelovsforslag af 1927. T. f. R. s. 323—347.
Verkko, V. Om dödsstraffets verkningar i fråga om mord. N.T. f. S.s. 162—188.
Wildenskov, H. O. Aandsvaghed — Straffelovens § 38 — och Interneringsloven. N. T. f. S. s. 1—11.

 

PROCESSRÄTT.

 

Carstensen, Viggo. Prøvesag søges. Juristen s. 9—11.
Christensen, Knud. Højesteretssagførerprøven. Juristen s. 17, 18.
Granfelt, O. Hj. Anm. av BR. HONKASALO: Rätten till fastställelsetalan. J. F. F. T. s. 346—353.
Heikel, Ivar A. Processen mot Sokrates och rättegångsväsendet i Athén. J. F. F. T. s. 213—247.
Kjerschow. Opportunitetsprincipet og dets anvendelse særlig i norsk strafferetspleie. N. T. f. S. s. 123—155.
Knox, John. Fuldmægtigloven. U. f. R. s. 145—150.
Matz, Siegfried. Städerna och processreformen. Sv. Stadsförb. T. s. 431—436.
Munch-Petersen, H., och Møller, Jul. Om det »mundtlig-protokollariske» System. U. f. R. s. 297—304, 305—310, 334—343, 345—347.
Roepstorff. Principer og Personer i dansk Retspleje. U. f. R. s. 81—88.
Rolfsen, Chr. L. Lagmannsretten i straffesaker. N. T. f. S. s. 74—88.
Sokalski, Waldemar. Den nya enhetliga straffprocessrätten i Polen. J. F. F. T. s. 166—175.
Svedstrup, G. Fuldmægtigloven. U. f. R. s. 64—70.
Winther. Landsretssagførerprøven. Juristen s. 25—29.
Wrede, R. A. Anm. av FRANZ KLEIN och FRIEDRICH ENGEL: Der Zivilprozess Oesterreichs. J. F. F. T. s. 189—201.
Zahlmann, C. Lovforslaget om Dommerfuldmægtige og Dommernes Ansvar. U. f. R. s. 1—3.

 

STATSRÄTT.

 

Ahla, Eino J. Folket, riksdagen och regeringen såsom statsorgan enligt Finlands statsförfattningsrätt. N. A. T.s. 117—136.
Andrén, Georg. Tvenne huvudriktningar i modern statsvetenskap. Nordisk Tidskrift s. 436-452.
Brusewitz, Axel. Riksdagens ställning till utrikespolitiken. Statsv. T. s. 50—73.
Hagström, Bertil. Förslaget om tillläggsmandat vid andrakammarvalen. Statsv. T. s. 181—188.

Herlitz, Nils. Juridisk och humanistisk statsvetenskap. Statsv. T. s. 121—145.
Hermanson, Robert. Om propositioner söverlämnande till riksdagen. J. F. F. T. s. 8—18.
Malmgren, Robert. Anm. av Utredning och förslag rörande ändrade grunder för val och valbarhet till riksdagens första kammare. Statsv. T. s. 80—87.
Smedberg, Einar. Tillfälliga utskotts återlämnande av motion. Statsv. T. s. 469—477.
Varenius, Otto. Svensk budgeträtt. Statsv. T. s. 93—120.

 

FÖRVALTNINGSRÄTT.

 

Ahava, livar. Förvaltningsdomstolen i Finland. N. A. T. s. 77—85.
Andersen, Poul. Er Staten ansvarlig for Skade, som forvoldes af dens Tjenestemænd? N. A. T. s. 177 — 205.
Castberg, Frede. Anm. av POUL ANDERSEN: Om ugyldige Forvaltningsakter. T. f. R. s. 207—212.
Ehrenborg, Michael. Förslaget till stadsbyggnadslag. Sv. Stadsförb. T. s. 87 —100.
Forssell, Arne. Ministerstyrelse och departementalstyrelse. N. A. T. s. 25—43; jfr Petersen, Fr. V.
Haralds, Hjalmar. Kansliet — anima regni. Statsv. T. s. 234—258.
Hildebrand, Bengt. Anm. av HALVAR G. F. SUNDBERG: Den svenska stapelstadsrätten. Sv. Stadsförb. T. s. 385 —388.
Kofoed, K. H. Bør Tjenestemandsstillingen være en egentlig Livsstilling eller et tidsbegrænset Kontraktsforhold. N. A. T. s. 1—25.
Lagerroth, Fredrik. Mantal och fyrk. Statsv. T. s. 1—32.
Lassen, Edvard. Den nye norske politilov. N. A. T. s. 141—158.
Linden, Gustaf. Järnvägsområden i stadsplanepraxis. Sv. Stadsförb. T. s. 174—177.
Nyman, Hj. Lösdrivarlagstiftningen i Sverige. N. T. f. S. s. 53-73.
Petersen, Fr. V. A-propos Ministerstyrelse og Departementalstyrelse. N. A. T. s. 43—49; jfr Forssell, Arne.
Petrén, Viktor, och Lawski, Sven. Stadsfiskals befattning med polisväsendet. Sv. Stadsförb. T. s. 105—115, 184—186.
Schalling, Erik. Indelningsärenden april 1924—mars 1928. Sv. Stadsförb. T. s. 163—173, 235—247, 308—318.
Sundberg, Halvar G. F. Fullmäktige och nämnder. Sv. Stadsförb. T. s. 1—8.
Svenska Stadsförbundet om förslaget till stadsbyggnadslag. Sv. Stadsförb. T.  s. 359—380.
— om revisionen av kommunalförfattningarna m. m. Sv. Stadsförb. T. s. 417—431.
— om förslaget till arbetslöshetsförsäkring. Sv. Stadsförb. T. s. 503—506.
Westholm, Sigurd. Den kommunala byggnadskontrollen enligt förslaget till stadsbyggnadslag. Sv. Stadsförb.T. s. 231—235.
Åkesson, O. A. Arbetslöshetsförsäkring. N. Försäkr. T. s. 415—429.

 

FINANSRÄTT.

 

Boëthius, Gösta. Anm. av FREDRIK LAGERROTH: Indelnings- och grundskatteväsendets avveckling. Statsv. T. s. 508—512.
Brock, Fritz. Kommunalskattefrågan. Det nya Sverige s. 118—127.
Hermanson, Robert. Prästboställena och KL § 304. J. F. F. T. S. 421—440.
Lindahl, Erik. Några siffror till belysande av de svenska industribolagens skattebelastning 1912 och 1924. E. T. s. 27-41.
Rohtlieb, Curt. Värdestegring och bettermentsbidrag. Några reflexioner i anledning av 1928 års förslag till stadsbyggnadslag. E. T. s. 175—192.
Willgren, Karl. Skatteobjektet som finansrättsligt institut. J. F. F. T. s. 19—49.

 

INTERNATIONELL RÄTT.

 

Borum, O. A. Domstolene og Anvendelsen af fremmed Ret. U. f. R. s. 201—209.
Erich, R. Anm. av SIGURD VON NUMERS: Kampmedel i sjökrig. J. F. F. T. s. 184—189.
— Anm. av J. O. SÖDERHJELM: Démilitarisation et neutralisation des Ilesd 'Aland en 1856 et 1921. J. F. F. T. s. 354—378.
Granfelt, O. Hj. De finska redarnas ersättningskrav mot brittiska regeringen. J. F. F. T. s. 96—112.
Hernberg, Alarik. Om utlännings rätt till arv i Finland. J. F. F. T. s. 312—345.
Meyer, Chr. Sveriges Sjogrænse, særlig utenfor Laholmsbugten. T. f. R. s. 309—322.
Söderhjelm, J. O. Folkrättens källor.D. L. s. 394—404.

I. S.