TIDSKRIFTSÖVERSIKT. 445 Nordisk Tidsskrift for Strafferet ägnar sitt i juli utkomna tredje häfte huvudsakligen åt fångvårdsfrågor. Ett danskt bidrag med titeln »Reformarbejder i belgiske Fængsler» har till förf. Viceinspektør AXEL HERTEL, som studerat förhållandena på ort och ställe. Belgisk fångvård har sedan länge karakteriserats av en strängt genomförd cellbehandling även vid långvariga straff. Efter världskrigets slut har emellertid på initiativ främst av Vandervelde påbörjats en genom nedgången i fångantalet underlättad reform, som utan att principiellt uppgiva cellstraffet såsom kärnan i straffverkställigheten i flera hänseenden modifierar den stränga isoleringen och eftersträvar en mera individualiserad och specialiserad fångvård. Ett viktigt led i denna reform är upprättandet vid ett flertal fängelser av särskilda under psykiatriskt skolade läkares ledningstående »laboratoires d'anthropologie pénitentiaire», där varje till minst 3 månaders frihetsstraff dömd nyintagen fånge blir föremål för ingående undersökning till utrönande av den behandling, han lämpligen bör erhålla. — Av intresse med hänsyn till den aktuella frågan om revision av vår lösdrivarlagstiftning är en av direktören för Opstad tvangsarbeidshus i Norge CONRAD FALSEN skriven artikel om »tvangsarbeideres löslatelse på pröve». — Om dansk fångvård under år 1928 lämnas meddelanden av fångvårdschefen ERIK KAMPMANN. Av häftets innehåll i övrigt må nämnas en av prof. FRANTZ DAHL skriven recension av RAGNAR HEMMERS »Studier rörande straffutmätningen i medeltida svensk rätt» 1 samt en dödsruna över Enrico Ferri († 13 april 1929) av dr juris J. HARTVIG JACOBSEN.
Ugeskrift for Retsvæsen, h. 13—24. I en artikel om Lovordnet Likvidation (s. 129—140) framhåller Overretssagf. FLEMMING ALLERUP behovet av ett nytt rättsinstitut som äger konkursbehandlingens fördelar utan att vara behäftat med dess brister, och han uppdrar grundlinjer för en lagstiftning därom. Dommer SVEDSTRUP granskar några rättsfall där ett efter hans mening oriktigt avgörande fotats på sådana vaga grunder som Retsplejelovens Aand og Grundsætninger, Retsplejelovens Hovedsynpunkt for Forundersøgelser i Straffesager, Lovgivningens Grundsætninger og lang Tids Praxis. Han finner dylika grunder betänkligt erinra om den sovjetryska rättskällan domarens proletära samvete (s. 169 — 172). Ett vittnesbörd om den litterära livaktigheten hos Danmarks jurister är att en artikel i U. f. R. så ofta ger upphov till ytterligare inlägg i samma fråga. Huruvida den, som å tvångsauktion inropar fastighet, bör ersätta utmätningssökandens kostnader även om dennes fordran icke blir till någon del betäckt, undersöktes av Landsretssagf. BJERRE i en artikel (h. 10 s. 71 f.) som redan vid publiceringen åtföljdes av en redaktionell reservation. Ämnet har nu åter behandlats av Landsretssagf. JESPERSEN (s. 126—8) och Bjerre själv (s. 161—5). Kreditforeningsdirektør KRAG (s. 104—6) anser att, efter nya äktenskapslagstiftningens tillkomst, en påteckning å värdehandlingar enligt formuläret "Tilhører Fru XY" säger ganska litet och är hinderlig för snabb transport. Han vill ha anteckningen allt efter omständigheterna utfylld med orden "som Særeje", "som Selverhverv" eller "som eneraadig". Saknas dylikt tillägg kan det, menar K., icke tillåtas fru XY att ensam disponera över papperet med mindre hon förebringar särskild utredning om sin rätt därtill. I ett genmäle (s. 140—1) hävdar f. d. Højesteretspræsident GRAM, säker-