Nordisk Tidsskrift for international Ret. Acta scandinavica juris gentium. Det i november 1930 utkomna tredje häftet av denna tidskrift inledes med en uppsats av NIELS PETERSEN om "Nordens Indsats i Fredsarbejdet", bl. a. innehållande en översikt av Danmarks skiljedomstraktater. Prof. F. CASTBERG, som var en av Norges delegerade vid Haagkonferensen för den internationella rättens kodifikation, lämnar en framställning av behandlingen vid denna konferens av frågan om staternas ansvar för skada, tillfogad utlänningar. CASTBERG framhåller de beklagliga följderna av att konferensen i denna betydelsefulla fråga kom till ett negativt resultat, och anknyter härtill några pessimistiska betraktelser över det internationellträttsliga kodifikationsarbetet över huvud taget. Den i föregående häfte påbörjade avhandlingen av dr. jur. H. FEDERSPIEL, om "De nordiske internationalprivatretlige Konventionsudkast", fortsättes i nu föreliggande häfte. Den tidigare påbörjade diskussionen av frågan om "folkrätt och försvar" fortsättes med ett nytt replikskifte mellan professorerna Castberg och Ax. Møller. Likaså lämnas fortsättningen och slutet av ÅKE HAMMARSKJÖLDS redogörelse för folkrättsinstitutets sammanträde i Amerika; förf. beledsagar denna redogörelse med intressanta, delvis kritiskt hållna kommentarier. Den på främmande språk publicerade avdelningen av tidskriften innehåller bl. a. en uppsats av prof. W. SCHUCKING: "Die Harmonisierung des Kellogpaktes mit dem Pakt des Völkerbundes". — Samtidigt med detta häfte har utkommit första numret av tidskriftens publikationsserie, innehållande en avhandling av jur. dr A. RÆSTAD om nedrustningen till sjöss.
T. G—l.
Ugeskrift for Retsvæsen (1930 h. 31 — 52). För behandling av processuella reformfrågor tillsattes i juni 1929 två kommittéer under ordförandeskap den ena av Højesteretsd. V. Topsøe-Jensen, den andra av hans kollega Troels G. Jørgensen. På basis väsentligen av dessa kommittéers betänkanden har utarbetats ett i nov. 1930 för Folketinget framlagt förslag till varjehanda större och mindre ändringar i Retsplejeloven: lekmannadomare skola medverka i vissa brottmål, offentlig votering skall införas i Højesteret, rätt att advocera inför Landsret eller Højesteret skall ej längre bero av visst högre examensbetyg, domstolen skall äga att förbjuda offentligt återgivande i bild av dess sessioner, o. s. v. För detta omfattande förslag redogöres i en längre uppsats av Byretsd. VICTOR HANSEN (h. 46). Frågan om lekmän som meddomare i brottmål, redan i h. 25 behandlad av Jørgensen, har givit upphov till en ganska livlig polemik (h. 36, 38, 42, 48 o. 50). Bland annat har JØRGENSEN (h. 42) under hänvisning till våra "processreformer utan lagändring" sökt övertyga om, att ackusations- och omedelbarhetsprinciperna genom lagskiparnes egen goda vilja, utan lagstiftningens