Ny ungdomsanstalt för kvinnor. I samband med ikraftträdandet av lagen om ungdomsfängelse upprättades två ungdomsanstalter för kvinnor, den ena å kvinnofängelset i Växjö, den andra å anstalten Viebäck. Alla till ungdomsfängelse dömda kvinnor sändas till Växjöanstalten, där de undergå psykiatrisk och pedagogisk observation. Om icke särskilda skäl tala däremot, bli de efter ett par månader överförda till Viebäck.
    Viebäck är en lantegendom, tillhörig Svenska diakoniss-sällskapet och belägen två mil från Nässjö. Där har under årens lopp vuxit upp ett komplex av anstalter — skyddshem, uppfostringsanstalt och ungdomsanstalt. Eleverna äro intagna i fem olika paviljonger, en var med 15—20 vårdplatser.
    Nu har Viebäck blivit för trångt, icke minst därför att antalet ungdomsfängelseelever blivit större än beräknat. Tio platser ansågos vid lagens ikraftträdande vara tillräckligt, den 15 augusti i år voro 20 kvinnor intagna där.
    Genom beslut den 15 augusti 1941 har K. M:t medgivit, att en ny ungdomsanstalt må upprättas, nämligen å den av diakoniss-sällskapet ägda fastigheten Sjöliden i Värmdö socken. Anstalten beräknas till en början kunna ge plats åt 10—12 flickor, som komma att utbildas i sömnad, vävnad, skolkök och trädgårdsskötsel. Med tillkomsten av denna tredje ungdomsanstalt realiseras två önskemål: platsbristen avhjälpes och möjligheterna att differentiera klientelet bli flera. Liksom fallet är med Viebäck kommer anstalten å Sjöliden att drivas av diakoniss-sällskapet mot viss ersättning från fångvårdsstyrelsen.
    Det utvidgade samarbetet med sällskapet betraktar fångvårdsstyrelsen som en stor förmån. Att diakonissorna äga särskilda förutsättningar för att omhänderhava denna form av ungdomsvård, visar den trettiofemåriga verksamheten å Viebäck, en egenartad och imponerande anläggning, som är väl värd och gärna tar emot besök av domare och andra i frågan intresserade. Järnvägsstationen är Malmbäck.

Hardy Göransson.

 

    Stockholms högskolas juridiska förening har under år 1940 anordnat följande föredrag: d. 14 mars »Om kristidslagstiftning» av kammarrättsrådet jur. dr C. W. U. Kuylenstierna; d. 19 april »Regel, standard och skön» av prof. Phillips Hult; d. 10 maj »Asocialitet och lösdriveri» av doc. Ivar Agge; d. 28 okt. »Några synpunkter på rättslivets problematik i Amerika» av prof. Gunnar Myrdal; d. 29 nov. »Det hotande juristproletariatet» av sekreteraren i Sveriges advokatsamfund advokat Gunnar Bomgren. Under vårterminen 1941 höllos föredrag d. 11 mars av docent G. Rylander över ämnet »Några synpunkter på samarbetet mellan rättspsykiatriker och jurister» och d. 18 april av t. f. underståthållare K. G. Sandström över ämnet »Förslaget om skatteuppbörd vid inkomstens förvärvande». Övriga planerade föredrag och rätts-

 

NOTISER. 879fallsdiskussioner inställdes i anledning av juristveckan i Stockholm och Uppsala d. 24—29 april, vid vilken föreningen medverkade (se SvJT 1941 s. 769).
    Styrelsen hade under år 1940 följande sammansättning: jur. stud. Folke Lyberg ordf., jur. stud. Staffan Larsson v. ordf., jur. stud. Wilhelm Lundquist sekr., jur. stud. Christer Zetterberg skattmästare, jur. stud. Peter Westerlind bibl. samt jur. stud. Marianne Brycker och jur. stud. Hans Herrlin konsultativa ledamöter. Klubbmästare har under verksamhetsåret varit jur. stud. Bengt Cederquist och ekonomichef för föreningens förlagsverksamhet jur. kand. Alvar Odholm. Under vårterminen 1941 bestod styrelsen av jur. stud. Christer Zetterberg, ordf., jur. stud. Bertil Haslum, v. ordf., jur. stud. Hans Herrlin, sekr., jur. stud. Gösta Bergqvist, skattmästare, jur. stud. Stig Sandell, bibl., jur. stud. Folke Lyberg och jur. stud. Inga Ode, konsult. led., samt jur. stud. Lars-Erik Fitger, klubbm. Medlemsantalet uppgick under vårterminen 1941 till cirka 550.