Juridisk litteratur i Finland 1966—67

 

Allmän rättslära. Professor Otto Brusiin har under de två senaste decennierna varit intensivt sysselsatt med forskningar inom den allmänna rättsteorins område. Med anledning av hans 60-årsdag har kolleger utgivit en festskrift i vilken de behandlat rättsliga problem med allmän inriktning (»Ius humanum. Studia in honorem Otto Brusiin». 1966. 154 s.). Bland författarna må nämnas Osvi Lahtinen (Zum Subjektivismus und Objektivismus in der Ethik), Heikki Jokela (Finnish Choice of Law Problemsrelating to Engagement to Marry), Simo Zitting (Über den Unterschieddes Sachenrechts und des Obligationenrechts), Kaarle Makkonen (Der Ausdruck »subjektives Recht» in der juristischen Sprache), Inkeri Anttila(The Cumulation of Sanctions following a Crime) och Paavo Kastari (Ein Vergleich zwischen englischem und kontinentalem Recht).

 

Arvs- och testamentsrätt. Häradshövdingen, jur. dr Martti Rautiala, som tidigare (1965) kommenterat kapitlen om boutredning och arvskifte i nya ÄB (i kraft 1.1.1966), har utgivit en redogörelse för balkens kapitel om arv och testamente (»Perintö ja testamentti uuden perintökaaren mukaan». 1967. 421 s.). Arbetet är närmast avsett för det praktiska rättslivet. Det bygger i stor utsträckning på ÄB:s förarbeten. Erfarenheten har redan visat, att många av lagens stadganden ger anledning till tolkningsproblem om vilka meningsolikheter framträtt. Rautialas arbete ger en god grund för bedömningen av den nya arvs- och testamentslagstiftningen.
    Arvinges rättsliga ställning har ingående analyserats i en doktorsavhandling skriven av jur. lic. Aulis Aarnio (»Perillisen oikeusasemasta».1967. XXX + 467 s., sammanfattn. på tyska). I avhandlingens första avsnitt behandlas dödsfallets rättsverkningar, varvid frågan om förhållandet mellan flera arvingar upptar det största utrymmet. I det andra huvudavsnittet redogör förf. för olika rättshandlingar som har avseende på arvinges ställning — överlåtelse av arvslott, avtal rörande tredje mans kvarlåtenskap samt arvsavsägelse.

 

Avtalsrätt. Jur. dr Reino Erma har fortsatt sina studier rörande byggnadsentreprenad och utgivit en detaljerad framställning av de frågor som gäller ingående av entreprenadavtal (»Rakennusurakkasopimuksen tekeminen». 1966. 337 s.). Arbetet tar i stor utsträckning sikte på konkreta och praktiska frågor.

 

Sakrätt. Lagstiftningen om jordlega har genomgått genomgripande förändringar i och med att nya jordlegolagen, som reviderar och kodifierar äldre lagar, trädde i kraft 1.9.1966. En omfattande kommentar till den nya lagen har skrivits av hovrättspresidenten, jur. dr Y. J. Hakulinen (»Vuokraoikeus I. Maanvuokra». XIC + 259 s.). Redogörelsen för de typer av lega, som den nya lagen reglerar, beaktar såväl teoretiska synpunkter som praktiska omständigheter. Förf. är i många stycken kritisk till lagens regle-

 

ring, bl. a. i de punkter där avtalsfriheten enligt förf:s mening för starkt begränsats. Det är förf:s avsikt att i en andra del behandla huslega.
    Den av professor Simo Zitting och jur. dr Martti Rautiala utgivna läroboken i sakrätt har utkommit i en andra upplaga, som i väsentliga avseenden kompletterar den första bl. a. med avseende på nyare rättspraxis(»Esineoikeuden oppikirja». 2 uppl. 1967. XVI + 310 s.).

 

Skadestånds- och försäkringsrätt. Frågan om ideell skada har av professor Otto Brusiin gjorts till föremål för en jämförande undersökning (»Zum Problem des immaterialen Schadens». 1966. 81 s.). Efter att ha bestämtbegreppet ideell skada — annan än förmögenhetsskada — analyserar förf.olika typer av ideell skada samt utreder på vilket sätt sådan skada ersättes enligt olika rättssystem. I arbetets mest omfattande kapitel klarlägger förf. den ideella skadans problematik i skenet av argumenteringar som förts fram inom ett antal nationella rättssystem — i Italien, Frankrike, England,USA, Schweiz och Tyska förbundsrepubliken.
    Det stora samhällsproblem som trafikskadorna bildar har gjorts till föremål för en rättsvetenskaplig undersökning i jur. lic. Eero Routamos doktorsavhandling (»Liikennevahinko. Oikeustieteellinen tutkimus korvausvastuun syntymisestä liikennevakuutuslain perusteella». 1967. XXVIII +321 s., sammanfattn. på engelska). Huvudvikten lägges på frågan om ersättningsansvarets uppkomst i stöd av gällande lag om trafikförsäkring. Härvid ägnar förf. även uppmärksamhet åt frågan om det inbördes förhållandet mellan skadestånds- och försäkringsrätt. I avhandlingen behandlas ingående bl. a. olika person- och sakskador samt kausalsammanhanget mellan motorfordonets användning och uppkommen skada.
    Den av hovrättspresidenten Kaarlo Ignatius år 1933 utgivna kommentaren till försäkringsavtalslagen, som är den enda framställningen i Finland som gäller hela detta område, har utgivits i ny upplaga redigerad av jur. lic. Antti Kivivuori (»Vakuutussopimuslaki». 2 justerade uppl. 1967.XX + 297 s.). Kommentaren har försetts med talrika hänvisningar till nyare rättspraxis och upptar en förteckning över nyare försäkringsrättslig litteratur i Finland.

 

Upphovsrätt. Professor T. M. Kivimäki, som år 1948 utgav ett stort arbete om upphovsrätten, har skrivit en kommentar till de år 1961 stiftade lagarna om upphovsrätt och om rätt till fotografisk bild (»Uudet tekijänoikeusja valokuvauslait». 1966. XV + 299 s.). Lagarna utgör resultat av samnordiskt beredningsarbete och förf. har i sin kommentar i stor utsträckning utnyttjat de nordiska kommittéernas betänkanden. De praktiska synpunkterna överväger i framställningen, medan förf. i fråga om den teoretiska analysen i huvudsak hänvisar till sitt tidigare arbete och till därefter utkommen litteratur.

 

Sjörätt. Detta rättsområde har mycket försummats i Finlands rättsvetenskapliga litteratur. Det är därför välkommet att ett centralt sjörättsligt problem — bortfraktarens ansvar för godset — gjorts till föremål för en ingående analys som verkställts av jur. lic. Esko Hoppu i dennes doktorsavhandling (»Rahdinottajan tavaravastuusta silmälläpitäen vastuuvarausoikeutta matkarahtauksessa». 1966. XXXVI + 336 s., sammanfattn. på engelska). Huvudvikten lägges vid problemen om begränsningar i bort-

 

fraktarens ansvar. I avslutningen anställer förf. jämförelser med luft-, järnvägs- och landsvägstransporter. Ett fylligt engelskt sammandrag ger en god överblick av de behandlade problemen och förf:s ställningstaganden.

 

Arbetsrätt. En doktorsavhandling skriven av jur. lic. Raimo Pekkanen behandlar avtal som kunde kallas arbetsavtal av blandad natur (»Sekatyyppinen työsopimus». 1966. XXVIII + 329 s., sammanfattn. på tyska). Förf. undersöker arbetsavtal i vilka utöver de väsentliga prestationerna —arbetstagarens skyldighet att utföra arbete och arbetsgivarens skyldighet att prestera vederlag — förekommer längre gående skyldigheter från bägge parters eller från en parts sida, t. ex. arbetstagares åtagande att i arbetetanvända egna redskap eller eget material eller arbetsgivares åtagande att till arbetstagaren överlämna viss lös egendom eller att ge nyttjanderätt till sådan egendom. Avtal av detta slag, vilka samtidigt är såväl arbetsavtal (reglerade i arbetsavtalslagen av år 1922) som avtal av annan typ, t. ex. hyresavtal eller beställning, har ingående undersökts i avhandlingen. Främst har förf. analyserat parternas prestationer. Syftet har inte varit att ge en allmän teori om de blandade arbetsavtalen, utan att undersöka och redogöra för de konkreta rättsverkningar som ansluter sig till sådana avtal.
    Det för något år sedan grundade och i dag mycket livaktiga institutet för privaträtt vid Helsingfors universitet har börjat utge meddelanden rörande forskningsuppgifter som utförts vid institutet. Det första i serien stencilerade meddelanden utgör professor Antti Suvirantas undersökning av arbetsavtalslagens tvingande stadganden om arbetsperioden (»Työsopimuslain pakottavat säännökset työsopimuskaudesta». 1966. 69 s., stenc.).

 

Ekonomisk rätt. Jur. dr Jaakko Uotila har skrivit en bok om näringstillstånd (»Elinkeinolupa». 1967. XVI + 227 s.). Han behandlar först vissa allmänna frågor — bl. a. begreppen näring och näringsfrihet — och redogör därefter för beviljandet av tillstånd att utöva näring, utövande och kontroll av reglementerad näring samt återkallande av näringstillstånd.
    Professorn i skifteslära vid Tekniska högskolan, tekn. dr Arvid Wiiala har utarbetat en framställning av gällande stadganden om bestämmande av expropriationsersättning och om likvid vid lantmäteriförrättningar(»Pakkolunastus- ja tilikorvaukset». 1966. 249 s.). Boken är en del av ett större arbete om skifte av jord. Den behandlar i huvudsak frågor av ekonomisk art, vilka dock inte kan lösgöras från de rättsliga bedömningarna som därför även ägnas uppmärksamhet.

Straffrätt. Huvuddragen av straffrättens allmänna läror har presenterats av professor emeritus Brynolf Honkasalo och professor Reino Ellilä (»Rikosoikeuden yleiset opit pääpiirteittäin». 1966. 185 s.). Boken är närmast avsedd att användas i den preliminära juridiska undervisningen och av studerande för lägre rättsexamen.
    Gäldenärens konkursbrott har behandlats i en doktorsavhandling skriven av jur. lic. Olavi E. Heinonen (»Velallisen konkurssirikoksista». 1966. XXX + 320 s., sammanfattn. på tyska). Redan den föråldrade lagstiftning, som gäller i fråga om konkursbrotten, har erbjudit avsevärda svårigheter bl. a. i systematiskt avseende. Huvuddelen av avhandlingen upptages avingående redogörelser för och analyser av strafflagens stadganden om gäldenärens konkursbrott. Förf. har även fört fram beaktansvärda synpunkterde lege ferenda.

 

    I detta sammanhang bör även nämnas en inom ramen för sociologin företagen undersökning av de i Helsingfors utkommande dagstidningarnas material rörande begångna brott. Arbetet är en doktorsavhandling skriven av pol. lic. Pertti Hemånus (»Helsingin sanomalehtien rikosaineisto».1966. 283 s. + tabeller, sammanfattn. på engelska). Såsom en allmän slutsats bland de många sammanfattande konstateranden som förf. gör, kan nämnas att de undersökta tidningarnas nyheter om begångna brott innehåller rutinreferat vilkas relativa frekvens är liten i en internationell jämförelse. Brottsreferat har inte använts som ett väsentligt konkurrensmedel. Förf. framhåller även att kommentarerna till brottsreferaten är synnerligen sparsamma.

 

Processrätt. Professor Tauno Tirkkonen har fullbordat sitt stora arbete om Finlands civilprocessrätt genom att utge den andra delen (»Suomen siviiliprosessioikeus II». 1966. XXXVIII + 717 s.). Den första delen utkom år 1961. Arbetet som ger en systematisk och detaljerad framställning av civilprocessrätten, är avsett att tjäna såväl universitetsundervisningen som det praktiska rättslivet. Den nu utgivna delen behandlar rättegångsförfarandet i första instans, bevisning, domen och dess rättsverkningar, rättsmedlen(ändringssökande), processen vid specialdomstolar, rättegångskostnader samt skiljemannaförfarandet. Genom att fullborda sitt stora arbete om civilprocessrätten har Tirkkonen genomfört ett omfattande arbetsprogram innefattande systematiska framställningar av såväl straffprocessrätten(1948—53) som civilprocessrätten.
    Den av professor Tirkkonen tidigare på finska skrivna översikten av Finlands processrätt har utkommit i svensk översättning (»Grunddragen av Finlands processrätt». 1966. XV + 320 s.). Se recension i SvJT 1967 s. 215.

 

Statsförfattningsrätt. Jur. lic. Antero Jyränki har skrivit sin doktorsavhandling om högsta befälet över krigsmakten (»Sotavoiman ylin päällikkyys». XLIV + 344 s., sammanfattn. på tyska). Föremål för undersökningen är regeringsformens stadgande att republikens president har högsta befälet över krigsmakten med möjlighet att under krigstid överlåta det på annan. Förf. har ingående undersökt de faktiska förhållandena under olika skeden och därvid utnyttjat ett vidlyftigt arkivmaterial samt företagit intervjuer med personer i olika ställning inom försvarsledningen. Bland de juridiska problem som avhandlingen klarlägger, kan nämnas laglighetsgarantierna i handhavandet av överbefälhavarens uppgifter, överbefälhavarens makt och parlamentarismen samt ministermedverkan och dess förhållande till grundlagen.
    Riksdagens grundlagsutskott har av professor Bengt Broms gjorts till föremål för en jämförande statsrättslig undersökning (»Eduskunnan ulkoasianvaliokunta. Vertaileva valtiosääntöoikeudellinen tutkimus». 1967.XI + 446 s.). Förf. redogör först för utrikesutskottets ställning i olika länder och klarlägger därefter utskottets uppgifter och arbete under olika skeden i Finland. Slutligen framlägger förf. en del reformförslag.
    Professor Kauko Sipponen har undersökt beslutsprocessen i en demokrati(»Päätöksenteko kansantasavallassa». 1967. 238 s.). Framställningen, som tar sikte på förhållandena i republiken Finland, rör sig närmast inom området för stats- och förvaltningslära och de strikt juridiska synpunkterna träder i bakgrunden.

 

Förvaltningsrätt. En systematisk framställning av den del av den offentliga förvaltningen som gäller försvarsmakten, dess organisation och funktionerhar utarbetats av professor Olavi Rytkölä (»Puolustushallinto». 1967.XI+203 s.).
    Chefen för kriminalpolisen jur. lic. Pentti Ylösjoki har utgivit andra delen av sitt arbete om polisförvaltningen (»Poliisioikeus II». 1966.351 s.). I denna del behandlas bl. a. rättsordningens garantier i utövningenav polismakt, huvudprinciperna för polisens verksamhet, denna verksamhets lagbundenhet samt användandet av tvångsmedel i polisförvaltningen.
    Professor Veli Merikoski har dryftat centrala problem inom universitetsförvaltningen (»Yliopistohallinnon ydinkysymyksiä». 1966. 98 s.). Förf. framhåller själv att skriften inte är ett vetenskapligt arbete. Dess primära syfte är att påverka den allmänna opinionen för att väcka förståelse för vikten av högskolornas självstyrelse med tanke på allmän fördel. Han framhåller starkt betydelsen av att högskolorna garanteras ett stort mått av oberoende i sina interna angelägenheter. När förf. klarlägger självstyrelsens innehåll utgår han från den resolution som omfattades av International Association of Universities vid dess fjärde generalförsamling i Tokio 1965. I sin framställning beaktar Merikoski både statliga och privata högskolor.
    Biträdande professor Tore Modeen har på franska utgivit en bearbetad version av en år 1965 publicerad skrift om formerna för offentlig affärsverksamhet i Finland (»Le régime des activités commerciales et industrielles des pouvoirs publics en Finlande». 1966. 20 s.).

 

Kommunalrätt. Regeringsrådet Arvo Hannus har utgivit en reviderad upplaga av presidenten Reino Kuuskoskis framställning av grunddragen av Finlands kommunalrätt (»Suomen kunnallisoikeus pääpiirteittäin». 2 uppl. 1966. 184 s.).

 

Socialrätt. En kommentar till lagen om förvaltningen av socialvården (1950) har utgivits av byråchefen, jur. lic. Aune Mäkinen-Ollinen (»Lakisosiaalihuollon hallinnosta pykälittäin selitettynä». 1966. 167 s.). Boken är närmast avsedd som handledning för tjänstemän inom den lokala socialförvaltningen samt för socialnämndernas medlemmar.

 

Skatterätt. Professor Edward Andersson har i »Kommentarer till beskattningslagen» (1967. XVI+171 s.) ingående redogjort för beskattningsförfarandet sådant detta är reglerat i 1958 års beskattningslag och där tillanslutna författningar. Arbetet är närmast avsett att vara en handbok för dem som i det praktiska livet har att göra med lagens tillämpning. Ett stort antal tolkningsfrågor har belysts med ledning av högsta förvaltningsdomstolens och centralskattenämndens avgöranden.
    Refendarierådet, jur. lic. B. E. Sjöholms »Handbok i företagsbeskattning» har utgivits i en ny reviderad upplaga (1967. 2 uppl. 280 s.).
    Omsättningsskatten har behandlats mycket litet i den rättsvetenskapliga litteraturen. Denna brist har eliminerats med avseende på en väsentlig fråga, nämligen beskattningsvärdet, som undersökts i en doktorsavhandling skriven av jur. lic. Aleks. Kotkansalo (»Verotusarvo liikevaihtoverotuksessaerityisesti Suomen voimassaolevaa oikeutta silmälläpitäen». XXIII+480 s., sammanfattn. på tyska). Undersökningen håller sig främst till i Finlandgällande rätt. Utom nordisk litteratur har tyska arbeten i stor utsträckning utnyttjats. Avhandlingen befattar sig i stor utsträckning med rättspraxisoch den kan därför även tillgodose ett praktiskt behov.

 

    En omfattande framställning av högsta förvaltningsdomstolens (1957—65) och centralskattenämndens (1960—65) avgöranden i ärenden rörande direkt beskattning har utgivits av finansministeriets skatteavdelning och redigerats av jur. lic. Jaakko Voipio (»Verotustapausten käsikirja. I Hakemisto, II Oikeustapausselostukset». 1967. 123+122 s.). Handboken innehåller dels ett systematiskt register, dels korta referat av ca 1 700 avgöranden.
    Finansministeriets skatteavdelning utger årligen dels en handledning för skatteberedare, dels en årspublikation, som innehåller korta redogörelser för konkreta skattefrågor och för nyare lagstiftning, instruktioner och cirkulär till skattemyndigheter samt en del avgöranden av högsta förvaltningsdomstolen. (»Handledning för skatteberedare». 1967. 196 s. »Skatteavdelningens års publikation». 1966. 216 s. »Vero-osaston vuosijulkaisu.1967. 175 s.).

 

Kyrkorätt. Domkapitelsassessorn Olli Heilimo har utgivit en vidlyftig kommentar till 1964 års kyrkolag (»Kirkkolaki, selityksiä ju tulkintoja». 1967.827 s.). Kommentaren bygger i stor utsträckning på de förarbeten som under en lång följd av år utförts i olika instanser.

 

Folkrätt. Professor Erik Castrén har skrivit en monografi om inbördeskrig(»Civil War». 1966. 244 s.). Avsikten med arbetet är att ge en möjligast fullständig allmän presentation av den internationella rättens regler och principer som gäller inbördeskrig. I ett inledande kapitel ger förf. en historisk översikt som tar sikte på inbördeskrig i olika delar av världen. I övrigt sönderfaller framställningen i två avsnitt: dels behandlas de inbördeskrig i vilka de revolutionära inte erkänts som krigförande part, dels de fall då revolutionärerna av den lagliga regeringen eller av tredje makt erkänts som krigförande.

 

Övriga skrifter. En formulärbok »Nya rättshjälpen» (1967. 287 s.) har utarbetats av vice häradshövding Gustaf Laurent.
    Vid de årligen återkommande juristdagarna hålles fortsättningskurser som tar sikte på aktuella rättsliga frågor. Protokollen innefattande referat och sammandrag av diskussioner utges i tryck. Materialet är i huvudsak finskspråkigt (»Protokoll fört vid Finlands juristförbunds ordinarie juristdagar»). Vid de XVII juristdagarna behandlades temat »juristen i det föränderliga samhället», varvid uppmärksamhet huvudsakligen ägnades vissa tjänstemannafrågor samt samhällsplanering (prot. 1966, 125 s.). De XVIII juristdagarna befattade sig med iakttagelser rörande nya ÄB, ny lagstiftning och aktuella samhällsekonomiska frågor (prot. 1967, 176 s.).
    »Varning för vård» (1967. 171 s.), är namnet på en politisk debattskrift, redigerad av jur. kand. Lars D. Eriksson, som riktar sig mot olika former av administrativt frihetsberövande. I den har nio unga skribenter belyst missförhållanden inom var sin sektor av den statliga vårdverksamheten. Ett av de reformförslag som boken utmynnar i formuleras på följande sätt: frihetsberövande innebär ett så allvarligt ingrepp i individens liv att endast domstol borde vara berättigad att beröva människor friheten på längre tid.
    Ett väsentligt inslag i de två senaste årens juridiska produktion bildar det lagberedningsarbete som förekommit inom många centrala sektorer.

 

Arbetet har utförts dels av den ordinarie lagberedningen, dels av särskilda kommittéer. Delvis är det fråga om Finlands medverkan i det samnordiska lagberedningsarbetet. Bland utgivna kommittébetänkanden kan nämnas de som gäller godtrosskydd, skadestånd, handläggning av lagfarts- och inteckningsärenden, illojal konkurrens, mönsterskydd, banklagstiftning, ungdomsbrottslighet, lagsökning samt politiska val.

 

L. E. Taxell