Rättsstat och rättsutveckling i Sovjetunionen*
Av docent ANDERS FOGELKLOU
1. Inledning
1.1 Rättsstat och rättsliga reformer
I alla de östeuropeiska staterna står införande av rättsstatliga förhållanden på dagordningen. Detta gäller inte minst Sovjetunionen. Man kan inte frånkänna Michail Gorbatjov förtjänsten av att ha fört fram främjandet av rättsstatlighet som politiskt program.1 Som generalsekreterare för det sovjetiska kommunistpartiet såg han till att partiets 19:e konferens i juli 1988 framhöll ”rättsstaten (som) formen för den politiska maktens utövning under socialismen.”2 I konferensförarbetenas åttonde tes betonas också rättsreformernas betydelse. I det av den 28:e partikongressen 1990 beslutade programdokumentet sägs det att skapandet av ett ”civilt samhälle” och en ”rättsstat” är viktiga element i en demokrati.3 Enligt Gorbatjovs synsätt kan det inte finnas någon rättsstat utan demokrati och demokratin kan å andra sidan inte utvecklas utan rättsstatligt stöd.4 Gorbatjovs försök att stärka rättsordningens autonomi kan ses som ett uttryck för hans typ av reformsocialism, men betoningen av rättsstaten och de mänskliga rättigheterna avspeglar också en långsiktig trend bland en del sovjetiska jurister och samhällsdebattörer som sett som sin uppgift att kämpa mot laglöshet, korruption och repression inom och utanför rättsordningens ram.5 Det rättsliga reformprogrammet har i stort följt den politiska process som inleddes med Gorbatjovs makttillträde 1985. Från början kan man tala om en ”revolution uppifrån” som också skulle
* Förkortningar: VVS SSSR = Vedomosti Verchovnogo Soveta SSSR eller Vedomosti S’ezd narodnych deputatov i Verchovnogo Soveta SSSR (Underrättelser från folkkongressen och högsta sovjet, den officiella lagstiftningsbulletinen); SGP = Sovetskoe gosudarstvo i pravo (Sovjetstaten och rätten, ledande juridisk tidskrift). 1 Se närmare t. ex. Theodor Schweisfurth, ”Perestrojka durch Staatsrecht”, Zeitschrift für ausländisches öffentliches Recht und Völkerrecht 1989, No. 4, s. 711-774; Harold J. Berman, Gorbachev’s Law Reforms in Historical Perspective in The impact of Perestroika on Soviet Law, Albert H. Schmidt red., Dordrecht Boston London (Law in Eastern Europe nr 41), s. 3 ff. 2 Resoljutsija XIX vsesojuznaja konferentsija KPSS, Kommunist, 1988, nr 10 s. 70. 3 Pravda 15 juli 1990, s. 3. 4 Michael Gorbatjov, Perestrojka Ett nytt sätt att se på världen, Stockholm 1988, s. 101. 5 Peter H. Salomon, Judicial Reform under Gorbachev and Russian History, in The Impact of Perestroika on Soviet Law (not 1), s. 15 ff; Anders Fogelklou, På spaning efter rättsstaten: Det nya rättstänkandet i Sovjetunionen, Retfaerd, 51 1990 nr 4, s. 4 ff.