Litteratur

 

 

MIKAEL BERGLUND, Svensk internationell exekutions- och obeståndsrätt, Riksskatteverket/Fritzes 1997, ca 800 s.

 

Enligt det av generaldirektören Anitra Steen skrivna förordet är den rubricerade boken, utkommen i Riksskatteverkets s. k. exekutionsserie, i första hand avsedd att vara både en lärobok vid utbildning och ett uppslagsverk i det dagliga arbetet för personalen vid kronofogdemyndigheterna, samtidigt som den också har intresse för personalen inom skatte- och åklagarväsendet samt andra jurister som arbetar med internationell verkställighets- och obeståndsjuridik. Författaren till boken är avdelningsdirektören vid Riksskatteverket Mikael Berglund. Dennes namn finns dock inte på vare sig omslaget, bokryggen eller titelbladet, utan anges bara i förordet och inledningen. Detta väcker vissa frågor icke blott beträffande det korrekta sättet att hänvisa till verket utan även beträffande den korrekta tolkningen av dess innehåll: det är exempelvis inte klart huruvida det uttrycker Riksskatteverkets officiella uppfattning om det delvis oklara rättsläget eller endast författarens egna åsikter därom.
    Bokens ämne är såväl angeläget som besvärligt. Den handlar huvudsakligen om internationellt processrättsliga problem avseende verkställighet i Sverige av utländska exekutionstitlar, verkställighet i utlandet av svenska exekutionstitlar, delgiv-

ning i utlandet och internationella förvecklingar i konkurs. Stor uppmärksamhet ägnas åt offentligrättsliga fordringar, särskilt skattefordringar, vilkas indrivning i gränsöverskridande situationer ger upphov till speciella problem. Med hänsyn till att internationell verkställighet m. m. oftast förutsätter konventionsstöd är det naturligt att det mesta av utrymmet ägnas åt genomgången av olika konventionsregleringar. Förutom huvudtextens 368 sidor (inklusive författnings-, konventions-, litteratur- och sakregister) består den omfångsrika volymen av ungefär 430 sidor bilagor, innehållande bl. a. ett antal sådana konventionstexter på området vilka inte transformerats i svensk, i lagboken tillgänglig lagtext. Huvudtexten består av 11 kapitel, varav de viktigaste handlar om den svenska exekutionsbehörighetens gränser (kap. 4), indrivning utomlands av svenska offentligrättsliga fordringar (kap. 5), indrivning i Sverige av utländska offentligrättsliga fordringar (kap. 6), indrivning av privaträttsliga fordringar utomlands och i Sverige (kap. 7), delgivning i utlandet (kap. 9) samt konkurs med utlandsanknytning (kap. 10). En betydande del av texten upptas av tabeller och förteckningar, av-

seende bl. a. länder anslutna till vissa konventioner och de myndigheter i de olika konventionsländerna till vilka olika framställningar skall riktas. Kapitel 11 presenterar kortfattat de viktigaste svenska domstolsavgörandena på området.
    Bokens huvudambition förefaller vara att på ett så lättbegripligt sätt som möjligt beskriva det rådande rättsläget, utan några djupare analyser och rättspolitiska diskussioner. Anknytningen till de intressen som företräds av Riksskatteverket har lämnat vissa spår. I sådana länder, där man erkänner främmande konkursers verkningar, förutsätter erkännandet ofta ömsesidighet, något som Sverige för närvarande inte uppfyller utom i vissa speciella fall. I boken (s. 318) erbjuds de svenska konkursförvaltarna icke desto mindre att från Riksskatteverket erhålla ett rättsutlåtande, på exempelvis engelska, där den svenska inställningen till främmande konkurser beskrivs på ett sätt som är ägnat att i utlandet skapa intrycket av att man i Sverige är mera generös än vad som verkligen är fallet. Viss kritik kan riktas också mot en del smärre brister, såsom den mindre lyckade gränsdragningen mellan offentligrättsliga och privaträttsliga fordringar på s. 47. Allt detta fråntar dock inte boken dess värde som praktiskt hjälpmedel och uppslagsverk på ett rättsområde som för flertalet svenska jurister framstår som ganska svårfångat. 

Michael Bogdan