To danske Lovsamlinger. I Efteraaret 1942 er den af Professorerne O. A. BORUM og VINDING KRUSE med Byretsdommer HELGE JACOBI som Hovedmedarbejder udgivne Lovsamling kommet i ny Udgave som »Danmarks Love 1865—1942». Som i de to tidligere Udgaver, der er anmeldt i SvJT 1938 S. 374 og 1940 S. 347, indeholder tredie Udgave alle gældende danske Love i den Skikkelse, de har i Øjeblikket, alene med Udeladelse af Love af forbigaaende eller rent lokal eller personel Interesse. De Vanskeligheder, der maaske for udenlandske Læsere kunde følge af den rent kronologiske Opstilling af Lovstoffet, opvejes ganske af det af Fuldmægtig i Justitsministeriet HANS TOPSØE-JENSEN udarbejdede Register. Særlig maa fremhæves den fortrinlige »Emneliste», der i Realiteten er et helt Lovleksikon, idet den gennem et meget stort Antal Stikord henviser til Hovedlovbud om ethvert Emne. Denne Lovsamlings store Betydning ligger i, at den paa betryggende Maade giver Oplysning om hele den gældende almindelige danske Lovgivning og kun denne, og den maa lerfor være af betydelig Værdi ogsaa for de andre nordiske Landes Jurister.
    1 Efteraaret 1942 er der ogsaa kommet et nyt Tillæg til den i SvJT 1939 S. 453 anmeldte »Samling af Danmarks Love», der udgives af M. KARNOW under Redaktion af Professor STEPHAN HURWITZ. Denne Lovsamling gør ikke Krav paa at medtage alle gældende Love, men den indeholder til Gengæld Kommentarer til de mange Love, den omfatter. Medens Hovedsamlingen (1938) opdeter Lovstoffet efter saglige Hensyn, er Lovene i Tillæggene ordnet kronologisk. Desværre har man ikke helt kunnet fastholde Suppleringsprincippet: Aldrig mere end 1 Tillæg til Hovedsamlingen, idet det i 1941 udgivne Tillæg er blevet staaende som fast Tillæg til Hovedsamlingen. Det i 1942 udgivne Tillæg indeholder derfor kun Lovene 1941/42, men det Tillæg, der kommer i Aar, vil omfatte 1941/43 og afløse Tillægget 1942. Selvom det saaledes nu er nødvendigt at have to Tillæg til Hovedsamlingen, er dog den praktiske Fordel bevaret, at man ved Benyttelsen af hele Værket kun behøver at efterse Registeret i det sidste Tillæg. Kommentarerne, der er fortsat i Tillæggene, vil ikke mindst for andre Landes Jurister give en udmærket Orientering med Hensyn til Lovenes Forstaaelse i Teori og Praksis.
Erwin Munch-Petersen.

 

RAGNAR HUMMERHIELM. Nordisk folkrättslig litteratur 1900—1939. Bibliographie de
     droit international des pays du Nord 1900—1939. Efter författarens frånfälle
     utgiven av NILS NILSSON STJERNQVIST. — Uppsala 1942. 266 s. Kr. 8.00. — Skrifter
     utg. av Svenska institutet för internationell rätt vid universitetet i Uppsala
     (Harry Ax:son Iohnson-institutet) nr 6.

 

    Föreliggande bibliografi över nordisk folkrättslig litteratur efter sekelskiftet är för åren fram till 1935 huvudsakligen utarbetad av biblioteksamanuensen

fil. lic. R. Hummerhielm och efter dennes i mars 1941 inträffade frånfälle fortsatt t. o. m. år 1939 samt utgiven av fil. lic. N. Stjernqvist. Att en bibliografi över denna gren av den rättsvetenskapliga litteraturen kan fylla 260 sidor, är förmodligen ägnat att väcka en viss förvåning, då något särskilt omfattande folkrättsligt författarskap knappast förekommti i de nordiska länderna under ifrågavarande tidsperiod. Förklaringen är naturligtvis den, att en mycket stor del av de i bibliografien upptagna arbetena utgöras av småskrifter, tidskriftsartiklar o. dyl. Desto mera tacknämligt är det, att bibliografien kommit till stånd, eftersom en så beskaffad litteratur är ytterst svåröverskådlig och de däri ingående skrifterna svåra att återfinna för den, som har anledning att studera någon särskild folkrättslig fråga. För övrigt upptagas icke blott arbeten av nordiska författare, utan även utländska författares skrifter i folkrättsliga frågor berörande de nordiska länderna. På finska och isländska tryckta arbeten ha dock endast i undantagsfall medtagits. Såsom också i förordet anmärkes, ha vissa svårigheter framträtt, när det gällt att dra gränsen mellan folkrätt och vissa andra vetenskaper, t. ex. historia och internationell politik. Såsom exempel härpå kan nämnas, att under »Traktater. D. Opolitiska traktater, Handels- och sjöfartstraktater» åtskilliga arbeten rörande handelspolitik upptagits, vilkas samband med folkrätten måhända synes diskutabel, varemot å andra sidan, om man velat lämna en fullständig förteckning över skrifter rörande handelspolitik från ifrågavarande tid, listan sannolikt skulle blivit betydligt längre. Men gränsen är naturligtvis som sagt ej lätt att dra. I regel ha endast arbeten av övervägande rättsligt innehåll beaktats. — Uppställningen ansluter sig, med vissa modifikationer, dels till Catalogue de la Bibliotheque du Palais de la Paix, dels till de vanliga folkrättsliga handböckerna.
    I den nu föreliggande bibliografien, på vars utarbetande uppenbarligen mycken möda och omsorg nedlagts, har folkrättsstudiet i de nordiska länderna erhållit ett synnerligen värdefullt hjälpmedel.

Torsten Gihl.