LARS WELAMSON. Konkurs. Institutet för rättsvetenskaplig forskning (XLI). Sthm 1965. Norstedts. 181 s. Kr. 21,00.
Sedan prof. Welamson år 1961 presenterade ett magnum opus om Konkursrätt (830 s.) har han — jämte mycket annat — förra året levererat en handbok om Konkurs som ger en koncentrerad framställning och är avsedd att användas vid studium av ämnet för jur. kand. examen. Framställningen är av högsta klass, som man hade all anledning att förvänta. Trots det begränsade omfånget har förf. också fått plats för diskussion av endel mer eller mindre omstridda problem. Vid min anmälan av den förra omfångsrikare avhandlingen (SvJT 1962 s. 715 ff) vågade jag mig på attsätta en del frågetecken i kanten på ställen, där jag hade svårt att ansluta mig till förf:s åsikter. Denne har haft älskvärdheten att i den nya boken taga upp mina uttalanden till bemötande och att på några punkter acceptera alternativ som jag framfört. Det gläder naturligtvis anm., om än glädjen är något blandad eftersom förf. på andra punkter är orygglig. Jag anser mig inte ha anledning att här föra diskussionen vidare. För den som studerat den större avhandlingen bör det emellertid vara av intresse att veta, hurusom förf. ytterligare behandlat problemen i den nya handboken. Denna är sålunda icke enbart ett sammandrag utan innefattar nya bevis på förf:s lysande aktivitet och intresse för att producera nya tankar.

Gösta Walin

 

KNUD WAABEN. Den amerikanske neger og forfatningen. Kbhvn 1966. Gyldendals. 175 s. Dkr. 29,00.

 

I detta arbete lämnas en lättläst och klargörande översikt över negrernas ställning i USA från inbördeskriget till våra dagar med tyngdpunkt på de senaste årens utveckling. Framställningen är särskilt inriktad på de rättsliga aspekterna, och förf. redogör för en rad domar av den federala högsta domstolen i frågor som berör negrernas ställning. Redogörelsen belyser domstolens sätt att resonera sig fram till konkreta handlingsmönster med utgångspunkt från vaga och allmänt utformade författningsbestämmelser. Att meningarna inom domstolen stundom kan vara delade om hur långt det är möjligt att nå med en sådan metod framgår av en reservation av domaren Harlani målet Reynolds v. Sims. Enligt Harlans mening ger majoritetens avgörande i målet stöd åt en utbredd men felaktig uppfattning om författningen och domstolens författningsmässiga funktion, nämligen att det för varje större socialt ont i landet skulle finnas bot i en författningsmässig »princip» och att domstolen bör »ta ledningen» och främja reformer när andra myndigheter underlåter att handla. Förf. diskuterar själv i ett avslutande kapitel de praktiska olägenheter som är förenade med ett system där rättsreglerna byggs upp genom en serie prejudikat och de principiella invändningar som kan riktas mot ett sådant system. Samtidigt påpekar han att den utveckling mot segregationens avskaffande, som ägt rum genom domstolsavgöranden, av politiska skäl inte skulle ha kunnat genomföras i samma takt lagstiftningsvägen.

A. K.