Lagsökningsmål och mål om handräckning för fordran till domstolsmyndighet. K. M:t har d. 22 maj 1936 till lagrådet remitterat förslag till lag om lagsökning och om handräckning för fordran (lagsökningslag) jämte ett antal följdförfattningar, främst lag om ändring i vissa delar av utsökningslagen. Enligt det remitterade förslaget, vilket bygger på en å justitiedepartementets andra lagbyrå under medverkan av tillkallade sakkunniga utarbetad promemoria med lagförslag (justitiedepartementets promemorior 1935: 5) skola lagsöknings- och handräckningsmålen överflyttas från överexekutor till domstolsmyndighet, lagsökningsdomare, vilken skall vara i stad med rådhusrätt en av rättens lagfarna befattningshavare och i domsaga häradshövdingen eller den som särskilt förordnats till lagsökningsdomare. I lagsökningsmål skall lagsökningsdomaren jämväl äga bevilja kvarstad och stadga skingringsförbud samt förordna om vräkning enligt 192 §utsökningslagen.
    Som motivering för en överflyttning av de nämnda målen till domstolsmyndighet har anförts bland annat, att de med hänsyn till sin beskaffenhet vore i högre grad ägnade att handläggas av domstol än av administrativ myndighet, att efter överflyttningen de handläggande myndigheterna i regel bleve lättare tillgängliga för den rättssökande allmänheten samt, framför allt, att man genom reformen möjliggjorde en snabb och smidig övergång från summarisk process till domstolsprocess. På grund av den sist angivna synpunkten kan också antagas, att handräckningsförfarandet efter en överflyttning kommer att begagnas i större utsträckning än nu och därigenom en avlastning ske från domstolarna i fråga om tredskodomsmål och erkända kravmål.
    Enligt nuvarande ordning har borgenär, vars lagsökningsansökan förklarats tvistig eller mot vars ansökan om handräckning gäldenären gjort jäv, att stämma till domstol om han vill ha sin sak prövad. Processen inför överexekutor har varit förgäves; processmaterialet får framläggas på nytt inför domstolen. Enligt det remitterade förslaget skall lagsökningsdomaren i motsvarande fall hänskjuta målet till rätten, i handräckningsmål dock endast om borgenären uttryckligen så begär. Har lagsökningsdomaren hänskjutit mål till rätten skall han utsätta dag för målets handläggning och kalla parterna till inställelse. Denna kallelse, som sker genom rekommenderade brev, skall ersätta stämning: då mål hänskjutits till rätten, skall i rättegången så anses, som vore målet instämt till den dag som utsatts för dess handläggning.
    I övrigt hava de nu gällande reglerna om processen i lagsöknings- och handräckningsmål bibehållits i huvudsak oförändrade. Att märka är emellertid att förbudet mot lagsökning på växel och check föreslagits upphävt, att muntlig förfarande vid lagsökning i stad ansetts icke längre böra förekomma, att de särskilda forumreglerna ersatts med en hänvisning till rättegångsbalkens bestämmelser samt att reglerna om kostnadsersättning i handräckningsmål föreslagits ändrade därhän att ersättning för delgivningskostnaden skall bestämmas för sig sedan uppgift därom inkommit till lagsökningsdomaren.
    Den nya lagstiftningen föreslås skola träda i kraft den 1 januari 1938.

 

B. L.