Enhetlig justitieförvaltning i Tyskland. Arbetet på ett fullständigt enande i rättsligt hänseende av tyska riket har fullföljts på justitieförvaltningens område. Enligt den i denna tidskrift1 omnämnda första lagen om överflyttande av rättsvården på riket d. 16 febr. 19342 skulle samtliga domstolar skipa rätt i tyska folkets namn samt rätten att göra nåd och bevilja amnesti överflyttas till rikets organ. Genom en andra lag i samma ämne d. 5 dec. 19343 har föreskrivits, att de befogenheter, som förut tillkommit de olika ländernas högsta justitieförvaltningsorgan, skola övergå till riksjustitieministern. Redan förut hava riksjustitieministeriet och det preussiska justitieministeriet förenats. Ett ytterligare steg i samma riktning har tagits genom den tredje lagen om överflyttande av rättsvården på riket d. 24 jan. 1935.4 Enligt denna övertager riket hela rättsskipningen med alla befogenheter, rättigheter och plikter. Från och med d. 1 april 1935 äro sålunda samtliga domstolar och andra till justitieförvaltningen hörande myndigheter riksorgan samt domare och andra ämbets- och tjänstemän inom nämnda förvaltning anställda i rikets tjänst. Inkomster och utgifter för rättsväsendet övertagas av riket,varjämte fastigheter och annan egendom, som helt eller till övervägande del använts av justitiemyndigheterna, bliva riksegendom. I en förordning d. 20 mars 19355 hava bestämmelser meddelats i syfte att för hela riket skapa en enhetlig domstolsförfattning. Emellertid har det ej varit möjligt att i alla hänseenden giva enhetliga bestämmelser. Sålunda bestå alltjämt de för de olika länderna gällande förvaltningsföreskrifterna. Detta gäller exempelvis