Från lagstiftningsarbetet
Lagstiftning i riksdagen hösten 2010
I denna översikt lämnas en redogörelse för lagstiftningsfrågor som har behandlats av riksdagen under hösten 2010. Redogörelsen gör inte anspråk på att vara fullständig. Lagstiftning om skatt och tull har förbigåtts. Om inte annat sägs har lagen eller lagändringen trätt i kraft senast den 1 februari 2011.
Hänvisningarna utan årtal till Svensk författningssamling (SFS) avser samlingen för 2010.
Statsrätt
Vilandeförklarade ändringar i regeringsformen har antagits slutligt. Ändringarna är omfattande och innebär bl.a. att det införts en ny bestämmelse om obligatorisk omröstning om statsministerns stöd i riksdagen efter ett val, att konstitutionsutskottets rätt att få tillgång till handlingar i sin granskningsverksamhet utvidgats, att uppenbarhetskravet vid lagprövning tagits bort och att domstolarnas självständiga ställning markerats. Vidare har beslutats ändringar som syftar till att stärka och tydliggöra enskildas skydd mot intrång i fri- och rättigheterna från det allmännas sida, bl.a. har införts en ny bestämmelse om skydd för enskilda mot betydande integritetsintrång som innebär övervakning eller kartläggning. Huvudprincipen om full ersättning vid expropriation och annat sådant förfogande har tydliggjorts och grundlagsskyddet mot diskriminering har utvidgats till att omfatta missgynnande med hänsyn till sexuell läggning. Bestämmelser om skydd för forskningens frihet och om att en rättegång ska vara rättvis och genomföras inom skälig tid har också införts. Bestämmelserna om kommuner och landsting har samlats i ett eget kapitel, och det har införts en proportionalitetsprincip som innebär att en inskränkning i den kommunala självstyrelsen inte bör gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till ändamålet. I samma lagstiftningsärende beslutade ändringar i kommunallagen innebär att det införts en möjlighet att besluta om extra val till fullmäktige mellan ordinarie val, att det blivit tillräckligt med stöd av en tredjedel av fullmäktiges ledamöter för att hålla en kommunal rådgivande folkomröstning med anledning av s.k. folkinitiativ och att kravet på andelen initiativtagare vid ett folkinitiativ höjts från 5 till 10 procent av de röstberättigade kommun- eller landstingsmedlemmarna. De samtidigt antagna ändringarna i vallagen innebär bl.a. att valdagen flyttats från tredje till andra söndagen i september, att spärren för personrösterna i riksdagsvalet sänkts från 8 till 5 procent samt att valsedlarna ska innehålla en upplysning om personvalets innebörd (SFS 1408, 1414 och 1416). Vilande beslut om ändringar i riksdagsordningens huvudbestämmelser som gäller den statliga revisionen har antagits slutligt. Enligt ändringarna ska Riksrevisionen, som är en myndighet under riksdagen, lämna sina effektivitetsgranskningar direkt till riksdagen som svarar för att de lämnas vidare till regeringen för yttrande. Regeringen ska därefter, senast inom fyra månader, redogöra för riksdagen för vilka åtgärder man vidtagit eller avser att vidta med anledning av granskningen. Styrelsen vid Riksrevisionen har avskaffats i sin nuvarande form och ersatts med Riksrevisionens parlamentariska råd. Den av riksrevisorerna som
ska svara för den administrativa ledningen har fått ett utökat ansvar och benämns riksrevisor med administrativt ansvar (SFS 1417).
Riksdagen har godkänt det protokoll om ändring av protokollet om övergångsbestämmelser som är fogat till fördraget om Europeiska unionen, fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen. Ändringsprotokollet innebär i huvudsak att antalet ledamöter i Europaparlamentet fram till slutet av valperioden 2009–2014 ökats till 754. Godkännandet har föranlett en ändring i lagen med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen som träder i kraft den dag regeringen bestämmer. Genom i samma lagstiftningsärende beslutade ändringar i vallagen har klargjorts att Valmyndigheten ska fördela mandat och utse nya ledamöter och ersättare om Sverige under en löpande valperiod får ytterligare platser i Europaparlamentet (SFS 1326 f.).
Tryck- och yttrandefrihet
Vilande beslut om ändringar i yttrandefrihetsgrundlagen som bl.a. innebär att digital bio och annan offentlig uppspelning ur databaser ska omfattas av lagens skydd har antagits slutligt. Ändringarna innebär vidare att undantaget från censurförbudet har utvidgats så att det tillåter lagregler om granskning och godkännande av digital bio på samma sätt som för traditionell biograffilm. Det har tydliggjorts att det är förbjudet för myndigheter och andra allmänna organ att ingripa mot den som använder sig av sin yttrandefrihet. Vilande beslut om motsvarande ändringar i tryckfrihetsförordningen har också antagits slutligt (SFS 1347 och 1349).
Vilandeförklarade ändringar i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen som rör barnpornografibrottet har antagits slutligt. Genom ändringar i bestämmelserna som undantar barnpornografiska bilder från dessa grundlagars tillämpningsområden har det klargjorts att vad som undantas är det som fortsättningsvis kommer att definieras som barnpornografibrott i brottsbalken. I samma lagstiftningsärende beslutade ändringar i brottsbalken innebär att det straffbara området utvidgats för den form av barnpornografibrott som består i att skildra barn i pornografiska bilder. Gärningsformen omfattar därigenom alla fall av skildring av fullt pubertetsutvecklade barn under 18 år (SFS 1355 f.). En annan vilandeförklarad ändring i tryckfrihetsförordningen som rör säkerhetskopiors rättsliga status har antagits slutligt. Genom ändringen har slagits fast att säkerhetskopior som förvaras endast i syfte att möjliggöra återskapandet av information som gått förlorad i en myndighets IT-system till följd av t.ex. ett systemhaveri ska undantas från begreppet allmän handling. Samtidigt beslutad ändring i offentlighets- och sekretesslagen innebär att bestämmelsen om sekretess för uppgifterna på de s.k. tsunamibanden ska fortsätta att gälla. Sekretessen ska gälla i högst 70 år (SFS 1342 f.).
Annan offentlig rätt
Lagen om åldersgränser för film som ska visas offentligt har ersatt lagen om granskning och kontroll av filmer och videogram. Genom de nya reglerna har förhandsgranskning av film som är avsedd att visas offentligt för vuxna avskaffats, men åldersgränser för barn under 15 år finns kvar. Reformen innebär att Statens biografbyrå avvecklats och att i stället en ny myndighet, Statens medieråd, inrättats. Den nya myndighetens uppgift ska bli att skydda barn och unga mot skadlig mediepåverkan genom att bl.a. överta Medierådets verksamhet. Myndigheten ska också besluta om åldersgränser för barn under 15 år (SFS 1882 m.fl.) Ändringar i lagen om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter inne-
bär att möjligheterna att besluta om jämkning av inkomstgarantin utvidgats och att reglerna om samordning förtydligats. Jämkning ska bl.a. kunna ske när garantitagaren redovisar inkomst av aktiv näringsverksamhet och hans eller hennes pensionsgrundande inkomst minskat genom avsättning till periodiseringsfond, upphovsmannakonto och expansionsfond (SFS 1904).
Fördelningen av statsbidrag till friluftsorganisationer har delegerats till den ideella föreningen Svenskt Friluftsliv fr.o.m. bidragsåret 2011. Detta har skett genom en ny lag om överlämnande av vissa förvaltningsuppgifter till den ideella föreningen Svenskt Friluftsliv. Tidigare sköttes fördelningen av Naturvårdsverket (SFS 1539 f.).
Konsumenträtt
En ny konsumentkreditlag har antagits som ersätter den nuvarande lagen från 1992. Genom den nya lagen genomförs ett nytt EUdirektiv om konsumentkrediter i svensk rätt och lagstiftningen syftar också till att motverka de skuldsättningsproblem som sms-lån och andra s.k. snabblån fört med sig. Den nya lagen ska i huvudsak ha samma tillämpningsområde som 1992 års lag, dvs. omfatta i princip alla slag av krediter som näringsidkare lämnar konsumenter och den ska vara tvingande till konsumentens förmån. En nyhet är att konsumenten får rätt att ångra ett kreditavtal inom 14 dagar. Det ställs också högre krav på information till konsumenten i marknadsföringen av en kredit och i anslutning till att ett kreditavtal ingås. Kreditgivaren ska även ge konsumenten de förklaringar som behövs för att konsumenten ska kunna avgöra om det föreslagna kreditavtalet passar hans eller hennes behov och ekonomiska situation. För snabblån innebär den nya lagen bl.a. att kreditgivaren alltid ska lämna information om den effektiva räntan i marknadsföringen, att kreditgivaren alltid ska göra en kreditprövning och att konsumenten får rätt att ångra lånet (SFS 1846 f.).
Immaterialrätt
Riksdagen har beslutat att ersätta varumärkeslagen och kollektivmärkeslagen med en ny varumärkeslag. Den nya lagen innebär bl.a. att reglerna om varumärken moderniserats och anpassats till vad som gäller internationellt, särskilt inom EU, och att reglerna för att registrera varumärken förenklats. Ett nytt förfarande har skapats för att häva registreringen av varumärken, s.k. administrativ hävning. Den nya varumärkeslagen har föranlett följdändringar i bl.a. firmalagen. Firmalagen har moderniserats och samordnats med reglerna i varumärkeslagen. De nya lagbestämmelserna träder i kraft den 1 juli 2011 (SFS 1877 f.).
Ersättningsrätt
Försäkringsavtalslagen har ändrats i syfte att förstärka integritetsskyddet på försäkringsområdet främst vad gäller formerna för inhämtande av hälsouppgifter från t.ex. hälso- och sjukvården. Ändringarna, som får särskild betydelse för barnförsäkringar, innebär bl.a. att ett försäkringsbolag vid en ansökan om individuell personförsäkring endast får begära samtycke till att inhämta hälsouppgifter om det är nödvändigt för prövningen av ansökan. Det är inte tillåtet för försäkringsbolaget att begära samtycke redan i samband med en försäkringsansökan utan det är det först när försäkringsbolaget gått igenom ansökan och bedömt att det är nödvändigt att inhämta hälsouppgifter. Försäkringsbolagets påstående att hälsouppgifterna är nödvändiga kan — vid avslag på en försäkringsansökan — prövas i domstol. Vid skadereglering och vid anslutning till kollektiva försäkringar får samtycke begäras först när det har uppkommit ett behov i det enskilda fallet. Det har också införts krav på hur samtycket ska utformas. Lagändringarna träder i
kraft den 1 juli 2011 (SFS 2011:12).
Associationsrätt
Ändringar har gjorts i bl.a. bokföringslagen och årsredovisningslagen som syftar till att förenkla reglerna om årsredovisning, årsbokslut, löpande bokföring och arkivering. Ändringarna innebär bl.a. att kravet på att årsredovisningen ska innehålla uppgifter om de anställdas sjukfrånvaro har tagits bort och att mindre företag getts en generell rätt att upprätta resultat- och balansräkning i förkortad form (SFS 1514 f.).
För att i svensk rätt genomföra ett EU-direktiv om aktieägares rättigheter i noterade bolag har ändringar gjorts i bl.a. aktiebolagslagen. Direktivet syftar huvudsakligen till att underlätta för aktieägare som bor i en annan medlemsstat inom EU, än den medlemsstat där bolaget är hemmahörande, att utöva sitt ägarinflytande i bolaget. Ändringarna innebär bl.a. att ett aktiebolag ska kunna ange i bolagsordningen att aktieägarna inför bolagsstämman får utöva sin rösträtt per post, att kravet på att ett publikt aktiebolag ska annonsera den fullständiga kallelsen till bolagsstämma i en rikstäckande dagstidning inskränkts betydligt samt att användningen av fullmakt för ombud vid stämman underlättats (SFS 1516).
Näringsrätt
En ny alkohollag har ersatt alkohollagen från 1994 och lagen om försäljning av teknisk sprit m.m. Serveringsreglerna har ändrats på bl.a. följande sätt. Den som bedriver cateringverksamhet kan få ett stadigvarande serveringstillstånd och flera tillståndshavare kan få serveringstillstånd för gemensamt serveringsutrymme. Den nya lagen ger möjligheter att arrangera mässor och liknande med provsmakning av alkoholdrycker för allmänheten, att erbjuda provsmakning av gårdsproducerade alkoholdrycker samt att krydda brännvin för servering som snaps på det egna serveringsstället. Kraven på köksutrustning och matutbud har förändrats. En restaurang behöver inte längre servera varm mat för att få serveringstillstånd. Däremot ska serveringslokalen ha ett kök och det ska finnas ett varierat utbud av maträtter. Den nya lagen ställer krav på att kommunerna har riktlinjer för serveringstillstånd och en tillsynsplan. Den som söker serveringstillstånd ska avlägga ett prov för att visa att han eller hon har tillräcklig kunskap om alkohollagen. För brott mot reglerna om serveringstillstånd införs erinran som en lindrigare åtgärd än en varning. Andra förändringar är bl.a. att den s.k. bjudregeln, som tillåter att man i undantagsfall bjuder ungdomar på alkohol trots att de inte har uppnått tillåten ålder, har förtydligats. Huvudregeln är att det inte är tillåtet att bjuda unga på alkohol men det går att bjuda på en mindre mängd alkohol under förutsättning av att den dricks på platsen, under ordnade förhållanden. Den ungas ålder och utveckling måste dock beaktas. I fråga om marknadsföring av alkoholdrycker har de regler som gällt för bilder i tidningsannonser utvidgats till att gälla all marknadsföring, t.ex. Internet och affischer. Bestämmelserna kring teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat har förts in i alkohollagen (SFS 1622 f.).
Marknads- och konkurrensrätt
Lag om uppgiftsskyldighet i fråga om marknads- och konkurrensförhållanden har ersatt lagen om uppgiftsskyldighet rörande pris- och konkurrensförhållanden. Den nya lagen är i allt väsentligt en moderniserad och förtydligad version av den gamla lagen (SFS 1350). Lagen om gruppundantag för vertikala konkurrensbegränsande avtal och lagen om gruppundantag för vertikala konkurrensbegränsande avtal inom motorfordonssektorn har ändrats. Ändringarna innebär en anpassning till nya förordningar som EU-
kommissionen i april och maj 2010 fattat beslut om (SFS 1353 f.).
Finansmarknadslagstiftning
En ny försäkringsrörelselag har antagits som ersätter den nuvarande försäkringsrörelselagen och lagen om understödsföreningar. Genom den nya lagen har en språklig och redaktionell modernisering gjorts av rörelsereglerna för försäkringsaktiebolag, ömsesidiga försäkringsbolag och försäkringsföreningar (tidigare kallade understödsföreningar). Den nya lagen innebär att de rörelseregler som gäller för försäkringsbolag i stort sett ska gälla även för försäkringsföreningar. För dessa föreningar innebär det bl.a. att det införts ett krav på verksamhetstillstånd. En anpassning har också skett till allmän associationsrättslig lagstiftning, om inte avvikelser har ansetts motiverade av försäkringsföretagens särart. Lagstiftningen träder i kraft den 1 april 2011 (SFS 2043 f.).
Ändringar i lagen om handel med finansiella instrument m.fl. lagar syftar främst till att Sverige, genom Finansinspektionen, ska kunna ingå multilaterala samförståndsavtal om samråd, samarbete och informationsutbyte som har tagits fram av Internationella organisationen för värdepapperstillsyn. Lagändringarna träder i kraft den 1 mars 2011 (SFS 1860 f.).
För att i svensk rätt genomföra ändringar i EU-direktivet om system för garanti av insättningar har ändringar gjorts i bl.a. lagen om insättningsgaranti. Det högsta belopp som kan betalas ut till en insättare har höjts till 100 000 euro. Det högsta ersättningsbeloppet i euro ska omräknas till svenska kronor enligt den valutakurs som gällde den dag då ersättningsrätten inträdde (SFS 1865 f.).
Transporträtt
En vägsäkerhetslag har antagits som ska gälla för de vägar i Sverige som ingår i det transeuropeiska transportnätet (TEN-T) (huvudsakligen Europavägarna). Lagen gäller
både när nya vägar byggs och vid betydande förändring av de vägar som redan finns. De som har ansvar för vägar måste vidta olika åtgärder för att åstadkomma säkrare vägar. En analys av trafiksäkerheten ska göras på ett tidigt stadium när en väg byggs eller förändras. Lagen ställer krav på ytterligare granskning av trafiksäkerheten samt innehåller regler om tillsyn liksom godkännande av de som ska granska trafiksäkerheten. Genom lagen genomförs ett EU-direktiv om förvaltning av vägars säkerhet (SFS 1362 f.). Ändringar har gjorts i fartygssäkerhetslagen, lagen om åtgärder mot förorening från fartyg och offentlighets- och sekretesslagen för att genomföra dels direktivet om hamnstatskontroll, dels en ändring av direktivet om inrättande av ett övervaknings- och informationssystem för sjötrafik i gemenskapen (övervakningsdirektivet). Vidare har vissa justeringar gjorts med anledning av ikraftträdandet av Lissabonfördraget. Ändringarna ingår i ett av flera paket av åtgärder för att stärka sjösäkerheten inom EU (SFS 1359 f.). I syfte att öka punktligheten, minska driftstörningar och höja kvaliteten i järnvägssystemet har det i järnvägslagen införts bestämmelser om ett ekonomiskt incitamentssystem (SFS 1916). Genom ett stort antal lagändringar på transportområdet har genomförts att Transportstyrelsens verksamhet i form av tillsyn, ärendehandläggning och registerhållning i huvudsak ska finansieras med avgifter inom samtliga trafikslag. Avsikten är bl.a. att göra konkurrensvillkoren mellan de fyra trafikslagen mer jämförbara och att främja det trafikslagsövergripande synsättet i enlighet med gällande transportpolitiska principer. Tillsynsuppgifter enligt arbetstidsbestämmelserna inom delar av transportområdet har samlats hos Transportstyrelsen (SFS 1551 f.). Genom ändringar i körkortslagen har ett permanent system med vill-
korlig körkortsåterkallelse införts. Den som dömts för rattfylleri kan få behålla sitt körkort om alkolås installeras och vissa andra krav är uppfyllda. Tiden med krav på alkolås kan variera. Spärrtiden, den tid då körkortet återkallas om alkolås inte ges som villkor, föreslås bli minst lika lång som villkorstiden med alkolås, dvs. ett eller två år. De nya reglerna i körkortslagen börjar i huvudsak gälla den 1 januari 2012 då lagen om försöksverksamhet med villkorlig körkortsåterkallelse upphör att gälla (SFS 1914 f.).
Miljörätt
Tillsynsbestämmelserna i miljöbalken har ändrats. Ändringarna syftar till att skapa förutsättningar för en mer ändamålsenlig och effektiv organisation för kemikalietillsynen. Det kommunala ansvaret att utöva tillsyn över hanteringen av kemiska produkter som följer av lagen har tagits bort. Kommunernas kemikalietillsyn regleras i stället på förordningsnivå. Alla bestämmelser i miljöbalkens tillsynskapitel, dvs. även de om egenkontroll och miljörapport, gäller vid tillsyn över att EU-förordningar inom miljöbalkens tillämpningsområde följs. Regeringen (eller myndighet) får meddela föreskrifter om skyldighet att lämna de prover av en kemisk produkt, bioteknisk organism eller vara som behövs för tillsynen. Om det finns särskilda skäl, har den som lämnat provet rätt till ersättning och behöver inte heller ersätta myndighetens kostnader för provtagning och undersökning av prover (SFS 1542 f.).
För att i svensk rätt genomföra ett EU-direktiv har en lag om geografisk miljöinformation antagits. Lagen syftar till att etablera en infrastruktur med ett sammanhängande system för tillgång till och utbyte av geografisk information som har elektronisk form och som är användbar för verksamheter och åtgärder som kan påverka människors hälsa eller miljön (geografisk miljöinformation). Det sammanhängande system för geografisk miljöinformation som inrättas i Sverige ska vara en del av motsvarande informationssystem inom EU. Myndigheter, kommuner och vissa enskilda organ som har geografisk miljöinformation ska medverka i systemet genom att elektroniskt göra informationen och tjänster som gör det möjligt att hantera informationen tillgängliga för allmänheten (informationsansvar) samt dela information med andra myndigheter, kommuner och enskilda organ som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter som kan ha betydelse för miljön (samarbete). Samtidigt har ändringar beslutats i bl.a. offentlighets- och sekretesslagen som innebär begränsningar av tillgängliggörandet av geografisk miljöinformation på grund av t.ex. sekretess (SFS 1767 f.).
Lagstiftning om jakt och fiske
Ändringar har skett i jaktlagen. Den nuvarande organisationen av jakten efter älg ändras med syfte att åstadkomma en ekosystembaserad lokal älgförvaltning. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2012. Jakt enligt äldre bestämmelser ska dock få bedrivas t.o.m. den 29 februari 2012 (SFS 2001). Lagen om fiskevårdsområden har ändrats. Liksom tidigare ska ett fiskevårdsområde även kunna bildas i syfte att samordna fiskets bedrivande och fiskevården samt främja fiskerättsägarnas gemensamma intressen. Ändringarna innebär mer detaljerade bestämmelser för när ett fiske kan uteslutas ur ett fiskevårdsområde. Ett fiskevårdsområde kan upplösas om fiskevårdsområdesföreningen allvarligt missköter förvaltningen av fiskevårdsområdet. Straffbestämmelsen i lagen har tagits bort och ersatts av ett system med kontrollavgifter, som fiskevårdsområdesföreningen kan ta ut. En fiskevårdsområdesförening får ta ut en kontrollavgift om någon som har rätt att fiska inom fiskevårdsområdet
fiskar i strid med föreningens regler. Vidare har kretsen av dem som har rätt att överklaga utvidgats på så sätt att ett beslut som har fattats av en fiskestämma eller av en fiskevårdsområdesförenings styrelse kan överklagas hos länsstyrelsen inte endast av medlemmarna utan av alla vars rätt berörs av beslutet (SFS 1874).
Processrätt
En ny delgivningslag har antagits som ersätter den nuvarande lagen från 1970. Samtidigt har följdändringar beslutats i ett stort antal lagar. Den nya lagen syftar till att ge bättre förutsättningar för en effektiv och säker hantering av delgivningar samt till att göra regleringen mer överskådlig och lättillämpad. Ändringarna innebär bl.a. att det skapats större möjligheter att använda elektronisk kommunikation och att det lagts ett större ansvar på parterna att bevaka handlingar som domstolarna och andra myndigheter skickar i pågående mål och ärenden. Samtidigt har också antagits en lag om auktori- sation av delgivningsföretag som innebär att godkänd personal vid sådana företag har getts samma delgivningsbefogenheter som offentliga stämningsmän och andra personalkategorier med stämningsmannabehörighet. Frågor om auktorisation och godkännande ska prövas av en länsstyrelse som också ska fungera som tillsynsmyndighet för de auktoriserade delgivningsföretagen. Lagändringarna träder i kraft den 1 april 2011 (SFS 1932 f.).
En lag om utnämning av ordinarie domare har antagits och innebär att alla anställningar som ordinarie domare ska kunna sökas. Den nya lagen innebär att det s.k. kallelseförfarandet för de högsta domaranställningarna avskaffats och att alla ärenden om anställning av ordinarie domare ska beredas i en fristående statlig nämnd (Domarnämnden). Nämnden ska bestå av nio ledamöter, varav fem ledamöter ska vara eller ha varit ordinarie domare. Två ledamöter ska vara jurister verksamma utanför domstolsväsendet, varav en ska vara advokat. Två ledamöter ska representera allmänheten. Riksdagen ska välja allmänhetens representanter och regeringen ska förordna övriga ledamöter. Nämnden ska lämna motiverade kandidatförslag till regeringen. Vidare ska nämnden bedriva ett aktivt och långsiktigt arbete för att tillgodose rekryteringsbehovet av ordinarie domare. Regeringen ska inte vara bunden av nämndens kandidatförslag. Innan regeringen utnämner någon som inte har föreslagits av nämnden ska nämnden få tillfälle att yttra sig över honom eller henne. Följdändringar har samtidigt beslutats i ett stort antal lagar (SFS 1390 m.fl.).
Socialrätt
Med anledning av införandet av socialförsäkringsbalken har följdändringar gjorts i drygt hundra lagar som innebär att de hänvisningar i lagstiftningen som görs till olika bestämmelser i den tidigare gällande socialförsäkringslagstiftningen ändrats till att i stället avse motsvarande bestämmelser i socialförsäkringsbalken (SFS 1202 f.). Ändringar i bl.a. socialförsäkringsbalken innebär att sjukpenning ska kunna lämnas till en arbetslös under de första 14 dagarna i en sjukperiod, om det skulle framstå som oskäligt att begära att den försäkrade ska anmäla sig som arbetssökande hos den offentliga arbetsförmedlingen samt vara beredd att ta ett erbjudet arbete i en omfattning som svarar mot den bestämda sjukpenninggrundande inkomsten. Följdändringar har gjorts i reglerna för tillfällig föräldrapenning och närståendepenning (SFS 2005 f.). Ändringar i bl.a. socialförsäkringsbalken och hälso- och sjukvårdslagen har föranletts av en ny EUförordning om samordning av de sociala trygghetssystemen. EUförordningen innehåller regler om fastställande av tillämplig lagstift-
ning och, i jämförelse med en tidigare förordning, omfattar en utökad personkrets, vilket innebär att också icke förvärvsaktiva personer omfattas av samordningsreglerna (SFS 1312 f.).
Lagstiftning om utbildning
Den nya skollagen har ändrats avseende bl.a. i fråga om att betyg ska sättas vid varje terminsslut i alla ämnen utom språkval fr.o.m. höstterminen i årskurs 6 i grundskolan, grundsärskolan (när betyg sätts) och sameskolan samt fr.o.m. höstterminen i årskurs 7 i specialskolan. I ämnet språkval ska betyg sättas fr.o.m. höstterminen i årskurs 7 i grundskolan och fr.o.m. höstterminen i årskurs 8 i specialskolan. Enligt de nya bestämmelserna ska rektorn få bestämma att det ska sättas ett sammanfattande betyg för samhällsorienterande ämnen och naturorienterande ämnen i årskurs 6. Lagändringarna träder i kraft den 1 juli 2011 och ska tilllämpas på utbildning fr.o.m. höstterminen 2012 (SFS 2022). Regeringen har genom andra ändringar i skollagen bemyndigats att meddela föreskrifter om särskild utbildning i form av en förberedande dansarutbildning i grundskolan och om yrkesdansarutbildning i gymnasieskolan. Regeringens föreskrifter får avvika från bestämmelserna i skollagen (SFS 1997 f.).
Monica Hall och Bengt Billquist