JOHAN SCHARFFENBERG. Quo vadis Norvegia? I. Grunnlovrevisjon. Oslo 1945. Grundt Tanum. 167 s. Inb. kr. 6.90.

 

    Den kände överläkaren Johan Scharffenberg i Oslo har i förestående bok framlagt ett förslag till ny »Grunnlov for kongeriket Norge». Förslagets huvudsakliga syfte angives av förf. vara att säkra en demokratisk utveckling i Norge. Som medel härför förordas i första hand en ökning av de röstberättigade medborgarnas inflytande i förhållande till partierna (genom referendum och initiativrätt), förstärkning av regeringens ställning gentemot stortinget (genom kungligt referendum och upplösningsrätt) samt ett tryggande av medborgarnas frihet i förhållande till partiväldet (bl. a. genom större inflytande åt Høiesterett). Idealet är enligt förf. att skapa och trygga en demokrati utan parlamentarism och en regering som är oberoende av partierna. Om bärkraften hos förf:s idéer och förslag kunna uppenbarligen delade meningar råda; att de väckta författningsspörsmålen äro betydelsefulla och förf:s uppsåt ärligt är lika uppenbart. Boken ställer problem under debatt och kommer utan tvivel att beaktas vid det nordiska meningsutbytet i statsrättsliga och allmänt politiska frågor. För juristerna kan det vara av särskilt intresse att påpeka, att förf. vill ge Høiesterett ställning av verklig statsmakt, sidoordnad med regeringen och stortinget, och införa ett av Høiesterett utsett lagråd att deltaga i lagstiftningsakterna.

E. Bz.

 

CARL JACOB ARNHOLM. Lærebok i familierett. Revidert utg. Oslo 1945. Grundt Tanum. 318 s. Kr. 21.30.

 

    Första uppl. av läroboken omnämndes i SvJT 1936 s. 524 ff. Prof. Arnholm meddelar i förordet till den nu föreliggande reviderade upplagan att den är resultatet av en genomgripande omarbetning. Sin önskan att upptaga det sociologiska stoffet till mera självständig behandling har han dock ej kunnat sätta i verket: »av mange grunner er mine arbeidsplaner i denne tid blitt ganske sterkt forrykket». Läsarna av SvJT ha funnit en av dessa anledningar närmare relaterad 1945 s. 608 ff. Om de gångna oroliga åren handlar också en fotnot i det i övrigt allvarliga avsnittet om slektskap og svogerskap. »I okkupasjonstiden skal det riktignok ha hendt at en mann ble tatt som gissel for sin fraskilte hustrus nye mann. Dette fikk man rubrisere under 'irregulære svogerskapsvirkninger'.»
    Även utan en grundligare genomgång av arbetet, som redan i sin första upplaga fick höga vitsord, kan man våga göra några små anmärkningar mot Arnholms sätt att citera tidskrifter. Bl. a. citeras SvJT »Sv. J.» och NJA »N. j. A.». Åtminstone i dessa delar bör ändring ske i nästa upplaga.

B. L.