Föreningen Sveriges hovrättsdomare konstituerades vid ett d. 30 aug. 1931 i Svenska läkarsällskapets lokal i Stockholm hållet sammanträde, därvid närvoro presidenterna i rikets trenne hovrätter samt närmare 50 hovrättsråd och assessorer. Enligt de antagna stadgarna har föreningen till ändamål att förbereda och behandla frågor, som stå i samband med hovrätternas organisation och verksamhet, ävensom att tillvarataga medlemmarnas intressen beträffande gemensamma angelägenheter. President, hovrättsråd och assessor i hovrätt äger ingå såsom medlem i föreningen och må kvarstå i densamma även sedan han avgått med pension. Medlem, som utnämnes till revisionssekreterare, äger även kvarstå i föreningen så länge han innehar sistnämnda befattning. Styrelsen skall bestå av 12 ledamöter jämte 7 suppleanter. Av styrelseledamöterna skola 5 tillhöra Svea hovrätt, 4 Göta hovrätt och 3 hovrätten över Skåne och Blekinge. Till ledamöter i styrelsen valdes från Svea hovrätt presidenten B. Ekeberg, hovrättsråden Chr. Weidenhielm, V. Petrén och J. Sjögren samt assessorn E. Leche, från Göta hovrätt presidenten G. Bendz, hovrättsråden A. Nordin och A. Lindman samt assessorn C. Romberg och från hovrätten över Skåne och Blekinge presidenten K. Schlyter, hovrättsrådet S. Bruzelius och assessorn H. Backman. Styrelsesuppleanter blevo från Svea hovrätt hovrättsråden frih. A. Giertta och A. Rosengren samt assessorn H. F. K—m Karlsson, från Göta hovrätt hovrättsrådet frih. E. Leijonhufvud och assessorn G. Engzell samt från hovrätten över Skåne och Blekinge hovrättsrådet G. Beskow och assessorn E. Anderberg. Revisorer blevo hovrättsråden P.