GUNNAR BOMGREN. Det svenska advokatväsendet före bildandet av Sveriges Advokatsamfund. En historisk överblick. Stockholm 1937. Iduns tryckeriaktiebolag. 111 s. Kr. 2.5C.

    Till Sveriges Advokatsamfunds femtioårsjubileum den 28 maj 1937 har samfundets sekreterare, advokaten Gunnar Bomgren, utgivit en historisk redogörelse för advokatförhållandena i Sverige under tiden intill samfundets bildande. Arbetet, som även ingår i Tidskrift för Sveriges Advokatsamfund för år 1937, innehåller en välskriven framställning av advokatväsendets utveckling i vårt land med sidoblickar på utländska förhållanden, särskilt det kontinentala advokatväsendet under 1500- och 1600-talen. Författaren synes hava ganska fullständigt utnyttjat tillgängligt material rörande utvecklingen i Sverige på det behandlade området, varom den fylliga förteckningen över använda källskrifter och bearbetningar vittnar. Sin framställning in-

leder författaren med tesen att vårt advokatväsendes historia är berättelsen om huru ständigt upprepade försök att i vårt land införa en på romarrättens grund uppbyggd rättsorganisation mötts av envist och segerrikt motstånd från folk- och intressegrupper, vilka förstått att till främjande av sina intressen utnyttja den romantiska kärleken till det som är »gammalt och fornt»; den är vidare det primitiva, allsysslande samhällets kamp mot den tekniska specialiseringen. Måhända har författaren här som naturligt är tryckt väl starkt på intressesynpunkten. Inställningen mot advokatväsendet har väl hos åtskilliga av dess vedersakare, såsom exempelvis Abrahamsson, byggt på andra motiv. Särskilt torde för domarkårens del komma i betraktande domarens nedärvda uppfattning av sin ämbetsplikt att ej endast döma utan också rannsaka. En synpunkt som kan förtjäna att framhållas är att de oordnade advokatförhållandena utgöra en del av det pris vårt folk fått betala för sin konstitutionella frihet. En jämförelse med förhållandena i Danmark-Norge, där enväldet lyckades skapa ett advokatstånd, är i detta hänseende av intresse. Också i dessa länder funnos kodifikationer, och de ekonomiska och allmänt kulturella förutsättningarna voro väl ej mycket olika våra. Även om man sålunda kan vara benägen att se i någon mån annorlunda än författaren på de drivande faktorerna i utvecklingen, har läsaren all anledning att vara honom förbunden för den uttömmande och lättlästa redogörelsen för en ingalunda oviktig del av vår rättsliga och kulturella utveckling. Man vill också gärna önska författaren tillfälle att få skriva flera kapitel av vårt advokatväsendes historia, icke bara det andra om Sveriges Advokatsamfund utan också det tredje om det advokatstånd, som måste komma till på den grundval samfundet skapat om vår hundraåriga processreform skall slå väl ut. Två nödvändiga förutsättningar för denna, förut obefintliga, äro nu för handen: en förändrad allmän opinion till förmån för muntligt rättegångssätt och en advokatkår som är i stånd att fylla sin roll i ett modernt processförfarande. Förtjänsten härav är i ej oväsentlig mån advokatsamfundets. Advokaten Bomgren lämnar i slutet av sitt arbete åt framtiden att döma över om bildandet av samfundet utgör en vändpunkt i det svenska advokatväsendets historia. Man kan nog redan nu slå fast att så är förhållandet och även gå ett steg längre: samfundet har blivit en betydelsefull faktor i vårt rättsväsende och utan dess insats skulle förhoppningarna att inom en nära framtid kunna skapa en modern och effektiv rättsskipning här i landet haft en svagare grund än nu är fallet.

Åke Hassler.