Från lagstiftningsarbetet

 

Lagstiftning i riksdagen hösten 2017 

 

 

I denna översikt lämnas en redogörelse för lagstiftning som har antagits av riksdagen under hösten 2017. Redogörelsen gör inte anspråk på att vara fullständig. Lagstiftning om skatt och tull har förbigåtts. Om inte annat sägs har lagen eller lagändringen trätt i kraft senast den 1 mars 2018.
Hänvisningarna till Svensk författningssamling (SFS) avser samlingen för
2017.

 

Statsrätt
En ny lag, lagen om Sveriges sjöterritorium och maritima zoner, har antagits. Lagen anger den geografiska omfattningen av Sveriges sjöterritorium och maritima zoner med enhetliga geografiska koordinater. Den nya lagen ersätter dels tidigare lagstiftning om Sveriges sjöterritorium, dels berörda bestämmelser i tidigare lagstiftning om kontinentalsockeln och om Sveriges ekonomiska zon. Ytterligare en ny lag har antagits, lagen om Sveriges angränsande zon. Genom lagen inrättas en angränsande zon runt Sveriges kust i direkt anslutning till territorialhavet. Inom zonen får Sverige utöva nödvändig kontroll för att förhindra och bestraffa överträdelser på svenskt territorium av bestämmelser som rör tullar, skatter, inresor eller hälsofrågor. Sverige får också skydda arkeologiska och historiska föremål som påträffas inom den angränsande zonen. Kustbevakningen har fått befogenheter att avvärja och ingripa mot brott i fråga om fornminnen. Följdändringar har gjorts i bl.a. miljöbalken (SFS 1272 f.).

 

Yttrandefrihet och informationsfrihet
Ändringar i tryckfrihetsförordningen innebär en språklig och innehållsmässig anpassning av brottsbeskrivningarna i tryckfrihetsförordningens brottskatalog till vissa föreslagna ändringar i straffbestämmelserna om olaga hot och förolämpning i brottsbalken med anledning av att dessa gärningar ska vara straffbara också som tryck- och yttrandefrihetsbrott. Ändringar i offentlighets- och sekretesslagen innebär att det införs sekretess hos domstol i mål om olaga integritetsintrång. Grundlagsändringarna är vilandeförklarade och avsedda att träda i kraft den 1 januari 2019. Riksdagen har skjutit upp behandlingen av de föreslagna ändringarna i brottsbalken avseende olaga hot och förolämpning till riksmötet 2018/19 eftersom de anses ha ett sådant samband med de föreslagna grundlagsändringarna att de bör behandlas först i samband med att riksdagen slutligt antar förslagen till grundlagsändringar (SFS 1135 f.).

Ändringar i offentlighets- och sekretesslagen syftar till att säkerställa skyddet för uppgifter om enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden, liksom skyddet för allmänna intressen, vid användning av digitala tjänster och vid utkontraktering av it-drift mellan myndigheter. Lagändringarna innebär att tystnadsplikten i en verksamhet som enbart avser teknisk bearbetning eller teknisk lagring för någon annans räkning har utvidgats, från att omfatta sådana personuppgifter som avses i personuppgiftslagen till att omfatta alla uppgifter om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden i sådan verksamhet. Vidare har en reglering införts som innebär att om en myndighet, i en verksamhet för enbart teknisk bearbetning eller teknisk lagring, för en annan myndighets räkning får en uppgift som hos den senare myndigheten är sekretessreglerad av hänsyn till ett allmänt intresse, ska sekretessbestämmelsen även tillämpas hos den mottagande myndigheten (SFS 1077).
    Andra ändringar i offentlighets- och sekretesslagen innebär att sekretess gäller inom kriminalvården för en uppgift om en enskilds personliga förhållanden även om uppgiften förekommer i ett beslut av Kriminalvården eller en övervakningsnämnd, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon närstående utsätts för våld eller lider annat allvarligt men om uppgiften röjs (SFS 1133).
    Ytterligare ändringar i offentlighets- och sekretesslagen innebär i huvudsak följande. En ny sekretessbestämmelse har införts till skydd för enskilda som lämnar stödförklaringar enligt EU-förordningen om medborgarinitiativ. Bibliotekssekretessen har utsträckts till att även omfatta uppgifter om enskildas användning av informationsteknik i bibliotek. Det har införts sekretess för uppgifter om enskildas personliga förhållanden i ärenden enligt begravningslagen, och skattesekretess ska kunna föras över till Bokföringsnämnden. Skyddet har förstärkts för offentliganställdas privata kontaktuppgifter och fotografiska bilder på intranät. Vidare har sekretesskyddet för uppgifter som utbyts inom ramen för internationellt polisiärt samarbete förtydligats (SFS 1076).

 

Annan offentlig rätt
Genom en ändring i diskrimineringslagen kommer även företag som vid det senaste kalenderårsskiftet sysselsatte färre än tio arbetstagare att omfattas av förbudet mot diskriminering i form av bristande tillgänglighet, om företaget i sin näringsverksamhet tillhandahåller varor och tjänster till allmänheten. Lagändringen träder i kraft den 1 maj 2018 (SFS 1081).
    Radio- och tv-avgiften har höjts med 60 kronor till 2 400 kronor per år fr.o.m. den 1 januari 2018 genom en ändring i lagen om finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst (SFS 1266).
    Genom ändringar i lagen med instruktion för Riksdagsförvaltningen har det tydliggjorts att förvaltningen får ingå hyresavtal när det gäller

lägenheter som förvaltningen i sin tur kan upplåta till riksdagens ledamöter (SFS 1158).
    Genom ändringar i fastighetsmäklarlagen har det införts ett påminnelseförfarande och en påminnelseavgift vid utebliven betalning av den årliga avgift som mäklare är skyldiga att betala enligt lagen (SFS 1141).

Allmän förvaltningsrätt
En ny förvaltningslag har antagits som ska ersätta den nuvarande lagen från 1986. Den nya lagen reglerar förfarandet hos förvaltningsmyndigheterna mer heltäckande. Vissa allmänna förvaltningsrättsliga principer som har utvecklats i praxis lagfästs. Lagen innehåller också ett nytt rättsmedel mot långsam handläggning. Följdändringar har gjorts i förvaltningsprocesslagen och lagen om överklagande av beslut av enskilda organ med offentliga förvaltningsuppgifter. Den nya lagstiftningen träder i kraft den 1 juli 2018 (SFS 900 f.).

Fastighetsrätt
I plan- och bygglagen har det införts ett bemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter om undantag från vissa bestämmelser i lagen. Sådana föreskrifter får meddelas för att boenden för asylsökande snabbt ska kunna anordnas. En förutsättning för att regeringen ska få utnyttja bemyndigandet är att tillströmningen av asylsökande har varit eller kan väntas bli särskilt omfattande. Föreskrifterna får bl.a. avse undantag från plan- och bygglagens bestämmelser om bygglov, rivningslov och marklov och om genomförandet av bygg-, rivnings- och markåtgärder. Föreskrifterna om undantag får endast avse åtgärder för ändring av byggnadsverk eller nybyggnad av enkla byggnadsverk och avse åtgärder som pågår under högst tre år (SFS 985).

Immaterialrätt
EU:s varumärkesförordning har ersatts av en ny samlad förordning med ny artikelnumrering. Vissa anpassningar har därför behövts göras i svensk rätt. Varumärkeslagen, firmalagen och lagen om rättegången i arbetstvister har därför ändrats till att avse den nya EU-förordningen och den nya artikelnumreringen. Lagändringarna är endast redaktionella och innebär inga förändringar i sak (SFS 991 f.).

 

Näringsrätt
Ändringar i lagen om finansiella åtgärder för hanteringen av restprodukter från kärnteknisk verksamhet innebär bl.a. att lagen fått en ny rubrik, lag om finansiering av kärntekniska restprodukter, att det förtydligats hur man ska beräkna kärnavfallsavgiften och storleken på de säkerheter som ska ställas, att medlen i Kärnavfallsfonden ska förvaltas aktsamt, t.ex. placeras i aktier, samt att utbetalade fondmedel som

inte har använts i enlighet med lagens ändamål eller det som i övrigt har bestämts i utbetalningsbeslut ska kunna krävas åter till Kärnavfallsfonden eller avräknas mot kommande utbetalningar ur fonden till samma mottagare. Följdändringar har gjorts i lagen om kärnteknisk verksamhet (SFS 1066 f.).
    Gjorda ändringar i elberedskapslagen innebär ett utvidgat bemyndigande för regeringen (eller myndighet) att meddela föreskrifter om elberedskapsavgift (SFS 1039). Fiskelagen har ändrats så att regeringen (eller myndighet) får meddela föreskrifter om skyldighet för befälhavaren på ett fiskefartyg, för den som har fiskelicens eller personlig fiskelicens eller som utan stöd av sådan licens fiskar för att sälja fångsten, i fråga om vägning av fångst, märkning av partier med fiskeriprodukter, information som ska följa med partier av fiskeriprodukter och dokumentation av uppgifter i syfte att säkerställa spårbarhet av fiskeriprodukter. Det har förtydligats att även befälhavare på fiskefartyg omfattas av bemyndigandet för regeringen (eller myndighet) att meddela föreskrifter om skyldighet att lämna vissa uppgifter för den som har fiskelicens eller personlig fiskelicens eller för den som utan stöd av en sådan licens fiskar för att sälja fångsten. Vidare omfattar lagändringarna att den som med uppsåt eller av oaktsamhet bryter mot föreskrifter om vägning ska dömas till böter. Bestämmelserna om att en innehavare av en fiskelicens eller en befälhavare på ett fiskefartyg ska tilldelas prickar vid vissa allvarliga överträdelser har gjorts tillämpliga på allvarliga överträdelser av landningsskyldigheten (SFS 945).
    Det har genomförts ändringar i naturgaslagen som syftar till att underlätta inmatningen av biogas i naturgasnät. Vid en fråga om anslutning för inmatning av naturgas ska den som innehar en naturgasledning på begäran och utan dröjsmål lämna en skriftlig uppgift om de villkor som gäller för gasens kvalitet, lukt eller tryck. Innehavaren ska även offentliggöra dessa villkor (SFS 1029).

Konkurrensrätt
Konkurrenslagen har ändrats i fråga om instansordningen för prövning av företagskoncentrationer. Konkurrensverket ska i stället för Patent- och marknadsdomstolen som första instans pröva frågor om företagskoncentrationer. Verkets beslut kan överklagas till domstolen. Vidare har lagen om gruppundantag för vissa konkurrensbegränsande avtal inom försäkringssektorn upphävts och de undantag i konkurrenslagen från förbudet mot konkurrensbegränsande samarbete för avtal som avses i den upphävda lagen har tagits bort. Genom detta har en anpassning skett till förändringar i EU:s konkurrensregler (SFS 986 f.).

 

Finansmarknadslagstiftning
Genom ändringar i lagen om en databas för övervakning av och tillsyn över finansmarknaderna får ytterligare uppgifter behandlas i den s.k. finansmarknadsdatabasen. Det handlar bl.a. om uppgifter om Riksbankens och Riksgäldskontorets ekonomiska förhållanden och uppgifter från andra centralbanker (SFS 1121).
    Genom ändringar i lagen om införande av försäkringsrörelselagen har övergångsperioden för understödsföreningar förlängts till utgången av juni 2019 i avvaktan på en ny reglering för tjänstepensionsföretag (SFS 1118).
    En ny lag, lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om referensvärden, har antagits. Genom den nya lagen har Finansinspektionen getts behörighet att ta ut avgifter för prövning av ansökningar, anmälningar och underrättelser enligt förordningen. I den nya lagen finns även bestämmelser om överklagande av beslut (SFS 1185).
    Ändringar i bl.a. lagen om allmänna pensionsfonder (AP-fonder), lagen om värdepappersmarknaden och lagen om värdepappersfonder syftar till att förbättra förutsättningarna för fondsparande i Sverige. Ändringarna rör bl.a. information om hållbarhetsaspekter i fondförvaltning, möjlighet för fondförvaltare att tillhandahålla investeringssparkonton, möjlighet att förena andelsklasser i fonder med villkor för distribution och valutasäkring samt ändrade kapitaltäckningsregler för fondbolag, förvaltare av alternativa investeringsfonder och värdepappersbolag (SFS 1142 f.).
    Genom ändringar i lagen om bank- och finansieringsrörelse och lagen om verksamhet med bostadskrediter har Finansinspektionen fått ytterligare verktyg för makrotillsyn. Ändringarna innebär bl.a. att det har införts ett nytt krav på att kreditinstitut och sådana kreditgivare som driver verksamhet enligt lagen om verksamhet med bostadskrediter ska driva sin verksamhet på sådant sätt att de inte bidrar till finansiella obalanser på kreditmarknaden och att amorteringskravet ska tilllämpas också av sådana kreditgivare som driver verksamhet enligt den lagen (SFS 1342 f.).

Transporträtt
Lagen om registrering av båtar för yrkesmässig sjöfart m.m. och sjölagen har ändrats med syfte att underlätta för sjöfartsnäringen. Den förstnämnda lagen har fått en ny författningsrubrik: lag om registrering av båtar. Lagändringarna i övrigt innebär att registreringen av mindre skepp har förenklats genom att storleksmåtten för indelningen av fartyg i skepp och båtar har ändrats. Valet av storleksmått innebär i vissa avseenden en anpassning till de nya storleksmått som nyligen antagits när det gäller vissa sjösäkerhetskrav, t.ex. krav på s.k. fartcertifikat. Vidare har det bl.a. införts en möjlighet till villkorad registrering i fartygsregistret i syfte att underlätta överföringen av

skepp som förvärvats i utlandet. Rätten till skeppsnamn har avvecklats (SFS 1055 f.). Lagen om krav på installationer för alternativa drivmedel innehåller nya bestämmelser som bl.a. innebär att kommunala nämnder ska utöva tillsyn över tankstationer för väte och att den myndighet som utövar tillsyn över installationer för överföring av alternativa drivmedel till fartyg får överlåta uppgiften till en fysisk eller juridisk person. Vidare ska genom en ändring i marknadsföringslagen denna lag tillämpas om en näringsidkare vid tankstationer inte tillhandahåller information om enhetspriser för andra relevanta drivmedel (SFS 941 f.).

Miljörätt
En ny lydelse av 6 kap. miljöbalken har antagits liksom följdändringar i sektorslagstiftningen. Kapitlet har strukturerats om och vissa nya ord och uttryck har introducerats för att tydliggöra de processer i fråga om miljöbedömning som regleras i kapitlet. När det gäller miljöbedömning av planer och program innebär de nya bestämmelserna framför allt förtydliganden av vad som tidigare gällt, för att kraven i det s.k. SMB-direktivet om bedömning av vissa planers och programs miljöpåverkan ska få genomslag i tillämpningen. När det gäller miljöbedömning av verksamheter och åtgärder har ändringar antagits som syftar till att genomföra de senaste ändringarna i det s.k. MKBdirektivet om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt. Bland annat är det fråga om nya och förtydligade krav på vad en miljökonsekvensbeskrivning ska innehålla. Bestämmelserna om miljöbedömning av verksamheter och åtgärder ska endast tillämpas på sådana verksamheter och åtgärder som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. I fråga om verksamheter och åtgärder som inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan ska verksamhetsutövaren i stället ta fram en liten miljökonsekvensbeskrivning. Syftet är att en miljöbedömning ska krävas i den utsträckning det är miljömässigt motiverat. Vidare har genom en ändring i minerallagen bestämmelserna om samråd i kapitlet gjorts tillämpliga i ärenden om bearbetningskoncession enligt minerallagen (SFS 955 och 961).
    Genom en ändring i livsmedelslagen har det införts ett nytt bemyndigande för regeringen (eller myndighet) att utfärda föreskrifter om skyldighet för den som producerar eller tillhandahåller dricksvatten att inhämta kontrollmyndighetens godkännande av faroanalyser och förslag till egenkontrollprogram. Det nya bemyndigandet är en följd av ändringar i EU:s s.k. dricksvattendirektiv (SFS 1288). Lagen om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen har ändrats. Ändringarna innebär anpassningar till förändrade EUregler. Lagändringarna omfattar definitionerna av avfall och restprodukter och kraven på minskning av växthusgasutsläpp för att biodrivmedel och flytande biobränslen ska anses vara hållbara. Vi-

dare omfattar de att de som är rapporteringsskyldiga har fått en utökad uppgiftsskyldighet och att regeringen (eller myndighet) får meddela föreskrifter om skyldigheten att lämna uppgifter. De nya reglerna omfattar även en sekretessbrytande bestämmelse (SFS 1094).
    Ändringar i drivmedelslagen innebär att leverantörer av vissa drivmedel kommer att behöva minska de växthusgasutsläpp som drivmedlen orsakar till en fastställd målnivå senast under 2020. För utsläpp som överstiger målnivån ska drivmedelsleverantören betala en utsläppsavgift. Ändringarna innebär också att regeringen (eller myndighet) får rätt att utfärda bestämmelser om hur utsläppen ska beräknas. En leverantör som inte lämnar in en rapport över drivmedlens utsläpp i rätt tid är skyldig att betala en förseningsavgift. Ändringarna genomför ny EU-lagstiftning (SFS 903).

Straffrätt
Genom ändringar i brottsbalken har straffansvaret för kontakt med barn i sexuellt syfte ändrats så att ansvar inträder redan när en vuxen eller annan straffmyndig person föreslår en träff för ett barn under 15 år eller stämmer träff med barnet i syfte att begå en gärning för vilken straff föreskrivs i vissa bestämmelser i brottsbalken om sexualbrott. Det krävs inte längre någon ytterligare åtgärd som är ägnad att främja att en sådan träff kommer till stånd. Vidare har brottsbeteckningen ändrats från kontakt med barn i sexuellt syfte till kontakt för att träffa ett barn i sexuellt syfte. Slutligen har maximistraffet för brottet höjts från fängelse i ett år till fängelse i två år (SFS 1068).
    En ny lag, lagen om en europeisk utredningsorder, har antagits. Lagen innehåller bestämmelser som förbättrar möjligheterna att inhämta bevisning mellan EU:s medlemsstater. Den innebär bl.a. att en svensk domstol eller åklagare kan utfärda en europeisk utredningsorder som ska erkännas och verkställas i en annan medlemsstat, om det finns bevisning där som behövs för att utreda brott i Sverige (SFS 1000).

Ordning och säkerhet
Ändringar i vapenlagen och lagen om brandfarliga och explosiva varor innebär att straffskalorna för grovt vapenbrott och grovt brott mot tillståndsplikten för explosiva varor ändrats från fängelse i lägst ett och högst fyra år till fängelse i lägst två och högst fem år. Minimistraffen för de synnerligen grova brotten har höjts från fängelse i tre år till fängelse i fyra år, och straffmaximum för vapenbrott och brott mot tillståndsplikten för explosiva varor av normalgraden har ändrats från fängelse i två år till fängelse i tre år SFS (1138 f.).

 

Processrätt
Ändringar i rättegångsbalken och lagen med instruktion för Riksdagens ombudsmän innebär att möjligheten att utesluta en advokat ur Sveriges advokatsamfund utvidgats. Enligt tidigare ordning fanns det begränsade möjligheter att utesluta en advokat ur samfundet på grund av hans eller hennes agerande utanför advokatverksamheten. Ändringarna innebär att en advokat som visar sig uppenbart olämplig att vara advokat genom att begå brott utanför advokatverksamheten kan uteslutas ur samfundet (SFS 1124 f.) Medborgarskaps- och utlänningslagstiftning
Förtydliganden av Polismyndighetens och Säkerhetspolisens möjligheter att använda tvångsåtgärder vid verkställighet av beslut om avvisning eller utvisning har gjorts genom ändringar i utlänningslagen och lagen om särskild utlänningskontroll. En utlänning får omhändertas om det är nödvändigt för att förbereda eller genomföra en verkställighet. Om det är lämpligt får de åtgärder vidtas som behövs för att se till att en utlänning har nödvändiga handlingar för verkställigheten eller för att klargöra identiteten eller medborgarskapet. Vidare får under vissa förutsättningar ett barn tas i förvar om det är sannolikt att ett beslut om avvisning kommer att meddelas av Polismyndigheten eller om det är fråga om att förbereda eller genomföra verkställigheten av ett sådant beslut. Lagändringarna innebär också att Säkerhetspolisen i vissa fall får ta hand om en utlännings pass eller andra identitetshandlingar samt att en placering av en utlänning som hålls i förvar i en kriminalvårdsanstalt, ett häkte eller en polisarrest inte får pågå längre tid än nödvändigt och som längst i tre dygn (SFS 905 f.).
    Genom ändringar i utlänningslagen har det blivit möjligt att avstå från att återkalla ett tidsbegränsat uppehållstillstånd för arbete om arbetsgivaren utan att Migrationsverket har vidtagit någon åtgärd har avhjälpt brister i anställningsvillkoren som annars skulle ha lett till återkallelse (SFS 1093).

Lagstiftning om hälso- och sjukvård
Övergångsbestämmelserna till lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård har upphävts och ändrats så att kommunens betalningsansvar för patienter som vårdas i sluten psykiatrisk vård under 2018 ska inträda 30 dagar efter det att en underrättelse om att en patient är utskrivningsklar har skickats. Denna tidpunkt för kommunens betalningsansvar ska gälla om kommunen och landstinget inte har kommit överens om en annan tidpunkt (SFS 1130). Lagen om medicintekniska produkter och lagen om ackreditering och teknisk kontroll har anpassats till EU:s nya förordningar om medicinteknik. Lagändringarna innebär bl.a. att ett bemyndigande införts i lagen om medicintekniska produkter enligt vilket regeringen får utse

en ansvarig myndighet för anmälda organ på det medicintekniska området. Anmälda organ är organ för bedömning av överensstämmelse som har utsetts och anmälts till Europeiska kommissionen för att göra produktbedömningar eller bedömningar av kvalitetssystem i enlighet med den lagstiftning de avser att tillämpa. Anmälda organ konkurrerar om uppdrag på en europeisk marknad och deras verksamhet finansieras av de kostnader som de tar ut från sina kunder, dvs. tillverkarna av de aktuella produkterna. Vidare har det införts bestämmelser om att regeringen får meddela föreskrifter om dels att anmälda organ eller den som ansöker om att utses till ett anmält organ ska betala avgifter till den ansvariga myndigheten, dels avgifternas storlek (SFS 930 f.). Lagen om receptregister har ändrats så att personuppgifterna i receptregistret får behandlas om det är nödvändigt för registrering och redovisning till Socialstyrelsen även när det gäller uppgifter för uppföljning, utvärdering och kvalitetssäkring inom hälso- och sjukvårdsområdet. Vidare får förskrivningsorsaker redovisas för ändamålet registrering och redovisning till Socialstyrelsen, och E-hälsomyndighetens uppgiftsskyldighet gentemot Socialstyrelsen omfattar även uppgifter om förskrivningsorsak (SFS 908).

Socialrätt
Beslutade ändringar i socialförsäkringsbalken och lagen om sjuklön innebär bl.a. att taket i sjukförsäkringen höjts från 7,5 till 8 prisbasbelopp fr.o.m. den 1 juli 2018. De förmåner som omfattas är sjukpenning, rehabiliteringspenning, närståendepenning, smittbärarpenning och ersättning från Försäkringskassan vid tvist om sjuklön. Vidare har det införts en lagreglerad skyldighet för arbetsgivaren att planera insatser som underlättar för den försäkrade att återgå i arbete. Skyldigheten ska kombineras med ett utvidgat statligt stöd för att stimulera och underlätta arbetsplatsinriktade rehabiliteringsinsatser. Även denna ändring träder i kraft den 1 juli 2018 (SFS 1305 f.).
    Genom ändringar i socialförsäkringsbalken har bostadstillägget höjts genom att ersättningsgraden höjts från 95 till 96 procent av bostadskostnaden upp till 5 000 kronor, samt att taket höjts till 5 600 kronor med en ersättningsgrad på 70 procent i intervallet över 5 000 kronor. Vidare har nivåerna för skälig bostadskostnad och skälig levnadsnivå höjts för särskilt bostadstillägg (SFS 1295).
    Andra ändringar i socialförsäkringsbalken innebär att barnbidraget höjts till 1 250 kronor per månad och barn (SFS 1308).
    Föräldrar som inte lever ihop och har ett barn som bor växelvis hos båda kan få ett nytt särskilt bidrag inom ramen för bostadsbidraget. I samband med det har underhållsstödet för växelvis boende tagits bort. De nya reglerna finns i socialförsäkringsbalken (SFS 1123).
    Ytterligare ändringar i socialförsäkringsbalken innebär att underhållsstödet ska åldersdifferentieras på så sätt att stödet höjts med

150 kronor per månad till 1 723 kronor för barn som har fyllt 15 år. Beräkningen av underhållsstöd i form av utfyllnadsbidrag och underhållsstöd vid växelvis boende ska utgå från samma belopp. Den bidragsskyldiga förälderns betalningsbelopp ska omprövas när ett högre underhållsstöd lämnas till ett barn med anledning av att barnet fyllt 15 år. Ändringarna innebär vidare att det inkomstbelopp som den bidragsskyldiga föräldern får förbehålla sig för egna levnadskostnader har höjts från 100 000 kronor till 120 000 kronor per år (SFS 995).
    Ändringar i bl.a. socialförsäkringsbalken innebär att tre fjärdedels förmånsnivå införts för närståendepenning samt att en arbetstagare ska ha rätt till förkortning av arbetstiden till en fjärdedel under tid då han eller hon uppbär tre fjärdedels närståendepenning (SFS 1124). Lagen om Barnombudsman och offentlighets- och sekretesslagen har ändrats i fråga om Barnombudsmannens anmälnings- och uppgiftsskyldighet. Ändringarna innebär att Barnombudsmannens anmälningsskyldighet kommer att överensstämma med motsvarande anmälningsskyldighet i socialtjänstlagen. Barnombudsmannen har vidare getts möjlighet att till Inspektionen för vård och omsorg lämna uppgifter som kan vara av betydelse för dess tillsyn (SFS 1245 f.).

Lagstiftning om utbildning
Genom en ändring i studiestödslagen ska studiemedlens totalbelopp höjas med 68 kronor per vecka vid heltidsstudier, vilket motsvarar 296 kronor per studiemånad, genom en höjning av bidragsdelen. Vidare ska studiebidraget inom studiehjälpen höjas med 200 kronor per månad. Lagändringarna träder i kraft den 1 juli 2018 men de nya nivåerna ska tillämpas på studiebidrag som lämnas för tid fr.o.m. den 1 mars 2018 och på studiemedel som lämnas för tid fr.o.m. den 1 juli 2018 (SFS 1325).
    Genom ändringar i skollagen ska skolplikten för barn som är bosatta i Sverige inträda ett år tidigare än i dag, dvs. redan höstterminen det kalenderår då barnet fyller sex år. Skolplikten i Sverige förlängs därmed med ett år och blir i regel tioårig. Skolplikten ska normalt börja fullgöras i en förskoleklass som blir en obligatorisk skolform inom skolväsendet. Därefter ska skolplikten fullgöras i grundskolan, om inte barnet ska tas emot i grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan. Eleverna i förskoleklassen ska få rätt till kostnadsfria och näringsriktiga skolmåltider. De ska också få rätt till kostnadsfri skolskjuts på samma villkor som grundskoleelever. Skolsystemet ska ha en viss flexibilitet. Ett barn ska få tas emot tidigare i förskoleklassen liksom i årskurs 1 i grundskolan och motsvarande skolformer under vissa förutsättningar, om barnets vårdnadshavare önskar det. Efter begäran av ett barns vårdnadshavare ska ett barn också kunna få skolplikten uppskjuten ett år om det finns särskilda skäl. Lagänd-

ringarna tillämpas på utbildning fr.o.m. höstterminen 2018 (SFS 1115).
    Nya bestämmelser har införts i skollagen som anger att det är rektorn som beslutar om politiska partier ska bjudas in för att medverka i utbildningen. Om politiska partier bjuds in får antalet begränsas till samtliga de partier som är representerade i antingen riksdagen, vald församling i en eller flera kommuner eller i Europaparlamentet. Rektorn får även bjuda in politiska partier utifrån ett annat urval, om urvalet sker på en annan objektiv grund. Om ett begränsat antal politiska partier har bjudits in till en skola behöver inte andra politiska partier som har anmält intresse för att medverka i utbildningen ges en sådan möjlighet. Rektorn får dock besluta att eleverna som ett led i utbildningen ska ges möjlighet att på lämpligt sätt ta del av information också från dessa andra politiska partier (SFS 1112).
    I skollagen har reglerats att en elevs resultat på ett nationellt prov särskilt ska beaktas vid betygssättningen om det inte finns särskilda skäl för annat. Det i lagen använda uttrycket bedömningsstöd ska benämnas nationella bedömningsstöd, och en följdändring av namnbytet har gjorts i bemyndigandet om att meddela föreskrifter om skyldighet att använda sådana i årskurs 1. De bestämmelser som reglerar stöd i form av extra anpassningar och särskilt stöd har kompletterats. Användningen av nationella bedömningsstöd har lagts till i exemplifieringen av på vilka sätt det kan framkomma att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Ändringarna träder i kraft den 29 juni 2018 (SFS 1104).
    Lagen om vissa register för forskning om vad arv och miljö betyder för människors hälsa trädde i kraft den 1 december 2013. Lagen var tidsbegränsad och dess giltighetstid har förlängts en gång t.o.m. den 31 december 2017. Genom lagen om fortsatt giltighet av lagen om vissa register för forskning om vad arv och miljö betyder för människors hälsa har lagen fått fortsatt giltighet t.o.m. den 31 december 2020. Förlängningen görs i avvaktan på en utredning som ska föreslå långsiktiga regleringar av forskningsdatabaser (SFS 1102).
    Ytterligare ändringar i skollagen innebär ett förtydligande av att en elev har rätt att fullfölja introduktionsprogram i gymnasieskolan efter flytt till en annan kommun. Rätten att fullfölja utbildningen avser såväl ett påbörjat introduktionsprogram som ett annat introduktionsprogram enligt den nya kommunala huvudmannens utbildningsplan. Lagändringarna innebär vidare att eleven under vissa förutsättningar ska ha rätt att fullfölja utbildningen hos en huvudman för en fristående gymnasieskola enligt den huvudmannens utbildningsplan (SFS 892).

 

Lagstiftning om kultur
Stiftelsen Prins Eugens Waldemarsudde har genom en förordningsändring avskilts från myndigheten Nationalmuseum. Namnet

Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsudde har därför ändrats till Nationalmuseum i kulturmiljölagen (SFS 1263).

 

 

 

 

Monica Hall och Bengt Billquist