Rådhusrätternas rekrytering. 1943 års riksdag har i skrivelse (nr 290) hemställt, att de kompetenskrav, som i kungörelse d. 4 maj 1934 (nr 117) uppställts för erhållande av assessors- och stadsnotarietjänst vid rådhusrätt, måtte utsträckas att gälla även rådmanstjänst.
    Sedan ett flertal myndigheter och sammanslutningar hörts över riksdagsskrivelsen (ang. yttrandenas innehåll se SvJT 1944 s. 88), har d. 8 jan. 1944 (nr 3) utfärdats kungörelse angående behörighet till vissa befattningar vid rådhusrätt, vilken skall ersätta 1934 års kungörelse i ämnet.
    Enligt de nya bestämmelserna får till befattning såsom lagfaren rådman, assessor eller stadsnotarie utses endast den som innehaft förordnande såsom ledamot eller fiskal i hovrätt och av denna funnits skickad att erhålla fortsatt domarförordnande eller den som är lagfaren ordinarie ledamot i rådhusrätt, i vilken jämte borgmästaren skola sitta minst två lagfarna ledamöter. På grund av särskilt stadgande skall emellertid även den som med stöd av övergångsbestämmelsen i 1934 års kungörelse erhållit dispens från de i denna kungörelse stadgade behörighetsvillkoren anses vara kompetent. Vidare kan K. M:t i särskilt fall meddela dispens.
    Endast den som innehar sådan behörighet som nu nämnts får anlitas såsom vikarie å nyss angivna befattningar eller å borgmästartjänst. Vikariatsregeln gäller emellertid — till skillnad från regeln rörande tillsättning av tjänster — endast de större rådhusrätterna, d. v. s. sådana i vilka förutom borgmästaren skola sitta minst två lagfarna ledamöter. Såsom ytterligare begränsning föreskrives, i överensstämmelse med 1934 års kungörelse, att det skall vara fråga om förordnande under längre tid än sammanlagt en månad årligen. Vidare äger hovrätten medgiva undantag.
    Grunden till att vikariatsbestämmelserna begränsats till att avse endast de större rådhusrätterna torde vara, att det eljest skulle ha uppstått betydande svårigheter för hovrätterna att förse rådhusrätterna med fiskalskompetenta vikarier. Sannolikt skulle dispens ha fått lämnas i stor omfattning. I anslutning härtill må anmärkas, att enligt arbetsordningarna för hovrätterna vikaraatstjänstgöring i de mindre rådhusrätterna icke får jämställas med sådan tjänstgöring som kräves för befordran till extra ordinarie fiskal eller hovrättsassessor.
    Kungörelsen träder i kraft den 1 mars 1944.
    Den i åtskilliga yttranden berörda frågan om ökad cirkulation mellan rådhusrätter och de statliga över- och underdomstolarna kommer i enlighet med lämnade direktiv att upptagas av 1943 års domarutredning.

G. Dson.

 

    Beräkning av tingsmeriter. Efter gemensam beredning med övriga departementschefer anförde t. f. chefen för justitiedepartementet, statsrådet Bergquist, i statsrådet den 17 juni 1943:
    »Sedan genom tillkomsten av domsagostadgan den 26 maj 1933 (nr 309) förvärvandet av tingsmeriter i dittills gällande ordning upphört, föreskrevs genom cirkulär till statsmyndigheterna den 4 maj 1934 (nr 116) att vid an-

ställande eller befordran av personal i statens tjänst skulle från och med den 1 juli 1934 den, som efter avlagd examen under en tid av sammanlagt tre år tjänstgjort i domsaga och därunder innehaft förordnande att handlägga inskrivningsärenden sex inskrivningsdagar ävensom förordnande varom förmäles i 23 § 1. eller 2. domsagostadgan av år 1933 under sex rättegångsdagar, i merithänseende anses jämställd med juri, kandidat, tingsmeriterad enligt förut gällande bestämmer. Lika med nu nämnd tjänstgöring i domsaga under högst sex månader skulle därvid gälla väl vitsordad tjänstgöring under samma tid såsom biträde åt ledamot av Sveriges advokatsamfund.
    Genom brev den 5 juli 1942 (nr 313) förklarade Kungl. Maj:t, att vid meritberäkning jämlikt nämnda cirkulär förordnande å fyra inskrivningsdagar i Södra Roslags domsaga skulle vara jämställt med förordnande å sex sådana dagar i annan domsaga.
    I samband med utfärdandet av förenämnda cirkulär uttalade dåvarande chefen för justitiedepartementet, att därefter vid tillsättande av sådana befattningar vid statsdepartement för vilka krävdes juridisk examen eller vid förordnande å dylika befattningar såsom ett års tjänstemerit borde räknas, där någon antingen såsom biträde i domsaga innehaft förordnande att förvalta domarämbete samt därunder hållit minst tre allmänna tingssammanträden eller ock efter avlagd examen under sammanlagt tre år tjänstgjort i domsaga eller vid sådan rådhusrätt, i vilken enligt gällande bestämmelser jämte borgmästaren sitta minst två lagfarna ledamöter, samt tillika innehaf tunder minst sex inskrivningsdagar förordnande att handlägga inskrivningsärenden och under minst sex rättegångsdagar förordnande som avses i 23 § 1. eller 2. domsagostadgan av år 1933 eller förordnande såsom ledamot i sådan rådhusrätt som förut nämnts; dock att lika med nu nämnd tjänstgöring i domsaga eller vid rådhusrätt under högst sex månader borde gälla väl vitsordad tjänstgöring under samma tid såsom biträde åt ledamot av Sveriges advokatsamfund.
    Sedan den 11 juni 1943 utfärdats ny domsagostadga (nr 290), vilken i 52 § andra stycket upptager bestämmelser om de villkor som skola vara uppfyllda för erhållande av bevis om tingsutbildning, hemställer jag, att Kungl. Maj:t i cirkulär till statsmyndigheterna måtte föreskriva, att vid anställande eller befordran av personal i statens tjänst skall från och med den 1 juli 1943 den, som erhållit sådan utbildning som avses i nämnda författningsrum, i merithänseende anses jämställd med juris kandidat, tingsmeriterad enligt dessförinnan gällande ordning. I cirkuläret torde böra erinras, att beträffande kompetenskrav för erhållande av förordnande att uppehålla fiskalstjänst i hovrätt skall gälla vad därom i arbetsordningarna för hovrätterna eller eljest stadgas.
    Vidare bör i fråga om dem, som den 30 juni 1943 eller senare avslutat utbildning vid häradsrätt eller vid sådan rådhusrätt som förut nämnts, vid tillsättande av befattningar vid statsdepartement för vilka kräves juridisk examen eller vid förordnande å dylika befattningar såsom ett års tjänstemerit räknas, där någon efter avlagd examen i sammanlagt två och ett halvt år tjänstgjort såsom biträde i domsaga eller vid rådhusrätt som nyss sagts

samt därunder innehaft förordnande såsom inskrivningsdomare under minst fyra inskrivningsdagar i domsaga med särskild inskrivningsavdelning och eljest under minst sex inskrivningsdagar ävensom antingen förordnande, som avses i 18 § andra stycket 1. eller 2. nya domsagostadgan, eller förordnande som ledamot av rådhusrätt. Tjänstgöring, som enligt 20 § nya domsagostadgan likställes med tjänstgöring i domsaga, må därvid tillgodoräknas.»
    Kungl. Maj:t förordnade, att cirkulär av föreslaget innehåll skulle utfärdas (SFS 1943:371) ävensom att utdrag av protokollet i ärendet skulle tillställas samtliga statsdepartement.