Viktigare författningar i kraft 1 juli 1942. Bland de författningar som träda i kraft d. 1 juli 1942 märkas: lag med vissa bestämmelser om kungörande i kyrka, lag om preskription av rätt till medel som innestå hos offentlig myndighet och lag om ändrad lydelse av 1 § lagen den 4 juni 1886 ang. ersättning av allmänna medel till vittnen i brottmål, varigenom den högsta dagersättningen till vittne höjts från 8 till 12 kronor. Vidare har till innevarande riksdag framlagts bl. a. följande författningsförslag, avsedda att träda i kraft d. 1 juli 1942, nämligen förslag till förordning ang. offentliga insamlingar (prop. nr 112), lag om ändrad lydelse av 20, 21, 23 och 30 §§ lagen den 23 oktober 1914 om krigsdomstolar och rättegången därstädes, avseende fältkrigsrätternas organisation m. m. (prop. nr 243), lag om ändrad lydelse av 2 kap. 6 § och 6 kap. 5 § rättegångsbalken jämte andra författningar, avseende snabbare renovationsförfarande (prop. nr 268), lag om viss panträtt i spånadslin och hampa (prop. nr 311) samt prisregleringslag (prop. nr 337). Flertalet av de vid årets riksdag antagna nya författningarna ha trätt i kraft omedelbart efter utfärdandet.
    1937 års lagstiftning om förvaring och internering har ännu icke satts ikraft. Detsamma gäller den år 1939 antagna lagen om villkorlig dom.
 

S. E.

 

    Omorganisationen av domsagoförvaltningen. Proposition har nu avlämnats till riksdagen angående omorganisation av domsagoförvaltningen m. m. (nr 252). I propositionen, som grundar sig på 1937 års domsagoutrednings betänkande, begäres godkännande av huvudgrunderna för en omorganisation av domsagoförvaltningen, avsedd att träda i tillämpning den 1 juli 1943.

    I fråga om häradshövdingarna innebär förslaget, att samtliga häradshövdingar placeras i lönegraden B 2 med en grundlön av 16,000 kr. Jämte denna lön utgå rörligt tillägg och kristillägg efter vanliga grunder. För flertalet häradshövdingar skall dessutom tillkomma avlöningsförstärkning. För sådant ändamål indelas domsagorna i fem fasta avlöningsgrupper. I grupp I, vari upptagas 23 domsagor, skall någon avlöningsförstärkning ej utgå. Till grupp II med en avlöningsförstärkning av 1,250 kr. hänföras 27 domsagor, till grupp III med en avlöningsförstärkning av 2,500 kr. 29 domsagor, till grupp IV med en avlöningsförstärkning av 3,750 kr. 31 domsagor och till grupp V med en avlöningsförstärkning av 5,000 kr. 6 domsagor. Stämpelprovisionen skall indragas. Till häradshövdingar i domsagor, där inkomsten genom reformen minskas, eller omkring halva antalet, skall utgå en viss övergångsersättning efter fallande skala under högst 10 år. Förbud skall stadgas för häradshövding att mottaga sådana uppdrag hos företag med ekonomiskt syfte o. dyl., som avses i 4 § 2 mom. civila avlöningsreglementet. Under en 10-årig övergångstid skall dock K. M:t kunna medgiva häradshövding att bibehålla sådant uppdrag. Skiljemannauppdrag skall häradshövding äga mottaga endast när fråga är om uppdrag som meddelas av offentlig myndighet eller uppdraget avser att vara ordförande i skiljenämnd eller ensam skiljedomare. Pensionsåldern skall i viss ordning nedsättas till 67 år även för häradshövdingar som utnämnts före den 1 juli 1935, vilka ej kvarstå å gammal stat. För häradshövdingar av sistnämnda kategori skall avlöningen regleras i särskild ordning. Häradshövdings rätt till särskild ledighet för vinnande av lättnad i arbetsbörd anm. m. har inskränkts till 15 dagar årligen.
    Vad angår notarierna hade domsagoutredningen tänkt sig en avkortning av notarietiden till två år men att den under en övergångstid skulle vara 21/2 år. Tiden har nu föreslagits till 21/2 år att gälla tillsvidare i avbidan på erfarenheter om verkningarna av den ändrade arbetsfördelning som föreslås mellan rättsbildade och icke rättsbildade biträden. I princip ansluter justitieministern sig till tanken att överflytta vissa slag av kvalificerade göromål till icke rättsbildade biträden. Någon utökning av notariernas kompetens att tjänstgöra såsom ordförande i häradsrätt skall ej ske men fortsatt uppmärksamhet skall ägnas denna fråga.
    Samtliga notarier som erfordras för domsagornas skötsel skola åtnjuta avlöning. För varje domsaga ha — i de minsta ur kontinuitets- och rekryteringssynpunkter — två notarier ansetts erforderliga, för ett tiotal av de större domsagorna därutöver en tredje notarie och för de fyra största domsagorna 4 à 5 notarier. Ett fyrtiotal avlönade notarieplatser i domsagor, där nu finnas minst tre sådana platser, skola så småningom indragas och ersättas av kvalificerade icke rättsbildade biträdestjänster. Istället för nuvarande förste och andre notariegraderna skall inrättas en enhetlig notariegrad, vars innehavare skall benämnas tingsnotarie. Innan förordnande som tingsnotarie kan erhållas, skall dock den unge juristen ha tjänstgjort sex månader som tingsnotarieaspirant. Arvodena till tingsnotarierna och tingsnotarieaspiranterna skola utgöra 4,200 resp. 2,400 kr. För domsaga lydande under hovrätten för Övre Norrland och för Härjedalens

domsaga skola arvodena ökas med 300 kr. För tillgodoseende av tingsnotariernas anspråk på semester, sjukavlöning, reseersättning m. m. skola vissa bestämmelser i civila icke-ordinariereglementet göras tillämpliga å dem. Tingsnotarieaspirant skall däremot icke komma i åtnjutande av andra förmåner utöver aspirantarvodet än reseersättning.
    Häradshövding skall liksom hittills kunna låta en juris kandidat tjänstgöra i domsaga utan att vara av hovrätten förordnad notarieaspirant eller notarie. I sådant fall skall tjänstgöringen dock icke medföra någon rätt till meritberäkning. Särskilda åtgärder skola i händelse av behov vidtagas för att hindra att längre eller kortare tids oavlönad tjänstgöring i domsaga blir villkor för att den unge juristen skall komma i åtanke vid tillsättandeav notarieaspiranttjänst i domsagan. Justitieministern uttalar därvid, att det är ett viktigt samhällsintresse, att begåvade unga jurister icke av ekonomiska skäl avhållas från domarbanan.
    De icke rättsbildade biträdena, som skola kallas domsagobiträden, komma att i alla domsagor bliva statsanställda. Domsagoutredningens förslag att i varje domsaga skulle anställas ett kvalificerat domsagobiträde i lönegrad A 11 — nettolön å medelort med kristillägg 4,700—5,800 kr. — har i propositionen ej biträtts. Detta har i många fall ansetts innebära en överorganisation, särskilt i de mindre domsagorna, där arbetet utan svårighet torde kunna skötas av häradshövdingen och två tingsnotarier med hjälp av mindre kvalificerat biträde. Sammanlagt föreslås vid fullt utbyggd organisation för samtliga domsagor tillhopa 276 domsagobiträden, varav 42 i lönegrad A 11, 54 i lönegrad A 9, 51 i lönegrad A 7, 54 i lönegrad A 4,6 i lönegrad A 2, 38 i lönegrad Eo 2 och 30 i lönegrad Ex 2. Då domsagobiträdenas medellön för närvarande är mellan 2,700—2,800 kr. och många oaktat lång tjänstgöring ej ha högre lön än något över 2,000 kr., innebär detta en välbehövlig förbättring i deras ställning. Tills vidare skola dock jämväl de såsom ordinarie avsedda befattningarna vara extra ordinarie. Till en början skall endast ett mindre antal befattningar i lönegraderna 11, 9 och 7 tillsättas, företrädesvis i domsagor, där nu finnas minst tre notarieplatser. I övrigt skola de nuvarande domsagobiträdena, så långt ske kan, förordnas till biträden i lönegraderna 4 och 2. Efter hand bör därefter antalet kvalificerade biträden ökas. Statspension till nu tjänstgörande äldre domsagobiträde, som icke anses böra beredas plats inom den nya organisationen, bör kunna beviljas efter prövning i varje särskilt fall.
    I fråga om den mera kvalificerade rättsbildade personalen i domsagorna, sekreterarna m. fl., samt de yngre juristerna i hovrätterna innebär förslaget icke några mera genomgripande ändringar. I Södertörns- samt Askimsdomsagorna skola liksom nu i Södra Roslags domsaga inrättas särskilda inskrivningsavdelningar med en ordinarie inskrivningsdomare (lönegrad A 29) som chef. Dessa befattningar äro avsedda att vara slutposter. I de 11 mest arbetstyngda domsagorna skola inrättas extra ordinarie tingsdomarbefattningar (lönegrad Eo 29) avsedda att innehavas av assessorer, vilka befattningar skola ersätta biträdande domarna och assessorssekreterarna. Dessa befattningar äro avsedda för i huvudsak dömande verksamhet. Justitie-

ministern uttalar, att starka skäl tala för att tingsdomarna bliva ordinarie tjänstemän men att det synes försiktigast att i avbidan på närmare erfarenhet om institutionens värde och möjligheter tillsvidare låta dem bliva extraordinarie. Assessor skall vara skyldig mottaga förordnande som tingsdomare. Befordringsförhållandena böra ordnas så, att den assessor som kvarstannar i domsagotjänstgöring icke därigenom anses mindre meriterad för erhållande av högre domartjänst. Befattningarna som tingsdomare böra sålunda förbehållas dem som kvarstå i den vanliga domarkarriären.
    Antalet sekreterare med fiskalskompetens föreslås till 45. Emellertid uttalar justitieministern att det synes böra eftersträvas att antalet sekreterare i görligaste mån nedbringas. Utsikter härtill lära förefinnas i mån som de nya fastighetsböckerna bliva färdigställda och i följd därav befattningen med inskrivningsärenden kan i växande utsträckning anförtros åt kvalificerad icke rättsbildad arbetskraft.
    Hovrättsassessorerna skola bliva extra ordinarie tjänstemän (lönegrad Eo 29). Däremot skall någon ändring ej för närvarande göras i fiskalernas anställnings- och avlöningsförhållanden. Under tjänstgöring i domsaga skola de dock vara bibehållna icke blott vid sin lön utan även vid övriga förmåner. Fiskalsaspiranterna skola erhålla samma arvode som tingsnotarierna.
    Beträffande formerna för tjänstetillsättningen skola liksom hittills hovrätterna upprätta förslag till häradshövdingämbete. Det skall övervägas, huruvida icke rätten att göra ansökan direkt hos K. M:t, vilken nu anses tillkomma innehavare av ordinarie domarämbete, skall på lämpligt sätt inskränkas. Inskrivningsdomarbefattningarna skola tillsättas i samma ordning som häradshövdingämbetena. Tingsdomarbefattningarna skola likaledes tillsättas av K. M:t på förslag av hovrätterna efter ansökningsförfarande. I fråga om tillsättning av sekreterarna samt tingsnotarierna och tingsnotarieaspiranterna skola i stort sett gälla regler motsvarande de nuvarande. Domsagobiträden i de högre graderna skola tillsättas av hovrätterna och i de lägre av häradshövdingarna.
    Förvaltningen av domsagoanslagen skall övertagas av hovrätterna. Den årliga kostnadsökningen för statsverket genom förslaget beräknas till något mer än 1/2 miljon kr.

 

O. G. T.