NORDISKT OCH INTERNATIONELLT  

 

   Det tjuguförsta nordiska juristmötet. D. 22—24 aug. 1957 hölls i Helsingfors det tjuguförsta nordiska juristmötet. Antalet deltagare utgjorde sammanlagt 665, av vilka 449 åtföljdes av maka (make). Deltagarna fördelade sig på de olika länderna enligt följande:

	Från	Varav med maka (make)	Summa
Danmark	114	44	158
Finland	287	218	505
Island	11	7	18
Norge	70	53	123
Sverige	173	127	300
Summa	655	449	1104

    Dagen före mötet höll lokalstyrelserna gemensamt sammanträde i universitetets nya, magnifika institutsbyggnad Porthania. Sammanträdet leddes av den finska lokalstyrelsens ordförande, justitiekanslern Olavi Honka. Samma dag deltog också lokalstyrelsernas ordförande i en presskonferens.
    Mötet öppnades torsdagen d. 22 aug. av justitiekanslern Honka i universitetets solennitetssal i närvaro av president Kekkonen. I sitt hälsningstal erinrade justitiekanslern Honka om minnet av de nordiska jurister, som avlidit sedan det senaste juristmötet och han nämnde därvid särskilt professorerna Henry Ussing och Erwin Munch-Petersen, overretssagfører Niels Olesen, højesteretssagfører C. B. Henriques och højesteretspræsident Thomas Frølund från Danmark, presidenterna J. K. Paasikivi och Risto Ryti samt akademikanslern O. Hj. Granfelt från Finland, justitieråden Einar Arnörsson och Páll Einarsson från Island, høyesterettsdommer Ferdinand Schjelderup och høyesterettsjustitiarius Herman Scheel från Norge samt justitierådet Axel Afzelius och professor Vilhelm Lundstedt från Sverige.
    Hälsningstalet besvarades av den norska lokalstyrelsens ordförande, høyesterettsjustitiarius Sverre Grette, som erinrade om de hälsningsord med vilka dansken J. Nelleman år 1872 hälsade deltagarna välkomna till det första nordiska juristmötet i Köpenhamn; de förhoppningar rörande juristmötenas framtid som Nelleman därvid uttalade hade, framhöll Grette, inte kommit på skam.
    Till mötets ordförande valdes därefter justitiekanslern Honka och till vice ordförande utsågs de fungerande ordförandena i de övriga lokalstyrelserna, nämligen højesteretssagfører dr jur. Bernt Hjejle (D), hæstaréttardomari Ärni Tryggvason (I), høyesterettsjustitiarius Grette (N) och prof. Ragnar Bergendal (S), vilken sistnämnde efterträtt riksmarskalken Ekeberg såsom svensk ordförande. Såsom generalsekreterare för mötet fungerade regeringssekreteraren Kai Korte och sekreterare för de särskilda länderna blev, för Danmark byretsdommer Henning Krog, för Finland vicehäradshövdingen advokat Åke Roschier-Holmberg, för Island prof. Theodór Lindal, för Norge høyesterettsadvokat Paal Berg och för Sverige lagbyråchefen Sten Rudholm.
    Därefter inleddes under justitiekanslern Honkas ordförandeskap förhandlingarna över det första plenarämnet, »Bör lagstiftningen om äktenskaps-

skillnad reformeras?». Referent var advokaten Helvi Sipilä (F) och korreferent prof. Ärmann Snævarr (I). Under den följande diskussionen yttrade sig ekspeditionssekretär Agnete Bentzon (D), prof. Carl Jacob Arnholm (N), advokaten Gunnar Wallberg (S), overpræsidenten greve Carl Moltke (D), justitierådet Nils Beckman (S) och prof. B. Godenhielm (F).
    Fredagen d. 23 aug. var mötet uppdelat på tre sektioner. I varje sektion behandlades två ämnen, ett före och ett efter lunchpaus. Alla sektionerna sammanträdde i föreläsningssalar i Porthania. I  s e k t i o n  A  behandlades under høyesterettsjustitiarius Grettes ordförandeskap först ämnet »Rättegångskostnadernas problem» med ordföranden i arbetsdomstolen Hákon Gudmundsson (I) som referent och presidenten Joel Laurin (S) som korreferent. I diskussionen deltog prof. Tauno Tirkkonen (F), ekspedisjonssjef Gustav Sverdrup-Thygeson (N), prof. Per Olof Ekelöf (S) och sekretär Halvor Lund Christiansen (D).
    På eftermiddagen diskuterades i sektion A ämnet »Enhetlig nordisk lagstiftning om skiljedom?». Referent var här højesteretssagfører Hjejle (D) och korreferent prof. Bo Palmgren (F) och i diskussionen deltog højesteretssagfører Niels Klerk (D), prof. Tauno Tirkkonen (F), hovrättsrådet Viktor Petrén (S) och høyesterettsadvokat Dagfinn Dahl (N).
    I  s e k t i o n  B  diskuterades, med hæstaréttardomari Tryggvason som ordförande, ämnet »Efterlevande makes rättsställning, särskilt rätten att kvarsitta i oskiftat bo» med justitierådet Gösta Walin (S) som referent och prof. Martti Rautiala (F) som korreferent samt ämnet »Nya tendenser i expropriationsrätten» med høyesterettsadvokat Magne Schjødt (N) som referent och prof. W. E. von Eyben (D) som korreferent. Under diskussionen angående det förstnämnda ämnet yttrade sig landsdommer Erik Vetli (D), prof. O. A Borum (D) och prof. Carl Jacob Arnholm (N). I det senare ämnet gjordes inlägg av vattenrättsdomare Torgil Mellgard (S), f. d. förvaltningsrådet Reino Kuuskoski (F), häradshövdingen Erik Thomasson (S) och stadsjuristen Bernhard Stædler (S).
    I  s e k t i o n  C,  där prof. Bergendal var ordförande, behandlades först ämnet »Verkan av avtalsklausuler i standardformulär». Referent var här prof. Curt Olsson (F) och korreferent prof. Anders Vinding Kruse (D). I debatten deltog prof. Knut Rodhe (S), bankjuristen Pontus Modigh (S), docenten Kurt Grönfors (S), prof. Sjur Brækhus (N), landsretssagfører Feodor Nielsen (D), prof. Berndt Godenhielm (F) och prof. W. E. von Eyben (D).
    Under eftermiddagen diskuterades i denna sektion ämnet »Utsökningsförfarandet och det moderna samhället» med prof. Per Olof Ekelöf (S) som referent och sorenskriver Ole F. Harbek (N) som korreferent. I diskussionen deltog landsretssagfører Knud Ehlers (D), prof. Ivar Strahl (S) och häradshövdingen Ejnar Hörstadius (S).
    Sista mötesdagen, lördagen d. 24 aug., behandlades i Porthanias stora föreläsningssal under højesteretssagfører Hjejles ordförandeskap mötets andra plenarämne, »Domstolsprövning av administrativa avgöranden». Efter anföranden av referenten høyesterettsdommer Terje Wold (N) och korreferenten prof. Nils Herlitz (S) gjordes inlägg av prof. V. Merikoski (F), højesteretsdommer J. L. Frost (D), docenten Gustaf Petrén (S), prof. Walter Armas Palme (F), regeringsrådet Kurt Holmgren (S), prof. Halvar Sundberg (S) och regeringsrådet Carl W. U. Kuylenstierna (S).
    Här må inskjutas att fullständiga referat över mötesförhandlingarna tryc-

kes och tillställes samtliga medlemmar i de nordiska juristmötena (även dem som icke personligen deltagit i mötet).
    Sedan förhandlingarna över plenarämnet avslutats, framförde hæstaréttardomari Tryggvason mötesdeltagarnas tack till justitiekanslern Honka och den finländska styrelsen samt inbjöd på den isländska styrelsens vägnar till nästa nordiska juristmöte i Reykjavik sommaren 1960. För denna inbjudan frambar justitiekanslern Honka ett tack. Sedan mötet beslutat sända en telegrafisk hälsning till den avgående svenske ordföranden riksmarskalken Ekeberg med ett tack för de insatser som denne under mycket lång tid gjort för de nordiska juristmötena, avslutades mötet av justitiekanslern Honka.
    Under lördagen hölls också särskilda sammanträden nationsvis, varvid styrelseval förrättades. Följande personer valdes:
    För Danmark: departementschef Vilhelm Boas, prof. O. A. Borum, højesteretssagfører N. J. Gorrissen, højesteretssagfører, dr jur. Bernt Hjejle, prof. Stephan Hurwitz, højesteretsdommer O. Kaarsberg, landsretssagfører Aage Larsen, landsdommer H. Topsøe-Jensen, prof. Knud Illum och kontorchef Poul Gaarden.
    För Finland: vicehäradshövdingen Lauri Borenius, hovrättsrådet Inkeri Harmaja, justitiekanslern Olavi Honka, vieehäradshövdingen advokaten Lars Hornborg, professorerna Kaarlo Kaira, Bo Padmgren, Aarne Rekola, Tauno Tirkkonen och Matti Ylöstalo samt vicehäradshövdingen advokaten Åke Roschier-Holmberg.
    För Island: hæstaréttardomari Árni Tryggvason, stadsdomare Einar Arnalds, f. d. justitieministern Bjarni Benediktsson, utrikesministern Gudmundur I. Gudmundsson, högstadomstolsadvokaten Larus Johannesson, prof. Olafur Johannesson, statsministern Hermann Jonasson, proff. Theodór Lindal och Ármann Snævarr samt advokaten Rannveig Fosteinsdottir.
    För Norge: professorerna Johs. Andenæs och Kristen Andersen, høyesterettsadvokat Finn Arnesen, prof. Carl Jacob Arnholm, høyesterettsadvokat Sven Arntzen, lagmann Thor Breien, ekspedisjonssjef Andreas Endresen, høyesterettssjustitiarius Sverre Grette, høyesterettsdommer Stub Holmboe och banksjefen dr jur. Sjur Lindebrække.
    För Sverige: prof. Ragnar Bergendal, riksåklagaren Maths Heuman, f. d. hovrättsrådet Bengt Lassen, advokaten Gunnar Lindh, presidenten Joel Laurin, lagbyråchefen Sten Rudholm, prof. Ivar Strahl, advokaten Sven Salmonson, justitierådet Gösta Walin och statsrådet, numera hovrättspresidenten Herman Zetterberg.

 

    Mötesdagarna ägnades inte endast åt allvarliga förhandlingar över förelagda ämnen; enligt god juristmötestradition gavs också rikligt tillfälle till sällskaplig samvaro i de mest angenäma former. Den högtidliga upptakten till denna del av programmet ägde rum redan på onsdagseftermiddagen d. 21 aug., då den gemensamma styrelsen jämte damer mottogs av finska Republikens president och fru Kekkonen. På kvällen samma dag var styrelsen med damer inbjudna till middag av justitieminister och fru Helminen i Statsrådets festvåning.
    På eftermiddagen torsdagen d. 22 aug. höll Helsingfors stad mottagning på Restaurant Brunnshuset för samtliga mötesdeltagare jämte damer. Gästerna hälsades välkomna av stadsfullmäktiges ordförande, generaldirektören T. Aura, som bl. a. framhöll att i Finland juristerna alltjämt ökade i antal och

fann sysselsättning inom allt flera områden av samhällslivet. Gästernas tack framfördes av prof. Bergendal, som i sammandrag yttrade:

    Vi har kommit hit från alla de nordiska länderna, med deras olika natur, folklynnen och samhällsförhållanden. Trots dessa olikheter har vi emellertid mycket gemensamt, både inbördes och med Finlands folk.
    Vi är nordiska jurister. Som jurister söker vi inte blott tillämpa den gällande rättens många olika regler. Vi vill också vårda rätten som ett dyrbart arv och medverka till dess utveckling under anpassning till ändrade samhällsförhållanden. Vi vet att vi i denna strävan är i god samklang med Finlands folk. Det är nog inte bara jag som har den uppfattningen, att det finska samhällslivet i alldeles särskild grad varit och alltjämt är präglat av rättsliga synpunkter och hänsyn. Åtminstone många svenska ungdomar torde i likhet med mig ha fått kanske sina första intryck av rättens betydelse från Runebergs »Landshövdingen».
    Men vi är nordiska jurister och vi som kommit hit är varmt intresserade av nordiskt samarbete inom rättslivet, särskilt lagstiftningen, vilket ju i stor utsträckning är inriktat på en verklig nordisk rättsgemenskap. De nordiska juristmötena har, såsom framhållits tidigare i dag, varit pioniärer inom nordiskt samarbete och kan bygga på en lång och fast tradition. Numera finn sju flera andra, mera officiella organ för nordiskt samarbete i rättsliga frågor. De har kanske inte alla funnit sin form eller nått full effektivitet. Juristmötena är en fri sammanslutning. De vill ge uppslag och bilda opinion till stöd för lagstiftningsåtgärder, som i annan ordning kan få sin slutliga utformning. För att lyckas härmed fordras en god personlig kontakt mellan mötenas talrika medlemmar från de skilda länderna. Vi är tacksamma för det tillfälle härtill som bjudes oss i afton.
    Som Helsingfors stads gäster har vi funnit mycket att beundra. En flyktig besökande — åtskilliga av oss är här för första gången — fäster sig först vid stadens vackra läge och vid den intressanta arkitekturen. Här finnas pärlor från gången tid, särskilt bland de offentliga byggnaderna. Men framför allt finner vi imponerande resultat av ett energiskt nydaningsarbete under senaste tid. Vi vet att finska arkitekter vunnit världsrykte och vi ser här många imponerande uttryck för deras skaparkraft, både ändamålsenliga och vackra byggnader för olika ändamål. Staden har ju nyligen genomgått hårda öden och mycket har måst återuppbyggas. Så har också skett, ej blott i yttre måtto genom byggnader utan i samhällets hela organisation. Vi beundrar den offervilja och den kraft, som på kort tid kunnat genomföra denna återuppbyggnad.

    Den andra mötesdagen, fredagen d. 23 aug., avslutades med privata middagar i finländska familjer eller med besök på Svenska Teatern och efterföljande supé med dans på Restaurant Royal.
    På lördagseftermiddagen mottogs de svenska deltagarna och deras damer av den svenske ambassadören Gösta Engzell och hans maka. Ambassadörparets gästfrihet och den vackra svenska ambassaden uppskattades varmt.
    Lördagens stora avslutningsbankett hölls på Restaurant Fiskartorpet. Den finländska gästfriheten och värdarnas organisationsförmåga firade här nya triumfer. Gästerna hälsades välkomna till bords av justitiekanslern Honka och deras tacksamhet mot värdarna tolkades av højesteretssagfører Hjejle. Denne dröjde i sitt tal till en början vid mötesförhandlingarna och underströk de många värdefulla synpunkter och förslag som kommit fram under dessa. Efter en reverens för den gamle Nelleman slutade Hjejle sitt tal med följande ord:

    Lad os da glæde os over vor organisations ungdom og friskhed og lad os stå sammen fremover, således at Nordens fem svaner på dette område kan flyve i samlet formation. På alt for mange områder har de måttet skille lag. Lad os erkende, at sprogene mere og mere glider fra hinanden. Det er et

faktum, at vi på forsvarets område står i forskellige grupper. Og vi må nu befrygte, at vi yderligere bliver skilt på det handelspolitiske område af det europæiske fællesmarked. Lad os da sætte alt ind på, at de fem svaner på retsområdet holder sammen.
    Vor verden er delt op i to fjendtlige grupper med dybt forskellige livssyn, imellem hvilke det ikke synes muligt at bygge bro. Hvilket af disse livssyn der i det lange løb vil sejre, véd vi ikke, og vi véd ej heller, om det bliver muligt med tiden at nærme dem således til hinanden, at der kan bygges bro over svælget. Vor opgave, som vi må give hinanden hånden på at ville føre igennem, må da være den at bære de retsidealer og de bærende principper, på hvilke vi har bygget vort retssystem, med over i den nye verden, som vil komme. Det må være vor opgave at bevare disse idealer: beskyttelsen af den enkeltes personlige frihed, den lige ret for loven og de uafhængige domstole — at styrke og forny dem, således at de kan skabe grundlaget for den nye tid. For vi véd — og fik det bekræftet under den store krig —, at uden disse fundamenter er livet ikke værd at leve.
    Vi véd også, at vort livssyn ikke kan forsvares ved at opbygge mure omkring det. Vi har set de romerske mure gennembrydes og den kinesiske mur smuldre. Ingen mur skabt af stål og cement kan stå mod en dynamisk fjende. Det kan kun en kampånd, skabt af forståelsen for og trangen til at forsvare vore værdifulde idealer.
    Det er i lyset af denne opgave, vi har været samlet her i disse dage. Intet retssystem er skabt en gang for alle. Det må hver dag og hvert år tilføres ny næring og ny styrke. Vort retssystem er skabt i kamp og under modstand, og hver ny generation må kæmpe for at bevare det. — Det retssystem, der spirede i Athen, voksede sig stærkt i Rom, overlevede folkevandringens vintre og blomstrede i renæssancen og vor tid. På den store vesteuropæiske kulturs træ er de nordiske retssystemer kun en lille kvist. Men det er vor opgave at sørge for, at den grønnes og skyder nye skud.
    Og kunne vi i dette høje formåls tjeneste vere samlet et mere inspirerende sted end her på Finlands jord og i det finske folk? Fortjener noget andet folk en større tak end vore finske brødre for mod og udholdenhed i kampen for retten? Det finske folk har givet os et eksempel, der står uudsletteligt skrevet i vore hjerter, på en aldrig svigtende kampånd, på mod, udholdenhe dog vilje til at sætte livet ind for vore retsidealer.
    Og når vi i dag bringer vore finske venner vor tak for hjertelig modtagelse, for festligt samvær og for storslået gæstfrihed, takker vi samtidig det finske folk, fordi det gennem mørke tider stod urokkelig vagt om vort gamle nordiske retssystem.
    Jeg beder alle vore nordiske venner fra Island, Norge, Sverige og Danmark om at forene sig i et trefoldigt dansk leve for vore finske brødre.

    Uppgiften att i ord hylla damerna hade lagts i prof. Bo Palmgrens väl förfarna händer och den genomfördes con amore. Den mera vanskliga uppgiften att tala för Mannen förvaltades med värdighet, värme och charm i utsökt förening av advokaten Sigrid Beckman.
    För mötesdeltagarnas damer hade uppgjorts särskilda dagsprogram. Efter öppningshögtidligheterna på torsdagen hade sålunda anordnats en rundtur i buss i och kring Helsingfors med besök vid hjältegravarna på Sandudd och avslutad med lunch på hotell Palace. Under fredagen förekom visningar av Mannerheim-museet, konstsamlingarna i Ateneum, Barnets Borg, Seminariet för huslig ekonomi och Arabia porslinsfabrik samt eftermiddagsté — med möjlighet till inköp av presenter — på Stockmans varuhus.
    Och till sist bör sägas att 1957 års juristmöte i Helsingfors enligt många vittnesbörd framstår som ett av de mest välorganiserade och lyckade i den långa raden av nordiska juristmöten.                                                                 S. R.