Justitiedepartementets huvudtitel för budgetåret 1968/69. Till justitiedepartementets verksamhetsområde hör bl. a. polis- och åklagarväsendet, de allmänna domstolarna och kriminalvården. Utgifterna inom justitiedepartementets område beräknas komma att öka med drygt 102 milj. kr. under budgetåret 1968/69. Därmed omsluter verksamheten omkring 1 257 milj. kr.
Justitieministern framhåller i fråga om polisväsendet, att antalet brott som har kommit till polisens kännedom fortsätter att öka. År 1956 var antalet
brott enligt strafflagen omkring 235 000. Under år 1966 var antalet brottsbalksbrott omkring 410 000. Trafiken fortsätter också att öka. Under den senaste tioårsperioden har antalet registrerade motorfordon stigit från omkring 1,1 milj. till omkring 2 milj.
Rikspolisstyrelsens organisation föreslås ändrad i vissa avseenden. Erfarenheterna har visat att byråcheferna är tvungna att ägna sig åt löpande ärenden i sådan omfattning att den planerande och långsiktiga verksamheten har blivit lidande. Härigenom har också rikspolischefens och överdirektörens möjligheter att få den nödvändiga överblicken över styrelsens arbete försämrats. Ändringarna i organisationen syftar främst till att skapa möjligheter till en bättre planering och ledning av verksamheten. Detta sker genom att man för samman byråerna till enheter som får var och en sitt ansvarsområde. Säkerhetsavdelningen skall liksom hittills utgöra en egen avdelning direkt underställd rikspolischefen. Under det uppbyggnadsskede som ADB-verksamheten inom polisväsendet nu befinner sig i får dataenheten behålla sin hittillsvarande ställning. I övrigt kan styrelsens verksamhet hänföras till tre olika funktioner, nämligen en för polisverksamhet, en för produktionsresurserna, omfattande rekrytering och utbildning av personal samt utveckling och anskaffning av utrustning, och en för administration. Dessa tre funktioner skall hållas åtskilda. Överdirektören föreslås med hänsyn till omfattningen av rikspolischefens uppgifter stå kvar i sin ställning som souschef. Dessutom avses han kunna svara för en av funktionerna, den administrativa funktionen. En avdelningschef skall svara för polisverksamheten och en för produktionsresurserna. Den nuvarade utbildningsavdelningen omvandlas till en byrå som skall svara för rekryteringsfrågorna. Förslaget innebär att två avdelningschefstjänster och en ny byråchefstjänst inrättas. I övrigt beräknas medel för två nya tjänster vid sekretariatet, en som avdelningsdirektör och en som förste revisor eller revisor.
Det system för handläggning av ordnings- och parkeringsbotsärenden, som nu tillämpas i vissa delar av landet, skall planenligt utvidgas att omfatta hela landet fr. o. m. den 1 juli 1968. I samband därmed förstärks sektionen för ordningsbot med bl. a. en byrådirektör.
Arbetssituationen inom polisväsendet är fortfarande besvärande. Antalet övertidstimmar, för vilka ersättning betalades ut, uppgick under budgetåret 1966/67 till över 2,4 milj. Den 1 januari i år genomfördes den avtalade arbetstidsförkortningen. Ytterligare förstärkningar i personellt och materiellt avseende måste därför ske samtidigt som ytterligare rationaliseringsåtgärder vidtas. För den lokala polisorganisationen beräknas medel för 450 nya tjänster, varav 350 polismanstjänster. Den tekniska upprustningen bör fortsätta. Medel har beräknats för inköp av bl. a. en helikopter, 111 bilar, varav 40 för enmanspatrullering, 20 radarhastighetsmätare och 300 bärbara radioapparater.
Sakkunniga har tillkallats för att göra en översyn av indelningen i polisdistrikt och av den regionala polisorganisationen. Syftet med utredningen är att skapa en effektivare polisorganisation och därigenom bättre utnyttja tillgängliga resurser.
I fråga om åklagarmyndigheterna framhåller justitieministern att dessa har fungerat tillfredsställande hittills med den organisation de fick den 1 januari 1965, när de kommunala åklagarmyndigheterna förstatligades. Den ökande kriminaliteten har dock medfört vissa påfrestningar på åklagarmyndigheterna i storstadsområdena och i vissa mellanstora städer.
Justitieministern anmäler att han tillkallat två sakkunniga1 att göra en översyn av organisationen vid åklagarmyndigheten i Stockholms åklagardistrikt och att de sakkunniga avgett förslag i frågan den 6 november 1967 (Stencil Ju 1967: 15). Enligt förslaget, som remissbehandlas f. n., bör viss ökning ske av åklagarmyndighetens organisation. Justitieministern vill inte föreslå någon ändring av organisationen, innan remissbehandlingen avslutats.
Åklagarmyndigheterna i Göteborgs, Danderyds, Norrköpings och Eskilstuna åklagardistrikt föreslås få var sin ny åklagartjänst. Medel beräknas dessutom för ett mindre antal biträdestjänster.
Riksåklagarens egen åklagarverksamhet har ökat och i anledning härav beräknas medel för ett förordnande att bestrida göromål som ankommer på byråchef hos riksåklagaren. Därmed får riksåklagaren tre byråchefer till förfogande för sin egen åklagarverksamhet.
I fråga om domstolarna framhåller justitieministern att antalet mål har ökat vid underrätterna och att detta gäller såväl brottmålen som tvistemålen. Han tillägger att ökningen av antalet brottmål har skett trots att det har eftersträvats under senare år att befria domstolarna från brottmål av mindre allvarlig karaktär. Exempelvis har genom ny lagstiftning införts möjlighet för åklagare att utfärda strafföreläggande i vissa fall av vårdslöshet i trafik och möjlighet har också tillkommit att bemyndiga polisman att utfärda ordningsföreläggande i fråga om en del s. k. bagatellförseelser. Institutet parkeringsbot har införts i allt större utsträckning i tätorterna. Vidare framhåller justitieministern att också antalet lagfarter och inteckningar vid underrätternas inskrivningsavdelningar har ökat och att denna ökning tidvis orsakat avsevärd förlängning av föreskrivna expeditionstider till förfång för allmänheten.
Göteborgs rådhusrätt samt rådhusrätterna i Malmö, Hälsingborg, Borås och Uppsala föreslås få var sin ordinarie rådmanstjänst. Två extra rådmanstjänster i Stockholms rådhusrätt, en i Göteborgs rådhusrätt och en i rådhusrätten i Norrköping föreslås bli ordinariesatta. Solna domsaga får två ordinarie tingsdomartjänster och Vartofta och Frökinds domsaga en ordinarie tingsdomartjänst. Med anledning av att Nyköpings stad förenas i judiciellt avseende med Nyköpings domsaga den 1 juli 1968 får domsagan en ny ordinarie tingsdomartjänst. Medel beräknas för ytterligare 18 tingsnotarietjänster och 50 biträdestjänster. I statsverkspropositionen anges inte var dessa tjänster kommer att placeras.
Justitieministern framhåller att antalet mål har ökat också vid hovrätterna och att arbetsbalansen har stigit vid en del hovrätter. Den ordinarie hovrättsorganisationen har därför måst förstärkas med extra ledamöter. Det föreslås dock inte någon ökning av antalet ledamöter i hovrätterna. Däremot föreslås att ytterligare 13 biträdestjänster inrättas.
För högsta domstolens och regeringsrättens del föreslås de ändringar som blir en följd av det till lagrådet den 3 januari 1968 remitterade förslaget om sådana lagändringar som medför möjlighet för Kungl. Maj:t att förordna att lagrådet skall arbeta på tre avdelningar (jfr s. 173).
I statsverkspropositionen läggs fram förslag att reformera fastighetsregistret. En utredning har gjorts härom av en särskilt tillkallad utredningsman2, som
avgivit betänkandet »Fastighetsregistrering» (SOU 1966:63). Justitieministern framhåller att ett betydande utredningsarbete kvarstår. Med hänsyn till fastighetsregistreringens stora betydelse, omfattningen av det återstående utredningsarbetet samt de stora kostnaderna för genomförandet av reformen anser justitieministern att riksdagen redan nu bör ta ställning till vissa större principfrågor.
Justitieministern accepterar huvudpunkterna i utredningsmannens förslag till nytt fastighetsregister. Sammanfattningsvis innebär detta följande.
1. Fastighetsregistret blir enhetligt för hela landet, vilket inte hindrar att registret inom den enhetliga ramen ges olika innehåll beroende på fastighetsart, läge m. m.
2. Beteckningssystemet blir enhetligt och utformas i stort sett med det nuvarande jordregistret som förebild. Detta innebär att tomter och stadsägor måste byta beteckningar. Beteckningarna blir lokaliserande och skall i likhet med de nuvarande jordregisterbeteckningarna anknyta till en allmänt känd geografisk indelning. Varje fastighet får alltså ett namn och ett nummer, t. ex. Aspa 6: 1.
3. Kommunen blir registerområde. I fråga om landsbygden innebär detta att socknarna upphör att vara registerområden.
4. Fastighetsregistret skall bestå av ett skrivet register och ett kartverk.
5. Varje fastighets läge anges i registret. Detta sker genom angivande av s. k. koordinater för en eller flera enligt vissa principer utvalda punkter på fastigheten. Koordinaterna redovisas i eller med anslutning till rikets koordinatsystem. Koordinatredovisningen medför att en stor mängd data blir lägesbestämda, nämligen alla data som i skilda register redovisas med anknytning till fastigheter. Indirekt blir även — genom integration mellan fastighetsregister och folkbokföringsregister — data med anknytning till personer lägesbestämda.
6. Registret grundas på ADB. Detta underlättar registerföringen och sparar personal. Vidare kan aviseringen till andra register ske maskinellt. ADB ökar också registrets användbarhet. Integration med andra register som innehåller fastighetsbeteckning eller personnummer förenklas och registret kan utnyttjas snabbare, effektivare och med mindre insatser vid informationssökning för olika ändamål.
Antalet fastigheter inklusive 500 000 samfälligheter — som kommer att redovisas i det nya registret beräknas till 3,6 miljoner. Antalet bokstäver och siffror i registret uppskattas till 1,2 miljarder vid uppläggningen och till 1,8 miljarder efter någon tids drift.
Justitieministern framhåller att ADB-tekniken används redan när det gäller folkbokföringen och de centrala polisregistren. Omläggning av åtskilliga register för ADB förbereds, bl. a. kriminalregister, företagsregister och bilregister. Inskrivningskommittén har i uppdrag att undersöka möjligheterna att använda ADB inom inskrivningsväsendets område. Kommittén avser att avlämna ett principbetänkande i ämnet under år 1968.
Fastighetsregistret torde komma att spela en stor roll som basregister för integration av informationer inom många olika områden. Kraven på kontinuerlig anpassning till nya situationer och behov gör att utveckling och fortlöpande komplettering av systemet får stor betydelse. Sådana åtgärder underlättas avsevärt, om de kan göras på en plats och i ett sammanhang. Ett centralt system för fastighetsregistret kan ges en effektivare utformning än ett system som är grundat på länsstyrelsernas dataanläggningar. Samord-
ningen mellan ett centralt fastighetsregistersystem och andra centrala ADB-system, som är under uppbyggnad, kan vidare göras enklare och framför allt billigare än om ett på länsanläggningarna grundat system används. Justitieministern förordar därför att fastighetsregistret förläggs till en central anläggning. Redan tillgängliga datamaskinresurser med i huvudsak för ändamålet användbar utrustning kan ställas till förfogande för det fortsatta utredningsarbetet och för försöksdrift eller drift i ett inledningsskede.
Genomförandet av reformen är ett mycket omfattande företag. Arbetet härmed kommer att kräva avsevärd tid även om betydande resurser ställs till förfogande. Någon tidsplan kan inte fastställas nu. Justitieministern anser dock att arbetet bör drivas så snabbt som möjligt och föreslår, att drygt 2 milj. kr. skall anvisas för ändamålet under budgetåret 1968/69.
Justitieministern anför i fråga om kriminalvården, att beläggningen på fångvårdens anstalter under år 1967 varit något högre än under föregående år. Men fortfarande är beläggningen lägre än vad man hade kunnat vänta med hänsyn till utvecklingen under första hälften av 1960-talet. Orsakerna till detta kan vara flera. Det är emellertid uppenbart att relationerna mellan anstaltsvård och kriminalvård i frihet har ändrats. Antalet intagna i anstalt har minskat samtidigt som frivårdsfallen har ökat.
Högsta beläggningen under år 1967 var 5 582 mot 5 324 under år 1966 och 5 588 under år 1965. Medelbeläggningen, som år 1965 uppgick till 5 033 och år 1966 till 5 063, kan för år 1967 beräknas till 5 150.
Kriminalvården hade den 1 december 1967 nominellt 5 966 platser på fångvårdsanstalterna, varav 3 909 slutna och 2 057 öppna. I dessa siffror ingår 160 platser för personer som är dömda till skyddstillsyn. Antalet platser i de allmänna häktena och i de polisarrester som är samordnade med dessa häkten var 489. Under år 1967 har tillkommit specialavdelningar på fångvårdsanstalten Kumla samt vidare den öppna anstalten Majorshagen och en studiegård i Uppsala. De slutna anstalterna Linköping och Örebro samt de öppna anstalterna Gustavsström, Johannesberg, Rommersnäs och Älgberget har lagts ned. Långholmsanstalten har fått sitt platsantal reducerat. Förändringarna i anstaltsorganisationen innebär att fångvårdens totala platsantal den 1 december 1967 var 130 färre än vid motsvarande tid år 1966.
Under budgetåret 1968/69 kommer 75 specialplatser att stå till förfogande på fångvårdsanstalten Hall. Specialavdelningar med 195 platser vid en ny centralanstalt i Österåker beräknas kunna tas i anspråk i början av år 1969. Detta tillskott av platser bör kunna medge ytterligare nedläggningar av äldre, slutna och öppna anstalter i dåligt skick. Den successiva reduceringen av Långholmsanstaltens platsantal kan antas komma att fortsätta.
Inom frivårdsklientelet utgörs huvudgrupperna dels av dem som är dömda villkorligt med övervakning eller till skyddstillsyn och dels av dem som har frigetts villkorligt med övervakning. Från den 1 september 1966 till den 1 september 1967 ökade den första gruppen med 1112 till 16 875 och minskade den andra gruppen med 101 till 2 334. Till dessa två huvudgrupper av frivårdsklientel kom 1 214 personer, som har förts över till vård utom anstalt och som stod under övervakning den 1 september 1967. Av dessa undergick 635 internering och 579 ungdomsfängelse.
Kriminalvårdens arbetsrutiner föreslås successivt bli överförda till automatisk databehandling. Denna omläggning ingår som ett led i rationaliseringssträvandena inom rättsväsendet i dess helhet.
Den administrativa omläggningen gör det nödvändigt att förstärka led-
nings- och planeringsfunktionerna i styrelsen. Denna förstärkning bör vara provisorisk i avvaktan på fortsatt utredning om hur kriminalvårdsadministrationen lämpligen skall vara organiserad. Förstärkningen ges formen av göromålsförordnanden för en överdirektör, en avdelningschef, en byråchef och en byrådirektör. Medel beräknas vidare för några biträdestjänster.
För fångvårdsanstalterna beräknas medel för 365 nya tjänster. Av dessa är 145 avsedda att täcka det ökade personalbehov som föranleds av arbetstidsförkortningen. Samtidigt minskas personalen med totalt cirka 90 tjänster genom anstaltsnedläggningar m. m.
Den utbyggnad av frivårdsverksamheten som skett under 1960-talet fortsättes genom en förstärkning av skyddskonsulentorganisationen med 15 skyddsassistenter jämte viss biträdespersonal. Medel till personal för de två första frivårdshotellen anvisades av 1967 års riksdag. Personal för ytterligare ett sådant hotell föreslås bli beräknad för budgetåret 1968/69. En viss ytterligare intensifiering sker av den socialmedicinska verksamhet som bedrivs av skyddsvärnsföreningarna i Stockholm och Göteborg samt av andra kriminalvårdsorgan.
Arvodena till övervakare föreslås höjda från 25 till 50 kr. per övervakningsfall och månad. Av beloppet skall 15 kr. avse gottgörelse för utlägg i anledning av uppdraget.
Till kriminologisk forskning föreslås ett belopp av 300 000 kr.
Följande tabell visar det antal tjänster som beräknas finnas vid olika myndigheter inom justitiedepartementets verksamhetsområde under budgetåret 1968/69.
| Myndighet | tjänster för | | summa tjänster |
|---|
| statsrådsberedningen | handläggande personal | 8 | 20 |
|---|
| | övrig personal | 12 | |
|---|
| justitiedepartementet | handläggande personal | 175 | 149 |
|---|
| | övrig personal | 274 | |
|---|
| justitiekanslern | handläggande personal | 6 | 9 |
|---|
| | övrig personal | 3 | |
|---|
| lagberedningen | | 3 — | 3 — |
|---|
| fideikommissnämnden | | 4 — | 4 — |
|---|
| rikspolisstyrelsen | handläggande personal | 109 | 339 |
|---|
| | övrig personal | 230 | |
|---|
| lokala polisorganisationen | tjänstemän i polischefs- karriären | 253 | |
|---|
| | övriga polismän, exklusive personal i rekryterings- kårerna | 12 289 | |
|---|