Lagberedningen har enligt sin årsredogörelse för 1943 under året fortsatt arbetet med revisionen av jordabalken. Därvid ha tidigare upprättade utkast till bestämmelser om köp, byte och gåva, om hävd och klander samt om inskrivnings rättsverkningar närmare bearbetats. Härjämte ha spörsmål om fastighetsgränser varit föremål för behandling. Arbetet har i övrigt huvudsakligen varit ägnat åt utformande av motiv till den uppgjorda lagtexten. Med stöd av nådigt bemyndigande har beredningen efter samråd med chefen för justitiedepartementet tillkallat docenten Seve Ljungman att såsom sakkunnig biträda beredningen i frågor rörande grannelagsrätten.

 

    Nykterhetsutredningens författningsförslag. Det betänkande angående nykterhetstillståndet under krigsåren (SOU 1944:3), som d. 7 febr. 1944 avlämnats av inom finansdepartementet tillkallade sakkunniga (prof. Gunnar Dahlberg, byråchefen Henrik Klackenberg samt generallotsdirektören Torsten Petersson, tillika ordf.), innehåller dels en utredning rörande orsakerna till den inträdda försämringen i nykterhetstillståndet, dels olika förslag till förbättring av läget. Utredningen har visat, att spritkonsumtionen på restaurangerna bär den huvudsakliga skulden till de sista årens fylleriökning, medan stegringen under år 1940 och förra delen av år 1941 främst var hänförlig till de s. k. motboksöverlåtelserna. Såsom det allvarligaste draget i utvecklingen har framhållits, att fylleriökningen bland omyndiga relativt sett varit tre gånger starkare än bland vuxna män. Tyngdpunkten av utredningens förslag ligger på utskänkningens och utminuteringens områden och utgöres av åtgärder, som kunna vidtagas av kontrollstyrelsen eller K. M:t i administra-

NOTISER FRÅN LAGSTIFTNINGSARBETET. 443tiv ordning och icke behöva föranleda ändringar i lag eller annan allmän författning. Såsom komplement till dessa åtgärder föreslås emellertid ett flertal författningsändringar, vilka i huvudsak kunna till sitt innehåll sammanfattas sålunda.
    I syfte att begränsa ungdomens möjlighet att komma åt spritdrycker har bl. a. föreslagits: 1) Höjning av åldern för den, till vilken utskänkning av spritdrycker må äga rum, från 18 till 21 år (ordf. skiljaktig). 2) Höjning av åldern för ombud, som för annans räkning må verkställa inköp av rusdrycker, från 18 till 21 år. 3) Skärpning av straffet för s. k. motboksöverlåtelser till personer under 21 år. 4) Förverkande av spritdrycker, som anträffas hos personer under 21 år och som uppenbarligen äro olovligen åtkomna.
    För att skapa effektivare medel i kampen mot den illegala sprithanteringen, vilken f. n. domineras av handeln med överlåten motbokssprit, har utredningen föreslagit följande lagändringar: 1) Straff för förvärv och innehav av uppenbart olovligen åtkommen motbokssprit, där skälig anledning finnes att antaga att dryckerna äro avsedda till försäljning. 2) Förverkande — oavsett om straffansvar kan ådömas eller icke — av uppenbart olovligen åtkommen motbokssprit, då denna anträffas under sådana omständigheter, att man skäligen kan antaga försäljningssyfte. 3) Förverkande av denaturerad sprit och alkoholhaltiga preparat, som påträffas under sådana omständigheter, att man skäligen kan antaga, att dryckerna äro avsedda till förtäring.
    Vidare ha framlagts några författningsförslag rörande behandlingen av kroniska och akuta alkoholmissbrukare.
    För att ge de nykterhetsvårdande organen möjligheter att på ett tidigare stadium påverka de ungdomliga alkoholmissbrukarna har sålunda föreslagits en vidgning av 1 § alkoholistlagen, så att för person under 25 år, som är hemfallen åt alkoholmissbruk, en fylleriförseelse skall räcka såsom indikation för åtgärder enligt lagen. Vidare har föreslagits, att olovlig befattning med rusdrycker skall upptagas i 1 § alkoholistlagen såsom en indikation för ingripande. De i lagen angivna hjälpåtgärderna ha slutligen föreslagits skola göras tillämpliga å personer under 25 år, som gjort sig skyldiga till fylleri eller eljest använt alkoholdrycker till uppenbar skada för sig eller annan, oavsett om de kunna anses hemfallna åt alkoholmissbruk eller icke.
    För fylleristernas del har påyrkats en höjning av straffminimum till 25 kr. böter vid vanligt fylleri och 50 kr. vid fylleri under försvårande omständigheter. Utredningen har påvisat en häpnadsväckande variation mellan olika domstolars bötespraxis. Genomsnittet av böterna vid förstagångsfylleri låg exempelvis år 1942 vid fjorton domstolar lägre än 15 kr. men vid tre domstolar mellan 40 och 44 kr. och vid en domstol mellan 55 och 59 kr. Stegringen vid upprepad förseelse var i genomsnitt lägre än 4 kr. Straffet bör enligt utredningens mening vara sådant, att det tillbörligen inskärper samhällets reaktion mot denna form av missbruk. För att ge ökad respekt åt straffreaktionen har därjämte förordats, att yngre fyllerister ålägges personlig inställelse inför domstolen.
    Ur betänkandet må här återges en tabell, belysande genomsnittlig praxis vid straffsättningen beträffande fylleri.

444 NOTISER FRÅN LAGSTIFTNINGSARBETET.Fördelning av rikets domstolar efter medeltalen av de utdömda bötesbeloppen vid fylleri av olika ordningsnummer under år 1942.

BÖTESBELOPPENS STORLEK, MEDELTAL, KRONORantalet domstolar, som dömt för fylleri av ordningsnummer
 12345678910
10— 1414785232143
15— 1981472820262320201717
20— 2486725845332721211610
25— 2951575845332721211610
30— 3416353529252622141415
35— 3961628251414126118
40— 443111421161610161611
45— 491469610987
50— 54389915131287
55— 59115111232
60— 64215842334
65— 692211
70— 745211
75— 7932219
80— 841
85— 89
90— 941
95— 99
100—1041121
105— 1091
110—114
115—1191
120—124
125—1291
130—134
135—139
140—144
145—149
150—1541
s:a258252235226190171146136118155


Henrik Klackenberg.