Lagen om nykterhetsvård. I den omläggning av samhällets nykterhetspolitik, som nu förestår, innefattas också betydelsefulla reformer på nykterhetsvårdens område. I proposition nr 159 till årets riksdag — vilken ansluter till proposition nr 151 angående riktlinjerna för den framtida nykterhetspolitiken — hade K. M:t nämligen föreslagit, att en lag om nykterhetsvård skulle ersätta den nuvarande alkoholistlagen av år 1931. Riksdagens särskilda utskott tillstyrkte praktiskt taget genomgående lagförslaget (utl. nr 7) och riksdagens kamrar biföll utskottets hemställan.
    Den sålunda antagna lagen om nykterhetsvård grundas främst på det betänkande med förslag till en dylik lag, som 1946 års alkoholistvårdsutredning (ordf. landsh. Bergquist) på sin tid avgav (SOU 1948:23).
    Lagen om nykterhetsvård siktar framför allt till att ingripande mot alkoholmissbrukare skall kunna ske på ett tidigare och ur förbättringssynpunkt gynnsammare stadium av alkoholmissbruk än gällande lag medgiver. Medan enligt alkoholistlagen åtgärder mot alkoholmissbrukare kan vidtagas först om denne är hemfallen åt alkoholmissbruk samt dessutom någon av vissa i lagen särskilt angivna, huvudsakligen sociala följder inträtt av missbruket, skall ingripande enligt den nya lagen kunna ske redan då någon, ej blotttillfälligt, använder alkoholhaltiga drycker till uppenbar skada för sig eller annan. Skadan skall emellertid vara klart påvisbar i fysiskt, psykiskt, socialt eller ekonomiskt hänseende, antingen hos vederbörande själv eller hos

annan person. Ingripandet skall vid sådant fall av alkoholmissbruk få karaktären av lindriga förebyggande åtgärder, s. k. hjälpåtgärder. Nykterhetsnämnd skall t. ex. söka förmå en alkoholmissbrukare att rådfråga läkare eller att frivilligt söka lämplig vård. Då det prövas vara alkoholmissbrukaren till gagn, skall nykterbetsnämnd också kunna för viss tid, högst ett år i sänder, förbjuda honom att inköpa rusdrycker hos det i rusdrycksförsäljningsförordningen omnämnda detaljhandelsbolaget. Överträdelse av sådant förbud är belagtmed bötesstraff. I motsats till vad enligt alkoholistlagen gäller hänföres ej övervakning till hjälpåtgärderna.
    För övervakning och tvångsintagning på vårdanstalt för alkoholmissbrukare — den nya benämningen på alkoholistanstalt — skall samma förutsättningar som de i nuvarande lag uppställda i stort sett gälla. Innan ansökning göres om någons intagning på anstalt skall i allmänhet förhör hållas med vederbörande inför nykterhetsnämnden.. Läkarundersökning skall alltid föregå tvångsintagning.
    Om tvångsintagning av alkoholmissbrukare skall — i likhet med vad nu gäller — länsstyrelsen besluta.
    Enligt gälllande lag skall förhör med alkoholmissbrukaren hållas, när länsstyrelsen så finner påkallat. Den nya lagen bereder ökat utrymme åt de muntliga förhören.
    Liksom f. n. skall polismyndighet i vissa fall provisoriskt kunna omhändertaga alkoholmissbrukare. Detta gäller främst dem, som är farliga för annans personliga säkerhet eller eget liv, nämligen om faran är så överhängande att länsstyrelsens beslut om tvångsintagning ej utan våda kan avvaktas. Sådant omhändertagande kan också ske av vissa kringflackande alkoholister samt sådana alkoholister, som är så svårt alkoholskadade att de på grund av oförmåga att taga vård om sig själva är i trängande behov av omedelbar vård.
    Den nya lagen innefattar — utöver nu nämnda reformer — ett mycket stort antal nyheter i lagens enskildheter.
    En effektiv tillämpning av lagen förutsätter att organen för den öppna nykterhetsvården kraftigt förstärkes. De personella resurserna skall utökas; bl. a. skall de kommunala nykterhetsnämnderna till sin verksamhet kunna knyta tillfälliga medhjälpare, motsvarande övervakarna inom kriminalvården. K. M :t hade föreslagit att ersättningen till de tillfälliga medhjälparna skulle fixeras till samma belopp, som gäller inom nämnda vårdområde, d. v. s. per vårdfall till 10 kr. för första och 5 kr. för varje följande månad. Riksdagen beslöt emellertid en ersättning av 10 kr. per vårdfall för samtliga månader. Det torde ej vara uteslutet att detta beslut inom en ganska snar framtid kan komma att åberopas som skäl för en motsvarande uppräkning av ersättningarna till övervakarna inom kriminalvården.
    Lagen om nykterhetsvård träder i kraft d. 1 okt. 1955. Den materiella förstärkningen av organen för den öppna nykterhetsvården påbörjas redan under innevarande budgetår.

Bengt Hjern