Guldklausulerna i engelsk praxis. Engelska överhuset avdömde d. 15 dec. 1933 två mål rörande utländska bolags rättighet att inlösa aktie- eller obligationskuponger genom betalning i deprecierad valuta. Det mest betydelsefulla av de båda målen gällde tillämpningen av guldklausul i obligationer och har redan omtalats i SvJT d. å. (s. 86). I det andra målet fastslog överhuset i strid mot underinstanserna ett engelskt bolags rätt att utbetala utdelning å aktier, vilket enligt bolagsordningen skulle verkställas i Australien, i deprecierade australiska pund.
    Målets fakta voro följande: Ett bolag med uppgift att förse staden Adelaide med elektrisk kraft hade under år 1905 registrerats i England, varifrån till en början bolagets verksamhet leddes samt utdelning å aktierna utbetalades. 1921 överflyttades verksamheten, med undantag för vissa rent formella registreringsförfaranden helt och hållet till Australien — detta delvis för att undvika engelsk beskattning. Genom i vederbörlig ordning verkställd ändring av bolagsordningen bestämdes därvid, att utdelningen framdeles skulle utbetalas i Australien. Sedan det australiska pundet deprecierats i förhållande till det engelska, utbetalades utdelningarna i australiska pund. Ett försäkringsbolag, som inregistrerats som aktieägare redan före 1921, yrkade då att förklaras berättigat till betalning i engelska pund utan avdrag för kursskillnad. Såväl High Court som Court of Appeal biföll denna talan, medan överhuset enhälligt ogillade den. Överhuset tog — i motsats till underinstanserna — särskild hänsyn till den bolagsrättsliga sidan av frågan: den 1921 i bolagsordningen införda föreskriften om platsen för utbetalning av utdelning ansågs bindande för alla aktieägare. Full betalning borde därför anses verkställd genom erläggande av det nominella beloppet i det å locus solutionis gällande betalningsmedlet.

Tage Grönwall.

 

    Giftermål per telefon U. S. A.—Sverige tillhör knappast ännu vanligheterna och torde väl icke vara av gällande äktenskapslagar förutsett. Icke desto mindre gjordes nyligen ett försök att knyta Hymens band med den ena kontrahenten — mannen — i Detroit, Mich., och den andra — kvinnan — i Stockholm, Sverige.
    Vigselförrättaren och de lagligen fordrade vigselvittnena befunno sig i Detroit, vederbörligen försedda med hörlurar. Sedan kontrahenterna gått igenom vigselformuläret, förklarade vigselförrättaren dem man och hustru, vilket han ropade i talröret.
    Anledningen till detta egendomliga arrangemang var, att kvinnan genom

 

giftermålet med en amerikansk medborgare skulle kunna komma in i Staterna såsom s. k. non-quota immigrant och sålunda ej behöva underkasta sig hela den ovissa och ofta långa proceduren för att såsom vanlig immigrant kunna komma in i det förlovade landet under den i immigrationslagen fastställda kvoten.
    Enligt beslut av arbetsministeriet i Washington, D. C., förklarades emellertid ifrågavarande vigselceremoni icke hava resulterat i ett giltigt äktenskap, enär kontrahenterna enligt staten Michigans lag skola i närvaro av vigselförrättare och vittnen förklara sig villiga att bliva man och hustru. Då kvinnan var i Sverige och övriga parter i U. S. ansågs icke lagens föreskrifter uppfyllda.
    Alldeles frånsett äktenskapets giltighet enligt vederbörande stats giftermålslag torde det kunna ifrågasättas, huruvida äktenskap ingångna på nämnda sätt medföra äktenskapliga rättsverkningar i immigrationshänseende. Immigrationslagen av 1924, Sec. 28 (n) erkänner nämligen för immigrationsändamål icke äktenskap, vilka icke blivit såväl celebrerade som konsumerade. Lagen förklarar, att orden »man» och »hustru» i lagens mening ej skola vara tillämpliga på äktenskap, där den ena kontrahenten representerats genom ställföreträdare eller bild. Det anses, att detsamma bör gälla vid »telefonäktenskap».
    Då ett flertal av Unionens stater torde i sina äktenskapslagar hava ungefär likartade formfordringar som staten Michigan, måste arbetsministeriets beslut ävensom en analys av immigrationslagens bestämmelser verka nedslående på dem, som eventuellt hava haft för avsikt att följa det här nämnda exemplet.

N. K. S.