GÖSTA EBERSTEIN. Den svenska arvslotts- och gåvobeskattningen. Andra omarbetade upplagan. Sthm 1956. Norstedts. XIV + 240 s. Inb. kr. 23,50.

    Författaren ledde som ordförande 1938 års arvsskattekommitté, vars arbete resulterade i 1941 års förordning om arvsskatt och gåvoskatt. I det år 1944 utgivna arbetet »Den svenska arvs- och gåvobeskattningen» har EBERSTEIN lämnat en ingående framställning av denna lagstiftning och dittillsvarande praxis. Boken har sedan några år varit slutsåld, varför författaren nu utgivit en andra, omarbetad och väsentligt utökad upplaga, vilken utmärkes av alla de förtjänster som gjort den första upplagan så uppskattad. Att den nya upplagan fått en något annorlunda formulerad titel beror därpå att kvarlåtenskapsskatten icke upptagits till behandling i den nya upplagan. I förordet säger författaren att han hade hoppats, att kvarlåtenskapsskatten skulle hunnit avskaffas innan en ny upplaga blivit erforderlig men som situationen nu är får den nya upplagan ses som ett bidrag till besvarande av frågan i vad mån 1941 års förordning kan anses i stånd att bära den ökade belastning, som kvarlåtenskapsskattens upphävande torde komma att föra med sig. Efter att ha tagit del av boken kommer läsaren fram till att 1941 års förordning visat sig vara en god lagstiftning, som även vid ett något större skatteuttag kan i stort förväntas visa sig hållbar. I direktiven för den nu arbetande kommittén, som skall framlägga förslag till en reform av arvs- och gåvobeskattningen, har också anmärkts att det är kvarlåtenskapsskatten som förorsakat åtskilliga egendomliga konstruktioner i fråga om egendomsfördelning inom familj och släkt. En justering av skattefria bottenbelopp med hänsyn till penningvärdets fall — vissa bottenbelopp har kvarstått oförändrade sedan början av 1930-talet — och sådana jämkningar att arvinge av jordbruk eller annan näringsverksamhet icke belastas så att fortsatt utövande äventyras äro några väsentliga önskemål för reformarbetet.
    Föreliggande upplaga är disponerad på samma sätt som den föregående och innehåller sålunda en fullständig framställning av arvslotts- och gåvobeskattningen. Ändringarna i 1941 års förordning ha varit sparsamma och icke föranlett någon nämnvärd utvidgning av boken, men åtskilliga partier

ha genom bearbetning av den rättspraxis, som vuxit fram under de gångna tio åren — antalet redovisade rättsfall har mer än fördubblats — fått en fylligare behandling. Detta gäller bl. a. avsnitten om de skattefria subjekten, särskilt stiftelser vilkas ändamål konstituerar skattefrihet, samt gåvobeskattningen. Det hade varit intressant, om författaren tagit upp till diskussion de tankegångar, som framförts i diskussionen rörande den nuvarande skattefriheten för gåva till undervisning eller uppfostran. Röster ha höjts för en begränsning av denna regel i syfte att motverka eller i varje fall beskatta s. k. icke avsedda förmögenhetsöverföringar. Motsvarande problem har också diskuterats i fråga om den inkomstskatterättsliga behandlingen av periodiskt understöd.
    Utförlig innehållsförteckning, rättsfalls- samt sakregister gör boken lätttillgänglig vid praktiskt bruk.

D. H.