Från lagstiftningsarbetet

Lagstiftning i riksdagen hösten 2000

I denna översikt lämnas en redogörelse för lagstiftningsfrågor som har behandlats av riksdagen under hösten 2000. Liksom i tidigare översikter har företrädesvis medtagits ärenden som bedömts vara av särskilt intresse för SvJT:s läsekrets. Lagstiftning om skatt och tull har förbigåtts. Om inte annat sägs har lag eller lagändring trätt i kraft den 1 januari 2001. Hänvisningarna till Svensk författningssamling (SFS) avser samlingen för år 2000.

Offentlig rätt
En under hösten 2000 beslutad ändring i riksdagsordningen innebär vissa förändringar i statsbudgetens indelning i utgiftsområden. Lagändringen har trätt i kraft den 20 november 2000 och tillämpats för första gången beträffande statsbudgeten för år 2001 (SFS 1062).
    Ändringar i lagen om stöd till riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagen innebär vissa höjningar av de ekonomiska stöden (SFS 1195).
    Genom en ändring i kommunallagen har föreskrivits att regeln om god ekonomisk hushållning även skall omfatta kommunala företag. I lagstiftningsärendet har vidare ändringar beslutats i lagen om kommunal redovisning av huvudsaklig innebörd att lagen skall kunna tilllämpas oavsett vilken bokföringsteknik som används (SFS 889 f.).
    Riksdagen har antagit en lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar. Den nya lagen innebär att alla kommuner är skyldiga att planera för bostadsförsörjningen i kommunen. Enligt den nya lagen skall kommunen, om det behövs, anordna bostadsförmedling. Kommunala bostadsförmedlingar som förmedlar lägenheter i turordning efter kötid får ta ut köavgift av hyressökande. Den nya lagen har medfört följdändringar i jordabalken (SFS 1383 f.).

    Under hösten 2000 har riksdagen vidare antagit en lag om inskränkning i landstingens rätt att överlämna driften av akutsjukhus till annan. Lagen, som trätt i kraft den 1 januari 2001, gäller till utgången av år 2002 (SFS 1440). Sametingslagen har ändrats så att inslaget av personval vid val till sametingen i stort ansluter till vad som gäller enligt vallagen för val till riksdagen, landstings- och kommunfullmäktige samt Europaparlamentet. De nya bestämmelserna, som trätt i kraft den 1 januari 2001, kommer att gälla vid det val till sametinget som skall hållas i maj 2001 (SFS 1214). I syfte att ytterligare försvåra penningtvätt har valutaväxlingslagens tillämpningsområde utvidgats till att omfatta alla juridiska och fysiska personer som yrkesmässigt ägnar sig åt betalningsöverföring. Samtidigt har lagens rubrik ändrats till lag om valutaväxling och betalningsöverföring och följdändringar genomförts i några andra lagar (SFS 951 f.) Under hösten 2000 har riksdagen beslutat ändringar i lagen om offentlig upphandling. Ändringarna innebär att upphandlande enheter får möjlighet att tillåta att anbud och anbudsansökningar lämnas genom elektronisk överföring eller på annat sätt. Vidare innebär lagändringarna att telefonitjänster

oavsett värde omfattas av upphandlingsreglerna. En ny upphandlingsform för upphandlingar under tröskelvärdena, s.k. urvalsupphandling, har införts. Lagändringarna innebär också att en enhet som använder förenklad upphandling — med några begränsade undantag — alltid skall annonsera upphandlingen i en elektronisk databas som är allmänt tillgänglig eller annonsera på annat sätt som leder till effektiv konkurrens. Därutöver innebär de nya reglerna att enheten vid urvalsupphandling alltid skall annonsera ansökningsinbjudan i en elektronisk databas som är allmänt tillgänglig (SFS 877).
    För genomförande av ett EGdirektiv om ett gemenskapsramverk för elektroniska signaturer (1999/93/EG) har riksdagen antagit lag om kvalificerade elektroniska signaturer och beslutat ändringar i sekretesslagen. Som en allmän bakgrund till direktivet och den nya lagstiftningen kan redovisas följande. En elektronisk signatur kan användas för att säkerställa att elektroniskt överförd information inte har förändrats, att informationens avsändare är den som uppges samt att avsändaren inte senare förnekar att han eller hon sänt informationen. För att kunna använda en elektronisk signatur i ett öppet system — exempelvis Internet — behöver parterna kunna inhämta information om kopplingen mellan en elektronisk signatur och en bestämd person. Därför har utvecklats ett system för elektroniska signaturer, det öppna nyckelsystemet (Public Key Infrastructure, PKI). I detta system utfärdas elektroniska intyg (certifikat) av en tredje betrodd part. Ett certifikat innehåller uppgifter om vem som är innehavare av en elektronisk signatur. Direktivet bygger på elektroniska signaturer enligt det öppna nyckelsystemet. Den nya lagen innehåller regler om krav på, tillsyn över och skadeståndsansvar för den som utfärdar certifikat för elektroniska signaturer till allmänheten, om certifikaten anges ha en viss säkerhetsnivå, s.k. kvalificerade certifikat. En särställning ges vidare åt s.k. kvalificerade elektroniska signaturer. Lagen reglerar inte certifikat som utfärdats inom slutna system och inte heller frågor om ingående eller giltighet av avtal. Lagen om teknisk kontroll ger möjlighet till frivillig ackreditering av certifieringsorgan med det syfte som anges i direktivet. En tillsynsmyndighet förutses utöva tillsyn över efterlevnaden av bestämmelserna i lagen. Regeringen har bemyndigats att införa ett avgiftssystem för att bekosta myndighetens verksamhet (SFS 832 och 834). Riksdagen har beslutat ändringar i bl.a. aktiebolagslagen, bankrörelselagen och försäkringsrörelselagen.

Lagändringarna, som träder i kraft den 1 januari 2002, innebär att registeransvaret för banker och försäkringsbolag förts över från Finansinspektionen till Patent- och registreringsverket (SFS 818 ff.). En ändring i begravningslagen innebär ett förtydligande i fråga om skyldigheten att betala begravningsavgift. Lagändringen har, med vissa övergångsbestämmelser, trätt i kraft den 31 december 2000 (SFS 1186). Genom en ändring i lagen om TV-avgift har TV-avgiften höjts från 1 644 kr per år till 1 668 kr (SFS 1187). I lagen om radio- och teleterminalutrustning har införts ett bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att föreskriva om avgifter och ersättningsskyldighet för tillsynsmyndighetens tillsyn (SFS 1114). Riksdagen har beslutat ändringar i utsädeslagen. Ändringarna innebär att lagen anpassats till EG:s

nya bestämmelser på utsädesområdet (SFS 1262).

Miljörätt
I syfte att i svensk rätt genomföra Östersjöstrategin för mottagningsanordningar för fartygsgenererat avfall och därtill hörande frågor har riksdagen beslutat ändringar i lagen om åtgärder mot förorening från fartyg. Ändringarna består i huvudsak av bemyndiganden för regeringen eller den myndighet regeringen utser att meddela erforderliga föreskrifter (SFS 847).

Associationsrätt
Riksdagen har beslutat en ändring i lagen om revisorer. Ändringen innebär att giltighetstiden för registreringar av revisionsbolag förlängts till utgången av år 2001. Revisorsnämnden har möjlighet att förlänga giltighetstiden ytterligare, dock längst till utgången av år 2002 (SFS 1334).

Immaterialrätt
Riksdagen har under hösten 2000 beslutat ändringar i patentlagen och växtförädlarrättslagen. Ändringarna innebär att det inte längre är obligatoriskt för utländska patentsökande att ha ett ombud med hemvist i Sverige. Patent- och registreringsverket kan dock kräva att sökanden skaffar ett ombud i Sverige för att kunna ta emot delgivningar. Vidare innebär ändringarna att prioritet skall medges för ansökningar som har gjorts i en stat eller ett område som är medlem i Världshandelsorganisationen — World Trade Organization, WTO. För att förbereda införandet av elektroniska patentansökningar har patentlagens krav på att ansökan skall vara skriftlig tagits bort. Den sistnämnda ändringen träder i kraft den dag regeringen bestämmer (SFS 1158 f.)

Konsumenträtt
För att genomföra ett EG-direktiv (98/27/EG) om förbudsföreläggande för att skydda konsumenternas intressen har riksdagen antagit en lag om talerätt för vissa utländska konsumentmyndigheter och konsumentorganisationer och samtidigt beslutat ändringar i lagen om marknadsdomstol. Den nya lagen säkerställer att utländska godkända organ i en annan EES-stat har behörighet att företräda sitt lands konsumentintressen i svensk domstol, i första hand Marknadsdomstolen, gentemot en näringsidkare i Sverige (SFS 1175 f.).

Straffrätt
Riksdagen har antagit en lag om straff för smuggling samt beslutat vissa därmed sammanhängande ändringar i bl.a. lagen om beskattning av viss privatinförsel och lagen om Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat land inom Europeiska unionen. Lagen om straff för smuggling ersätter 1960 års lag om straff för varusmuggling. Syftet med den nya lagstiftningen är främst att bestämmelsernas innehåll och systematik skall framgå tydligare än i tidigare lagstiftning. Bestämmelserna skall också stå i samklang med den nya tullagstiftningen, som trätt i kraft den 1 januari 2001. I den nya lagen finns straffbestämmelser om införsel och utförsel av narkotika som anpassats till narkotikastrafflagen. Bestämmelserna om undandragande av tull, annan skatt och avgifter har anpassats till skattebrottslagens bestämmelser, bl.a. på så sätt att brotten utformats som s.k. farebrott. I den nya lagen har också införts en särskild straffskala. Förberedelse och stämpling till alla slag av grova införsel- och utförselbrott samt till grov olovlig befattning med smuggelgods har kriminaliserats. Därutöver har bestämmelserna om förverkande anpassats till brotts-

balken, bl.a. genom att utbyte av brott skall kunna förverkas (SFS 1225 ff.).
    Vidare har riksdagen under hösten 2000 antagit insiderstrafflag och lag om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument. Lagarna ersätter insiderlagen från år 1990. Insiderstrafflagen innehåller straffrättsliga bestämmelser. Lagen om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument innehåller administrativa bestämmelser om anmälningsskyldighet. Till insiderstrafflagen har förts reglerna om otillbörlig kurspåverkan i lagen om handel med finansiella instrument. Den nya insiderlagstiftningen syftar till en mer ändamålsenlig reglering och innebär i flera hänseenden skärpta regler mot insiderbrottslighet. Lagstiftningen innefattar också följdändringar i ett flertal andra lagar såsom aktiebolagslagen, sekretesslagen, försäkringsrörelselagen, sparbankslagen, lagen om ekonomiska föreningar och lagen om värdepappersrörelse (SFS 1086 ff.).
    Riksdagen har beslutat ändringar i lagen om förbud i vissa fall mot överlåtelse eller upplåtelse av fartyg m.m., lagen med vissa bestämmelser om fraktfart med svenska fartyg, sjömanslagen och lagen om åtgärder till skydd för svensk sjöfart. Ändringarna, som hänger samman med tidigare ändringar i brottsbalken, innebär att det i vissa straffbestämmelser på sjöfartens område uttryckligen anges när oaktsamhet skall grunda straffansvar. I samma lagstiftningsärende har vidare beslutats ändringar i kungörelsen med vissa föreskrifter angående räddning ur sjönöd och avvärjande av sjötrafiken hotande fara m.m., den s.k. sjönödskungörelsen (SFS 850 ff.).
    I samband med att riksdagen godkänt Sveriges anslutning till avtalet om upprättande av Interamerikanska investeringsbolaget (IIC) har beslutats ändringar i lagen om immunitet och privilegier i vissa fall. Lagändringen träder i kraft den dag regeringen bestämmer (SFS 1456).

Processrätt
Genom en ändring i rättegångsbalken har möjliggjorts för tingsrätt att ha kansli på mer än en ort. Lagändringen har trätt i kraft den 1 mars 2001 (SFS 1455).

Trafikrätt
För genomförande av rådets direktiv 96/48/EG av den 23 juli 1996 om driftskompatibiliteten hos det transeuropeiska järnvägssystemet för höghastighetståg har riksdagen antagit en lag om järnvägssystem för höghastighetståg samt beslutat ändringar i järnvägssäkerhetslagen och lagen om byggande av järnväg (SFS 1336 ff.) I samband med att riksdagen beslutat om anslagen för budgetåret 2001 för utgiftsområdet Kommunikationer har antagits en lag med bemyndigande om utjämning av taxor för vissa lastbilstransporter. Lagen gäller det s.k. Gotlandstillägget. Samtidigt har riksdagen antagit lag om kreditering på skattekonto av stöd till kommuner för anläggande av lokala telenät (SFS 1377 och 1335).

Socialrätt
Under hösten 2000 har riksdagen beslutat ändringar i lagen om bostadstillägg till pensionärer. Ändringarna innebär förbättringar i bostadstillägget samt att kommuner har möjlighet att betala kompletterande bostadstillägg t.o.m. år 2002. Genom samtidigt beslutade ändringar i lagen om allmänna barnbidrag och lagen om förlängt barnbidrag har bidragsbeloppen höjts — för barnbidraget till 11 400 kr per år. Ändringar i lagen om bidrag vid adoption av utländska barn innebär att bidragsbeloppet höjts. Ändringar i lagen om underhållsstöd in-

nebär en viss ändring i fråga om den tidpunkt från vilken stödet skall lämnas. Till följd av att nya begrepp införts inom den arbetsmarknadspolitiska lagstiftningen har ändringar beslutats i bl.a. lagen om allmän försäkring, socialförsäkringslagen, lagen om ålderspensionsavgift och socialförsäkringsregisterlagen (SFS 1392 ff.).
    Genom ändringar i bl.a. lagen om garantipension, lagen om allmän försäkring, lagen om pensionstillskott, lagen om arbetsskadeförsäkring, lagen om särskilt pensionstillägg till ålderspension för långvarig vård av sjukt eller handikappat barn, lagen om inkomstgrundad ålderspension och socialförsäkringslagen har riksdagen beslutat hur grundskyddet för ålderspensionärer födda år 1937 eller tidigare skall vara utformat fr.o.m. år 2003 och hur ålderspensionen för sådana pensionärer skall vara samordnat med yrkesskadelivränta och arbetsskadelivränta (SFS 798 ff.).
    Till följd av nyss redovisade ändringar i lagen om garantipension och att ålderspensioner för personer födda år 1938 eller senare fr.o.m. den 1 januari 2001 skall utbetalas från det reformerade ålderspensionssystemet samtidigt som andra pensionsförmåner även fortsättningsvis skall betalas ut från den allmänna försäkringen har riksdagen beslutat ändringar i bl.a. lagen om allmän försäkring, lagen om pensionstillskott, lagen om bostadstilllägg till pensionärer, lagen om inkomstgrundad ålderspension, lagen om garantipension, lagen om handikappersättning och vårdbidrag, lagen om särskilt pensionstillägg till folkpension för långvarig vård av sjukt eller handikappat barn och socialförsäkringslagen (SFS 774 ff.).
    Riksdagen har antagit en ny socialavgiftslag och en lag om fördelning av socialavgifter samt beslutat ändringar i bl.a. lagen om allmän försäkring, lagen om arbetsskadeförsäkring, lagen om inkomstgrundad ålderspension, lagen om sjuklön och lagen om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn. Den nya socialavgiftslagen, som är självständig i förhållande till lagen om allmän försäkring, innebär främst en lagteknisk och språklig bearbetning av tidigare bestämmelser om socialavgifter (SFS 982 ff.). Under hösten 2000 beslutade ändringar i bl.a. lagen om inkomstgrundad ålderspension gäller beräkningen av ålderspension för personer födda 1938 eller 1939 och som gjort förtida uttag av ålderspension. Samtidigt beslutade ändringar i lagen om handikappersättning och vårdbidrag gäller utbetalning av sådan ersättning som tillägg till pension vid bosättning utomlands. Därutöver har i samma lagstiftningsärende beslutats vissa ändringar i socialförsäkringslagen och lagen med vissa bestämmelser om Premiepensionsmyndigheten ( S F S 1409 ff.).
Lagen om underhållsstöd har ändrats. Ändringarna innebär nya regler för beräkning och fördelning av underhållsstöd när barn till särlevande föräldrar bor varaktigt hos båda föräldrarna, s.k. växelvis boende. Utgångspunkten för ändringarna är att var och en av föräldrarna vid växelvis boende har rätt till ett halvt underhållsstöd — 586 kr per barn och månad. Från detta belopp avräknas halva det återbetalningsbelopp som skulle ha fastställts om föräldern hade varit återbetalningsskyldig för underhållsstödet. Ändringarna har trätt i kraft den 1 januari 2001 och tillämpas i fråga om underhållsstöd som avser tid efter den 31 mars 2001 (SFS 1391). Riksdagen har beslutat ändringar i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och lagen om assistansersättning. Ändringarna innebär bl.a. ökade möjligheter till assistans och assistansersättning till

personer som har fyllt 65 år (SFS 1030 f.).
    Andra under hösten 2000 beslutade ändringar i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade innebär att kommunerna kan träffa inbördes avtal och avtal med enskilda vårdgivare om kostnadsansvar för personer som flyttar utanför hemkommunen (SFS 1032).

Arbetsrätt
I samband med att riksdagen godkänt två ILO-konventioner — (nr 178) om tillsyn över sjömäns arbets- och levnadsförhållanden och (nr 180) om sjömäns arbetstid och bemanningen på fartyg — samt 1996 års protokoll till 1976 års konvention (nr 147) om miniminormer i handelsfartyg har beslutats ändringar i fartygssäkerhetslagen och sjömanslagen (SFS 848 f.).
    Under hösten 2000 har riksdagen beslutat ändringar i lönegarantilagen, lagen om arbetstid m.m. i husligt arbete och lagen om arbetsförmedlingsregister. Ändringarna innebär att terminologin anpassats till de nya arbetsmarknadspolitiska programmen. Genom en samtidigt beslutad ändring i lagen om arbetsmarknadspolitiska program har aktivitetsstödet till vissa deltagare i ungdomsgarantin höjts (SFS 1360 ff.).
    Riksdagen har beslutat ändringar i arbetsmiljölagen, lagen om arbetstid m.m. i husligt arbete, arbetstidslagen, tobakslagen, lagen om viktmärkning i vissa fall av gods som skall inlastas å fartyg, lagen om förlängd semester för vissa arbetstagare med radiologiskt arbete, plan- och bygglagen, fartygssäkerhetslagen och lagen om utstationering av arbetstagare. Ändringarna innebär dels att myndigheterna inom Arbetarskyddsverket — Arbetarskyddsstyrelsen och Yrkesinspektionen — ombildats till en myndighet med namnet Arbetsmiljöverket, dels att vissa beslut som fattas av den nya myndigheten kan överklagas till allmän förvaltningsdomstol (SFS 764 ff.). Ändringar i jämställdhetslagen och i lagen om åtgärder mot etnisk diskriminering i arbetslivet innebär sammanfattningsvis följande. Jämställdhetslagens diskrimineringsförbud har samordnats med övrig lagstiftning mot diskriminering i arbetslivet vad gäller skyddsnivå, terminologi och struktur. Diskrimineringsförbudet har utvidgats till att omfatta arbetssökande under hela anställningsförfarandet och gäller även om inte något anställningsbeslut fattas. Kravet på att det skall finnas en faktisk jämförelseperson av motsatt kön har tagits bort. Tidigare presumtions- och bevisregler har avskaffats och ersatts med en enhetlig bevisregel där arbetsgivarens syfte saknar betydelse för om diskriminering föreligger. Allmänt skadestånd kan utgå till var och en som diskriminerats med hänsyn till den kränkning som hon eller han har blivit utsatt för. En definition av begreppet likvärdigt arbete har införts i lagen liksom definitioner av direkt och indirekt diskriminering. Vidare har införts en ny bestämmelse om s.k. lönekartläggning. Syftet med den kartläggning och analys som skall göras är att upptäcka, åtgärda och förhindra osakliga skillnader i lön och andra anställningsvillkor mellan kvinnor och män. Arbetsgivare skall varje år kartlägga och analysera löner och andra anställningsvillkor mellan kvinnor och män som utför arbete som är att betrakta som lika eller likvärdigt och som har samband med könstillhörighet. Resultatet av kartläggningen och analysen skall varje år redovisas i en handlingsplan för jämställda löner. I planen skall anges vilka åtgärder som skall vidtas och inom vilken tid de skall vara genomförda. Skyldigheten att upprätta en plan gäller dock inte arbetsgivare som vid senaste ka-

lenderårsskifte sysselsatte färre än tio arbetstagare. I lagen anges att arbetsgivare och arbetstagare skall samverka för jämställdhet i arbetslivet samt främja lika möjligheter till löneutveckling för kvinnor och män. De skall också samverka vid kartläggningen, analysen och upprättande av handlingsplanen. Jämställdhetsombudsmannen har getts rätt att få tillträde till arbetsplatser för att kunna göra undersökningar som är av betydelse för ombudsmannens tillsyn enligt lagen. En central arbetstagarorganisation i förhållande till vilken arbetsgivaren är bunden av kollektivavtal har getts rätt att i vissa fall göra framställningar om vitesföreläggande till Jämställdhetsnämnden och Nämnden mot diskriminering. Ett sådant förläggande kan riktas mot staten som arbetsgivare (SFS 773 och 762).
    Under hösten 2000 beslutade ändringar i lagen om anställningsskydd gäller dels driftsenhetsbegreppet, dels de s.k. turordningsreglerna vid uppsägning på grund av arbetsbrist. I fråga om driftsenhetsbegreppet innebär ändringarna att enbart den omständigheten att en arbetstagare har sin arbetsplats i bostaden inte medför att arbetsplatsen utgör en egen driftsenhet. I fråga om turordningsreglerna innebär ändringarna att arbetsgivare med högst tio arbetstagare får göra undantag från turordningen för totalt två personer som, enligt arbetsgivarens bedömning, är av särskild betydelse för den fortsatta verksamheten (SFS 763).
    Riksdagen har beslutat ändringar i lagen om arbetslöshetsförsäkring.
Ändringarna syftar till att stärka arbetslöshetsförsäkringens effektivitet och rättstryggheten för dem som är beroende av den för sin försörjning under en omställningsperiod mellan arbeten. Samtidigt beslutade ändringar i lagen om arbetslöshetskassor gäller reglerna för medlemskap. Lagändringarna har trätt i kraft den 5 februari 2001 (SFS 1460 f.). Riksdagen har under hösten 2000 antagit en lag om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnomsorg samt beslutat ändringar i lagen om belastningsregister och skollagen. Den nya lagstiftningen syftar till att stärka barn och ungdomars skydd mot främst sexuella övergrepp genom att förhindra att personer som dömts för vissa brott anställs inom skola och barnomsorg (SFS 873 ff.)

Lagstiftning om kredit- och värdepappersmarknaden
Beslutade ändringar i lagen om insättningsgaranti och lagen om investerarskydd syftar i huvudsak till att avgiftssättningen i systemen skall bli flexiblare och därmed minimera onödiga kostnader. En samtidigt beslutad ändring i övergångsbestämmelserna till lagen om finansieringsverksamhet innebär att vissa finansieringsföretag skall få fortsätta att driva verksamhet till utgången av år 2001 utan krav på tillstånd (SFS 815 ff.). Riksdagen har beslutat ändringar i lagen om införande av ny lagstiftning för allmänna pensionsfonder.
Ändringarna gäller Första, Tredje och Fjärde AP-fondernas verksamheter (SFS 1100).

Övrig näringsrättslig lagstiftning
Riksdagen har antagit en lag om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd och samtidigt beslutat ändringar i lagen om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut, lagen om krigsmateriel, strålskyddslagen och lagen om straff för varusmuggling. Den nya kontrollagen, som ersätter 1998 års lag om strategiska produkter, är bl.a. föranledd av förordningen (EG) nr 1334/2000 om

upprättande av en gemenskapsförordning för kontroll av export av produkter och teknik med dubbla användningsområden (SFS 1064 ff.).
    I syfte att ytterligare effektivisera konkurrensövervakningen har riksdagen beslutat ändringar i konkurrenslagen, lagen om tillämpningen av Europeiska gemenskapernas konkurrens- och statsstödsregler samt lagen om marknadsdomstol m.m. och därvid också antagit en lag om innebörden av begreppen jordbruks-, trädgårdsoch skogsprodukter i konkurrenslagen.
Ändringarna i konkurrenslagstiftningen innebär att de svenska konkurrensmyndigheterna fått nationell behörighet att tillämpa EG:s konkurrensregler. För att uppfylla kraven i EG:s tillämpningsföreskrifter på statsbidragsområdet skall Kronofogdemyndigheten i Stockholm lämna handräckning vid kommissionens kontrollbesök hos företag för att efterforska om beslut om godkända statsstöd efterlevs. I syfte att öka möjligheterna att upptäcka och undanröja konkurrensbegränsningar har införts ett förtydligande tillägg om fastställande av konkurrensskadeavgift. Tillägget innebär att det vid fastställande av avgiften skall tas hänsyn till om företaget i väsentlig mån underlättat utredningen av den egna överträdelsen. Övriga ändringar i konkurrenslagen gäller samverkan mellan små företag i vissa branscher, nämligen lantbrukskooperationen och taxinäringen. För lantbruket innebär ändringen att en primärförenings prissättning, när föreningen svarar för försäljningen av varor som i någon mening är inlevererade till föreningen, faller utanför förbudet. För taxinäringen har införts ett nytt legalundantag för samarbete inom en beställningscentral som omfattar högst 40 taxibilar (SFS 1021 ff. och 1458 f.).

Lagstiftning på utbildningsområdet
I samband med att riksdagen beslutat om anslagen för budgetåret 2001 för utgiftsområdet Utbildning och universitetsforskning har beslutats vissa ändringar i lagstiftningen på utbildningsområdet. Ändringar i skollagen innebär bl.a. ökad garanterad undervisningstid i gymnasieskolan. Ändringar i lagen om statens skolor för vuxna, som träder i kraft den 1 juli 2001, innebär att det för dessa skolor skall utses en gemensam styrelse. Ändringar i högskolelagen gäller förutsättningarna för att Högskoleverket skall ge ett lärosäte med offentlig huvudman rätt att utfärda examina eller återkalla sådan rätt. Ändringar i lagen om tillstånd att utfärda vissa examina innebär krav på skriftlig kvalitetsredovisning för utbildningssamordnare med enskild huvudman (SFS 1370 f. och 1438 f.). I samband med att riksdagen beslutat om anslagen för budgetåret 2001 för utgiftsområdet Studiestöd har beslutats ändringar i bl.a. studiestödslagen. Ändringarna innebär att beloppet för studiebidrag i studiehjälpssystemet höjts från 850 kr till 950 kr per månad (SFS 1372 ff.). Riksdagen har, i samband med att den hösten 2000 tagit ställning till regeringens förslag om ny lärarutbildning, beslutat ändringar i skollagen och högskolelagen. I skollagen har ordet fortbildning bytts ut mot kompetensutveckling. I högskolelagen har införts en bestämmelse om särskilda organ med ansvar för grundläggande lärarutbildning och forskning som knyter an till sådan utbildning. Ändringarna träder i kraft den 1 juli 2001 (SFS 830 och 842). Genom ändringar i skollagen har riksdagen beslutat om en allmän förskola, förskoleverksamhet för barn vars föräldrar är arbetslösa eller föräldralediga samt en s.k. max-

taxa inom förskoleverksamheten och skolbarnomsorgen. Ändringarna träder i kraft vid olika tidpunkter — bestämmelserna om rätt till förskoleverksamhet för barn till arbetslösa den 1 juli 2001, bestämmelserna om maxtaxan och rätt till förskoleverksamhet för barn till föräldralediga den 1 januari 2002 och bestämmelserna om allmän förskola för fyra- och femåringar den 1 januari 2003 (SFS 1375).
    Riksdagen har beslutat en ny paragraf i högskolelagen med innebörd att vetenskapens trovärdighet och god forskningssed skall värnas i universitetens och högskolornas verksamhet (SFS 1370). I lagen om överlämnande av förvaltningsuppgifter inom Utbildningsdepartementets verksamhetsområde har införts en bestämmelse som ger Folkbildningsrådet rätt att pröva frågor om fördelning av statsbidrag mellan studerandeorganisationer inom folkhögskolan (SFS 1369).
Lars Haglind och Per Persson