Defensor Legis inrymmer i ett par av de senaste häftena tvenne i föredragsform avfattade uppsatser, som synas ägnade att väcka intresse även utanför de finska juristernas krets. Den ena uppsatsen, som finnes intagen i häftet för dec. 1935, är författad av B. C. CARLSON och bär överskriften »Rättsvärlden och verkligheten». Den utgör ett lättläst bidrag till diskussionen angående det omtvistade problemet om rättsplikterna. Att förf:ns ståndpunkt till detta subtila spörsmål säkerligen är ägnad att finna motsägelse på många håll, är en egenskap, som den torde dela med alla andra teorier på området ifråga och som helt förklarligt icke gör framställningen mindre intresseväckande. Den andra av de åsyftade uppsatserna, vilken inrymmes i det första häftet för 1936, utgör en av folkrättsläraren prof. S. R.BJÖRKSTEN lämnad redogörelse för »Sanktionsproblemet». Förf. uppehåller sig, efter några inledande terminologiska anmärkningar, huvudsakligen vidde sanktioner, som omtalas i art. 16 i akten för Nationernas förbund, och lämnar en synnerligen aktuell redogörelse icke blott för förbundsaktens bestämmelser i och för sig utan även för deras hittillsvarande tillämpning, resp. underlåtna tillämpning, vid de konflikter, som inträffat. Ehuru förf. uttryckligen förklarar, att han icke vill uttala sig angående framtiden, ge dock hans slutord vid handen, att han icke ser särdeles optimistiskt på strävandena att åstadkomma en fastare mellanfolklig rättsordning.

N. D—n.