Går det att se en internationell trend? — om preventionismen i den moderna straffrätten
Av professor PETTER ASP
I) Inledning
1. Temat för det sjunde Häringesymposiet var kopplat till stickorden brottsbekämpning, rättssäkerhet och integritet. Mitt anförande skulle enligt programmet vara inriktat på frågan om det går att se någon internationell trend eller tendens vad gäller dessa frågor. I det följande återges en mycket lätt retuscherad version av vad jag valde att säga.
2. Om man skall tala om internationella tendenser, så finns det flera möjliga angreppssätt. En näraliggande vinkel är förstås att angripa frågan på ett närmast ”empiriskt” sätt och systematiskt gå igenom förslag, rättsakter och andra åtgärder — både på nationell och internationell nivå — i syfte att söka just tendenser och trender.
Detta har jag inte gjort, bl.a. av det skälet att jag tror att det finns en ganska stor enighet om vad som har skett på ett mer konkret plan. Redan inriktningen på symposiet talar för att det finns en viss samsyn; alla kan enas om att det finns en problematik, eller i vart fall en viss motsättning mellan olika intressen (exempelvis mellan integritet och rättssäkerhet å ena sidan och säkerhet och effektivitet å den andra), och att den har accentuerats på senare tid, inte minst på grund av hotet från den internationella terrorismen. En annan sak är att vi säkerligen värderar det som sker på delvis olika sätt; vi kan värdera förslag och reformer som önskvärda eller icke önskvärda, som nödvändiga eller onödiga, som långtgående eller som förändringar på marginalen osv.
3. Mot denna bakgrund har jag i stället valt att söka mina tendenser i de rättsvetenskapliga reaktionerna på den pågående utvecklingen, dvs. jag har gjort nedslag i den kritiska diskursen kring straffrättssystemet (termen förstådd i vid mening) och utifrån det sökt skapa en berättelse där jag sammanfogar olika kritiska synpunkter under rubriken preventionismen i den moderna straffrätten. På det begränsade utrymme som står till buds kommer jag naturligtvis inte att kunna ge någon särskilt nyanserad bild av den tendens som jag tycker mig se. Om man ser den följande texten som en grov skiss, snarare än som en detaljerad ritning, tror jag emellertid att den bild som förmedlas kan ha ett värde.