Från lagstiftningsarbetet

Lagstiftning i riksdagen våren 2018

 

I denna översikt lämnas en redogörelse för lagstiftning som har antagits av riksdagen under våren 2018. Redogörelsen gör inte anspråk på att vara fullständig. Lagstiftning om skatt och tull har förbigåtts. Om inte annat sägs har lagen eller lagändringen trätt i kraft senast den 1 oktober 2018. Hänvisningarna till Svensk författningssamling (SFS) avser samlingen för 2018.

 

Statsrätt
Ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen innebär bl.a. att bestämmelsen om riksrevisorernas antal flyttas från regeringsformen till riksdagsordningen för att antalet riksrevisorer lättare ska kunna ändras. Det införs också krav på kvalificerad majoritet för ett beslut av riksdagen om att skilja en riksrevisor från uppdraget. Ändringarna innebär vidare att konstitutionsutskottet får besluta om en särskild utredning som kan ligga till grund för att skilja en riksrevisor från uppdraget och ge JO i uppdrag att biträda utskottet med en sådan särskild utredning. Därutöver flyttas en bestämmelse om samverkans- och uppgiftsskyldighet från vanlig lag till regeringsformen och förtydligas på så sätt att Riksrevisionen har rätt till den information som myndigheten begär. Lagändringarna är vilandeförklarade och avsedda att träda i kraft den 1 januari 2019.
Vallagens och folkomröstningslagens bestämmelser om omval har ändrats. Lagändringarna innebär att ett omval ska hållas så snart det kan ske och senast inom tre månader efter Valprövningsnämndens beslut om omval. Så långt det är möjligt ska samma förutsättningar gälla vid omvalet som vid det ordinarie valet. Det innebär att inga nya partier ska kunna anmälas till omvalet. Till ett omval får endast de partibeteckningar användas som deltagit i det val som omvalet avser. Vidare ska ett partis anmälan av kandidater för ett visst val som utgångspunkt gälla även för ett omval. Ändringar i kandidatnomineringarna ska dock kunna göras om behov uppstår. Vidare kortas tidsfristerna för utsändande av röstkort, och ett nytt förfarande införs där överklagande av ett beslut att fastställa utgången av ett val ska lämnas in direkt till Valprövningsnämnden. Den uttryckliga rätten för var och en att yttra sig över överklaganden i val har tagits bort (SFS 28 f.).
    En ny lag, lagen om insyn i finansiering av partier, har antagits och ändringar har gjorts i lagen om statligt stöd till politiska partier. Genom den nya lagen utökas kravet på intäktsredovisning till att gälla även för partier på regional och lokal nivå och för sidoorganisationer till partier. Varje ideell förening inom ett parti eller en sidoorganisation och varje ledamot och ersättare för ledamot ska redovisa sin egen verksamhet. Begränsningarna till politisk verksamhet och personvalskampanjer har

882 Från lagstiftningsarbetet SvJT 2018

tagits bort. Partier på central nivå som har mandat i riksdagen eller Europaparlamentet eller annars får statligt stöd och deras sidoorganisationer på central nivå ska alltid lämna en intäktsredovisning. Övriga behöver inte lämna någon intäktsredovisning om intäkterna under redovisningsperioden, efter vissa avdrag, understiger 0,5 prisbasbelopp. Det har också införts ett förbud mot att ta emot anonyma bidrag vars värde överstiger 0,05 prisbasbelopp. För att förenkla för allmänheten ska landsting och kommuner på sina webbplatser offentliggöra uppgifter om partistöd som de betalar ut (SFS 90 f.).
    Ändringar i riksdagsordningens bestämmelser om tystnadsplikt i utskott, EU-nämnden och kammaren innebär en återgång till vad som tidigare har gällt. De innebär att samtliga ledamöter och suppleanter i ett utskott eller EU-nämnden omfattas av tystnadsplikt, inte bara de som närvarade vid det sammanträde då utskottet eller nämnden beslutade om tystnadsplikt. Motsvarande ska gälla kammaren (SFS 94).
    Andra ändringar i riksdagsordningen innebär bl.a. att om det bara finns en nominerad kandidat i valet av talman så kan valet ske med acklamation. Reglerna har också ändrats när det gäller talares möjlighet att anmäla sig till interpellationsdebatter (SFS 605).
    Ytterligare ändringar i riksdagsordningen innebär att lagförslag som har en tydlig anknytning till statens budget och som lämnas i eller i anslutning till en proposition om statens budget ska ingå i något av besluten om statens budget (SFS 1210).
    En ny lag, lagen om restriktioner vid statsråds och statssekreterares övergång till annan än statlig verksamhet, har antagits. Två olika restriktioner införs: karens och ämnesrestriktion. Karens innebär att statsrådet eller statssekreteraren inte får påbörja ett nytt uppdrag, en ny anställning eller en ny näringsverksamhet upp till tolv månader efter det att uppdraget eller anställningen avslutades. Ämnesrestriktion innebär att den enskilde inom ramen för ett nytt uppdrag, en ny anställning eller en ny näringsverksamhet inte får befatta sig med vissa särskilt angivna frågor under en tid upp till tolv månader efter avgången. Ett särskilt prövningsorgan, Nämnden för prövning av statsråds och statssekreterares övergångsrestriktioner, inrättas under riksdagen för att pröva frågor enligt lagen. Med anledning härav har antagits en ny lag, lagen med instruktion för Nämnden för prövning av statsråds och statssekreterares övergångsrestriktioner. I samma lagstiftningsärende beslutade ändringar i lagen om arvoden till statsråd m.m. innebär att avdrag på ett statsråds arvode ska göras med 10 procent per dag då statsrådet är helt eller delvis frånvarande för att ta hand om sitt barn. Frånvaro förutsätter medgivande från statsministern (SFS 676 f.).
    Ändringar i lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk innebär bl.a. att kommuner och landsting ska anta mål och riktlinjer för sitt minoritetspolitiska arbete, att informationsskyldigheten för förvaltningsmyndigheter tydliggörs, att innebörden av samråd enligt lagen förtydligas och att förvaltningsmyndigheter ska beakta barns och ungas

SvJT 2018 Lagstiftning i riksdagen våren 2018 883

möjligheter till inflytande i frågor som berör dem. Vidare innebär ändringarna att regleringen av rätten till förskola och annan pedagogisk verksamhet på minoritetsspråk överförs till skollagen. Ändringar i skollagen innebär att rätten till förskola på minoritetsspråk ska avse en större del av verksamheten och att efterfrågan ska tydliggöras genom att vårdnadshavare ska tillfrågas om de önskar plats i förskola på minoritetsspråket. Ändringar i socialtjänstlagen avser rätten till äldreomsorg på minoritetsspråk och innebär att rätten ska avse en större del av verksamheten och att den ska omfatta den äldres behov av att upprätthålla sin kulturella identitet. Vidare stärks möjligheter till äldreomsorg på jiddisch och romani chib. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2019 (SFS 1367 f.).

 

Yttrandefrihet och informationsfrihet
Ändringar i tryckfrihetsförordningen och brottsbalken syftar till att utvidga det straffrättsliga skyddet för transpersoner. Lagändringarna innebär att grunden könsöverskridande identitet eller uttryck läggs till i bestämmelserna om hets mot folkgrupp och olaga diskriminering samt i åtalsregeln om förolämpning. Det görs också ett tillägg så att det uttryckligen framgår att det är en försvårande omständighet om ett motiv för ett brott har varit att kränka en person eller en grupp av personer på grund av könsöverskridande identitet eller uttryck. Grundlagsändringen är vilandeförklarad och avsedd att träda i kraft den 1 januari 2019. Riksdagen har skjutit upp behandlingen av de föreslagna ändringarna i brottsbalken avseende hets mot folkgrupp till riksmötet 2018/19 eftersom de anses ha ett sådant samband med den föreslagna grundlagsändringen att de bör behandlas först i samband med att riksdagen slutligt tar ställning till de föreslagna grundlagsändringarna (SFS 540).
    Ändringar i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen gäller grundlagsskyddet för publicering på internet och innebär bl.a. att om en utgivare av en databas som fått en underrättelse från Justitiekanslern om att material i databasen kan utgöra yttrandefrihetsbrott tar bort materialet kan han eller hon inte hållas ansvarig för material som har funnits tillgängligt i databasen i mer än ett år. Det kan t.ex. gälla en dagstidnings webbplats. Övriga ändringar handlar om språk, struktur och samordning och syftar till att göra lagarna mer lättillgängliga och lättare att använda. Grundlagsändringarna är vilandeförklarade och avsedda att träda i kraft den 1 januari 2019.
    Genom ändringar i offentlighets- och sekretesslagen har det införts en ny sekretessbestämmelse som innebär att sekretess gäller för uppgift i en handling som en domstol får för prövning av om handlingen omfattas av editionsplikt i ett konkurrensrättsligt skadeståndsmål. En ändring i konkurrensskadelagen innebär att en parts rätt att ta del av en sådan handling har begränsats (SFS 84 f.).

884 Från lagstiftningsarbetet SvJT 2018

Med anledning av EU:s dataskyddsförordning har en ny lag antagits, lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning. Genom den nya lagen har personuppgiftslagen från 1998 upphävts. Den nya lagen innehåller bl.a. bestämmelser om att dataskyddsförordningen med vissa undantag ska gälla även utanför sitt egentliga tillämpningsområde, t.ex. i verksamhet som rör nationell säkerhet. Lagen ska dock vara subsidiär i förhållande till annan lag eller förordning, vilket möjliggör avvikande bestämmelser i s.k. registerförfattningar. Lagen förtydligar under vilka förutsättningar personuppgifter får behandlas med stöd av dataskyddsförordningen. Ett barn som är minst 13 år ska kunna samtycka till behandling av personuppgifter i samband med användning av informationssamhällets tjänster, t.ex. sociala medier. Sanktionsavgifter ska kunna tas ut även då en myndighet bryter mot dataskyddsförordningen. Lagen innehåller också vissa bestämmelser om begränsning av de registrerades rättigheter samt om skadestånd och överklagande av bl.a. tillsynsmyndighetens beslut. I lagen anges också att dataskyddsförordningen och den nya lagen inte ska tillämpas i den utsträckning det strider mot tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen. Ändringar har också gjorts i offentlighets- och sekretesslagen. Därutöver har flera hundra lagar anpassats till EU:s dataskyddsförordning (SFS 218 m.fl.).
    Ändringar i offentlighets- och sekretesslagen innebär att bestämmelser om sekretess hos vissa myndigheter för uppgifter i händelserapporter inom luftfarten som lämnas enligt kraven i luftfartslagen ska gälla även hos Sjöfartsverket. Lagändringarna innebär också att sekretessen, som tidigare gällde endast för rapporter som lämnas med stöd av luftfartslagen, även ska gälla för rapporter som lämnas om kraven finns i en bindande EU-rättsakt (SFS 498).

 

Kommunalrätt
Ändringar i kommunallagen ger kommuner och landsting generella möjligheter till avtalssamverkan. Genom avtalssamverkan kan kommuner och landsting överlåta utförandet av sina uppgifter till en annan kommun eller ett annat landsting (SFS 569).
    En ny lag, lagen om kommunal bokföring och redovisning, som antagits innebär bl.a. att kommunernas och landstingens årsredovisning får fler delar och att bestämmelser om vissa grundläggande redovisningsprinciper lagfästs, exempelvis principen om rättvisande bild. Även vissa värderingsregler ändras. Den nya lagen träder i kraft den 1 januari 2019 (SFS 597).

 

Allmän förvaltningsrätt
Med anledning av den nya förvaltningslagen som trädde i kraft den 1 juli 2018 har följdändringar gjorts i ett nittiotal lagar (SFS 777 m.fl.). Lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län har utvidgats så det blivit möjligt för samtliga län att överta det regionala utvecklingsansvaret

SvJT 2018 Lagstiftning i riksdagen våren 2018 885

i sina respektive län. Eftersom lagen då kommer att omfatta samtliga län ändras lagens rubrik till lagen om regionalt utvecklingsansvar. Ändringarna i övrigt innebär att även landstingen får besluta att landstingsfullmäktige och landstingsstyrelsen i stället ska betecknas regionfullmäktige respektive regionstyrelsen. Vid val ska dock beteckningen landstingsfullmäktige alltjämt användas. Följdändringar har gjorts i bl.a. kommunallagen. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2019 (SFS 1348 m.fl.).

 

Annan offentlig rätt
Folkbokföringslagen har ändrats i syfte att förbättra och öka skyddet för hotade och förföljda personer. Ändringarna innebär att kvarskrivning ersätts av skyddad folkbokföring, som ska vara ett mer flexibelt institut. Skyddad folkbokföring ska bl.a. få ske på annan ort än den gamla folkbokföringsorten utan att personen flyttar och kunna ges för obestämd tid. Socialnämnden ska under vissa förhållanden kunna ansöka om skyddad folkbokföring för barn. Skatteverket ska lämna stöd till den som har medgetts skyddad folkbokföring så att skyddet kan upprätthållas. Ändringar i offentlighets- och sekretesslagen innebär en förstärkt sekretess för uppgifter om personer med skyddad folkbokföring som är parter i mål och ärenden hos alla myndigheter och domstolar. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2019. Andra ändringar i folkbokföringslagen innebär att Skatteverket fått möjlighet att avregistrera falska identiteter från folkbokföringen och göra kontrollbesök för att kontrollera en persons bosättning. Folkbokföringsbrott införs. Straffansvar inträder när någon uppsåtligen lämnar oriktig uppgift till grund för beslut om folkbokföring eller inte fullgör sin anmälningsskyldighet och åtgärden innebär fara i bevishänseende (SFS 684 m.fl.).
    Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) antogs av FN:s generalförsamling 1989 och trädde för Sveriges del i kraft 1990. För att förstärka och fördjupa åtagandena i barnkonventionen finns det tre fakultativa protokoll till konventionen. För Sveriges del trädde de två första protokollen, fakultativt protokoll om indragning av barn i väpnade konflikter och fakultativt protokoll om försäljning av barn, barnprostitution och barnpornografi, i kraft 2003 respektive 2007. Det tredje protokollet, fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter om ett klagomålsförfarande, antogs av FN:s generalförsamling 2011 men har inte ratificerats av Sverige. En ny lag, lagen om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter, innebär att barnkonventionen genom inkorporering ges ställning av svensk lag, vilket innebär ett förtydligande av att rättstillämparna i mål och ärenden ska tolka svenska bestämmelser i förhållande till barnkonventionen. Den nya lagen träder i kraft den 1 januari 2020 (SFS 1197).
    För att genomföra ett EU-direktiv har ändringar gjorts i lagen om konsulärt ekonomiskt bistånd och lagen om konsulära katastrofinsatser. Ändringarna innebär att bistånd enligt den förstnämnda lagen även ska kunna

886 Från lagstiftningsarbetet SvJT 2018

lämnas till unionsmedborgare och deras familjemedlemmar. Det har också införts en ersättningsskyldighet för den som har fått konsulärt skydd av en annan medlemsstat med stöd av direktivet (SFS 205 f.).

 

Familjerätt
Föräldrabalkens regler om adoption har ändrats och en ny lag, lagen om adoption i internationella situationer, har antagits. Vid adoption av ett barn ska barnets bästa vara viktigast. Barnets rätt till information och barnets rätt att komma till tals i adoptionsprocessen lyfts fram och tydliggörs. Det införs en rätt för barn som är adopterade att av sina föräldrar få veta det. Vissa generella begränsningar av möjligheten att adoptera tas bort. Bland annat ska sambor kunna adoptera under samma förutsättningar som gifta par. Ingen övre åldersgräns finns. Vid bedömningen av om en adoption är lämplig ska sökandens ålder endast vara en av flera omständigheter att beakta. Möjligheterna till automatiskt erkännande av utländska adoptionsbeslut utökas (SFS 1288).

 

Konsumenträtt
Genom ändringar i konsumentkreditlagen har det införts ett räntetak och kostnadstak för högkostnadskrediter, och konsumenter ska uppmärksammas på riskerna när de överväger att ta sådana lån. Det har också införts en särskild bestämmelse om att all marknadsföring av konsumentkrediter ska vara måttfull (SFS 478).
    För att genomföra ett EU-direktiv har en ny paketreselag och en ny resegarantilag antagits som ersätter paketreselagen från 1992 och resegarantilagen från 1972. Den nya paketreselagen innebär att fler resenärer omfattas av skyddsregler. Dessutom förstärks kraven på att resenären ska få förhandsinformation om paketresan. Resenären har fått rätt att avbeställa paketresan innan den har påbörjats. Kraven har blivit hårdare på arrangören att se till att paketresan fullgörs. Resenären har fått rätt till inkvartering när hemtransport inte kan ordnas. Arrangören har också blivit skyldig att ge resenären lämplig assistans när resenären befinner sig i svårigheter. Den nya resegarantilagen gäller paketresor och sammanlänkade researrangemang som omfattas av den nya paketreselagen. En s.k. öppen lösning har införts, vilket innebär att resegaranti kan ordnas i olika former så att aktörerna har möjlighet att välja den lösning som bäst passar deras verksamhet (SFS 1217 f.).
    Genom ändringar i lagen om distansavtal och avtal utanför affärslokaler och konsumentkreditlagen har det införts ett skriftlighetskrav vid telefonförsäljning. Lagändringarna innebär att det inte längre är möjligt att ingå ett avtal muntligen, om näringsidkaren på eget initiativ kontaktar konsumenten per telefon i syfte att ingå ett distansavtal. Om telefonkontakten leder till att parterna vill ingå ett avtal, ska näringsidkaren bekräfta sitt anbud i en handling eller i någon annan läsbar och varaktig form. För ett giltigt avtal krävs att konsumenten efter telefonsamtalet skriftligen accepterar näringsidkarens anbud. Om en närings-

SvJT 2018 Lagstiftning i riksdagen våren 2018 887

idkare levererar produkter eller utför tjänster trots att det inte finns något giltigt avtal, ska konsumenten inte vara betalningsskyldig för dessa (SFS 1321 f.).

 

Fastighetsrätt
Ändringar i lagen om gräns mot allmänt vattenområde innebär att rikets höjdsystem 2000 (RH 2000) ska användas för att bestämma gränsen mellan allmänt vatten och det vatten som hör till fastigheter (enskilt vatten). Övergången till RH 2000 innebär en anpassning till det höjdsystem som numera används i stora delar av samhället. Gränsen mellan enskilt och allmänt vatten blir därmed lättare att identifiera, vilket gör det enklare för fastighetsägare, företag och myndigheter att avgöra vilket vatten som hör till en fastighet och vilket vatten som är allmänt. Lagändringarna har betydelse för fastigheter vid havet och vid de sjöar som har allmänt vatten: Vänern, Vättern, Hjälmaren och Storsjön i Jämtland. Ändringar i lagen om ersättning för minskat vattenområde innebär att fastighetsägare och andra som särskilt påverkas av att en fastighets vattenområde minskar på grund av övergången till RH 2000 får rätt till ersättning av staten. De nya reglerna träder i kraft den 1 januari 2019 (SFS 567 f.).

 

Plan- och bygglagstiftning
Genom ändringar i plan- och bygglagen har svensk lagstiftning anpassats till en EU-förordning om linbaneanläggningar. EU-förordningen har ersatt ett tidigare EU-direktiv på området (SFS 59).
    I plan- och bygglagen har det införts en bestämmelse som innebär att bygglov, rivningslov och marklov får verkställas fyra veckor efter det att beslutet har kungjorts, även om det inte har fått laga kraft. Syftet med att införa en sådan tidsfrist är att skapa en möjlighet att överklaga och framställa ett yrkande om inhibition av ett lovbeslut innan det får verkställas. Därigenom säkerställs att ett bygglov, rivningslov eller marklov kan bli föremål för överprövning innan det verkställs. Byggnadsnämnden får dock bestämma att ett beslut om bygglov, rivningslov eller marklov får verkställas tidigare, om ett väsentligt allmänt eller enskilt intresse kräver det (SFS 674).
    Genom andra ändringar i plan- och bygglagen införs ett system med avgiftsreduktion när tidsfrister för beslut i ärenden om lov och förhandsbesked samt startbesked efter anmälan överskrids. Ändringarna innebär att det tydliggörs när en tidsfrist börjar löpa, när den upphör och vilka förutsättningar som finns för att förlänga fristen. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2019 (SFS 1136). Plan- och bygglagen har ändrats så att regeringen (eller myndighet) fått möjlighet att meddela föreskrifter om standarder för utformning av grundkartor, detaljplaner och planbeskrivningar (SFS 636).
    Genom ytterligare ändringar i plan- och bygglagen har fler åtgärder undantagits från kravet på bygglov. Ändringarna innebär att det inte

888 Från lagstiftningsarbetet SvJT 2018

krävs bygglov för att på en byggnad inom ett detaljplanelagt område montera solcellspaneler och solfångare som följer byggnadens form. Åtgärderna ska följa gällande detaljplan. Kommunen har fått möjlighet att återinföra lovplikt i detaljplan (SFS 1324).
    Vissa förtydliganden av kravet på detaljplan i plan- och bygglagen har gjorts. Ändringarna innebär att det blir enklare att bedöma när detaljplan krävs och när detaljplan inte krävs. Det tydliggörs att kravet på detaljplan för en ny sammanhållen bebyggelse bara gäller bebyggelse med bygglovspliktiga byggnadsverk och om det finns ett behov av planläggning. Både i fråga om uppförande av en ny sammanhållen bebyggelse och förändring eller bevarande av en befintlig bebyggelse framgår de omständigheter som har betydelse för bedömningen av om detaljplan krävs av lagtexten. Därutöver förtydligas att den inverkan på omgivningen som ett byggnadsverk i sig har ska beaktas vid bedömningen av om detaljplan krävs för ett nytt bygglovspliktigt byggnadsverk. Lagändringen träder i kraft den 1 januari 2019 (SFS 1325). Plan- och bygglagen har ändrats i syfte att förbättra kommunernas beredskap vad gäller klimatets förändring. En ändring innebär ett krav på att kommunerna i översiktsplanen ska ge sin syn på risken för skador på den byggda miljön till följd av översvämning, ras, skred och erosion som är klimatrelaterade samt på hur sådana risker kan minska eller upphöra. Vidare innebär ändringarna att kommunen i en detaljplan får bestämma att det krävs marklov för markåtgärder som kan försämra markens genomsläpplighet och som inte vidtas för att anlägga en gata, väg eller järnväg som är förenlig med detaljplanen (SFS 1370).

 

Immaterialrätt
När ett exemplar av ett originalkonstverk säljs vidare efter den första överlåtelsen har verkets upphovsman i vissa fall rätt till särskild ersättning (följerätt). Ansvaret för att samla in och vidareförmedla följerättsersättningen till upphovsmännen ligger hos en upphovsrättsorganisation. För att organisationen ska kunna kontrollera vilka konsthandlare och auktionsföretag som är ersättningsskyldiga finns en skyldighet för konsthandlarna att redovisa ersättningsgrundande försäljningar när organisationen begär det. Bestämmelserna om redovisningsskyldighet i lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk har ändrats så att upphovsrättsorganisationen får vidgade möjligheter att kontrollera vilka ersättningsgrundande försäljningar som har skett (SFS 604). Lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk har ändrats så att personer med synnedsättning eller annan läsnedsättning ska få ökad tillgång till material som skyddas av upphovsrätt. Lagändringarna har EU-rättslig bakgrund. De innebär bl.a. att det införs en ny inskränkning i upphovsrätten som medför att en person med synnedsättning eller annan läsnedsättning, eller någon som handlar på dennes vägnar, får framställa exemplar av böcker och andra skrifter i ett format som är tillgängligt för honom eller henne utan att först behöva inhämta

SvJT 2018 Lagstiftning i riksdagen våren 2018 889

godkännande från rättighetshavaren. För att få framställa egna exemplar krävs att nedsättningen medför att personen i fråga inte kan ta del av verken i väsentligen samma utsträckning som någon utan en sådan nedsättning. Även bibliotek i det allmänna biblioteksväsendet och andra s.k. behöriga organ ska få framställa sådana exemplar samt överföra och sprida exemplaren inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Upphovsmannen ska ha rätt till ersättning i vissa fall. Den nya inskränkningen i upphovsrättslagen ska även tillämpas på de till upphovsrätten närstående rättigheterna. Den befintliga inskränkningen till förmån för personer med funktionsnedsättning ska tillämpas i sådana fall som inte omfattas av den nya inskränkningen. De nya reglerna innebär dessutom att avtalsvillkor som inskränker rätten för en person med synnedsättning eller annan läsnedsättning, en fysisk person som handlar på dennes vägnar eller ett behörigt organ att använda ett verk med stöd av den nya inskränkningen ska vara ogiltiga. Lagändringarna träder i kraft den 11 oktober 2018 med viss övergångsreglering (SFS 1099).

 

Ersättningsrätt
För att tydliggöra rättsläget har det i skadeståndslagen införts en ny bestämmelse om det allmännas skadeståndsansvar vid överträdelser av Europakonventionens rättigheter (SFS 23).
    Ändringar i atomansvarighetslagen innebär att ansvarsbeloppen för reaktorinnehavare vid atomolyckor höjs. Innehavare av reaktorer i Sverige blir ansvariga för ett belopp om 1 000 miljoner särskilda dragningsrätter (vilket motsvarar cirka 11 800 miljoner kronor eller 1 200 miljoner euro) om det vid reaktorn inträffar en atomolycka, dvs. en händelse eller serie händelser som leder till atomskador. Vad som räknas som atomskada är oförändrat, liksom regeln om att reaktorinnehavarnas skadeståndsansvar är strikt. Reaktorinnehavarna blir skyldiga att ha en ansvarsförsäkring för motsvarande belopp. Ett ökat ansvar för reaktorinnehavarna medför att det s.k. särskilda statsansvaret, som innebär att staten i sista hand ansvarar för ersättning upp till sex miljarder kronor, har upphävts för olyckor som den gruppen av anläggningsinnehavare ska ansvara för i första hand. Ett ökat skadestånds- och försäkringsansvar innebär sammantaget att reaktorinnehavarna i större utsträckning än i dag får ta ansvar för kostnaderna för kärnkraftens risker. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2019 (SFS 1323).

 

Associationsrätt
En ny lag om ekonomiska föreningar har antagits som ersätter den nuvarande lagen från 1987, och följdändringar har gjorts i ett stort antal lagar, bl.a. bostadsrättslagen, lagen om medlemsbanker, lagen om kooperativ hyresrätt och försäkringsrörelselagen. I sakligt hänseende motsvarar den nya lagen i stora delar den tidigare lagen, men den nya lagen är utformad enligt aktiebolagslagens struktur. Nytt är bl.a. att antalet

890 Från lagstiftningsarbetet SvJT 2018

obligatoriska uppgifter i stadgarna för en ekonomisk förening minskar och att det är förbjudet att utse en styrelseledamot som inte avser att delta i verksamheten eller en verkställande direktör som inte avser att utföra sina uppgifter (en s.k. målvakt). Nya likvidationsgrunder har införts. Till exempel ska styrelsen låta föreningsstämman pröva likvidationsfrågan, om det råder betydande osäkerhet om föreningens ekonomiska möjligheter att fortsätta sin verksamhet. Ett förenklat avvecklingsförfarande införs för ekonomiska föreningar som bl.a. saknar skulder (SFS 672 f.).
    Arbetskooperativa ekonomiska föreningar ska kunna betala tillbaka en medlemsinsats med ett högre belopp än insatsens nominella värde. Det innebär att en medlem ska kunna få del av den värdeökning som skett i föreningen när han eller hon lämnar föreningen. Det som betalas ut ska dock inte få överstiga medlemmens andel av föreningens eget kapital vid den tidpunkt då medlemmen går ur föreningen. Ändringar har gjorts i bl.a. lagen om ekonomiska föreningar, årsredovisningslagen, inkomstskattelagen och socialavgiftslagen. Den nya lagstiftningen omfattar alla ekonomiska föreningar som kännetecknas av att medlemmarna är anställda av föreningen eller på något liknande sätt deltar med egen arbetsinsats i föreningens verksamhet. Det kan t.ex. handla om personalkooperativ, sociala arbetskooperativ och konsultbyråer (SFS 1160 f.).

 

Näringsrätt
En ny lag, lagen om elektroniska fakturor till följd av offentlig upphandling, har antagits som genomför ett EU-direktiv. Regleringen innebär att det blir obligatoriskt för upphandlande myndigheter och enheter att acceptera elektroniska fakturor i de format som överensstämmer med den nya europeiska standard som har tagits fram enligt direktivet. Även de fakturor som en leverantör utfärdar till en upphandlande myndighet eller enhet ska vara elektroniska och överensstämma med den europeiska standarden för elektronisk fakturering, om inte någon annan standard för elektronisk fakturering har avtalats. Den nya lagen träder i kraft den 1 april 2019 (SFS 1277).
    I syfte att genomföra ett EU-direktiv har en ny lag om företagshemligheter antagits som ersätter den tidigare lagen om skydd för företagshemligheter från 1990, och ändringar har gjorts i rättegångsbalken, lagen om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott och offentlighets- och sekretesslagen. Den nya lagen innebär bl.a. att fler angrepp på företagshemligheter ska vara otillåtna och kunna förbjudas, att den som angriper en företagshemlighet ska betala skadestånd i fler fall, att sekretesskyddet för företagshemligheter i rättegång förstärks samt att straffskalan för företagsspioneri skärps. Det klargörs att arbetstagarens personliga kunskaper och färdigheter kan användas hos en ny arbetsgivare eftersom skyddet för företagshemligheter inte får leda till att arbetstagare känner sig hindrade att byta arbete. Vidare ställs högre krav

SvJT 2018 Lagstiftning i riksdagen våren 2018 891

på att företagen talar om för arbetstagarna vad företagen håller hemligt (SFS 558 f.).
    En ny lag, spellagen, har antagits och i samband med detta har det gjorts ändringar i ett stort antal lagar. Den nya regleringen bygger på ett licenssystem där alla som agerar på den svenska spelmarknaden ska ha en licens, och aktörer utan licens ska stängas ute. Regleringen är tillämplig på spel som tillhandahålls i Sverige och då även spel över internet som riktas till den svenska marknaden. Spelverksamhet ska vara lämplig ur allmän synpunkt och bedrivas på ett sunt och säkert sätt under offentlig kontroll. Regleringen syftar till ett starkt konsumentskydd liksom att en hög säkerhet ska ställas på spelen och att de negativa konsekvenserna av spelande ska begränsas. Spelmarknaden delas upp mellan en konkurrensutsatt del, som främst omfattar spel online och vadhållning, en del som förbehålls spel för allmännyttiga ändamål och som främst omfattar lotterier och bingo samt en del som förbehålls staten och som främst omfattar de statliga kasinona och spel på värdeautomater. En licenshavare får en långtgående skyldighet att skydda spelarna mot överdrivet spelande och höga krav på måttfullhet ska gälla vid marknadsföringen. En statlig spelmyndighet ska besluta om licenser och utöva tillsyn. Straffen för olovlig spelverksamhet skärps. Den som vidtar en åtgärd som är ägnad att påverka utgången av ett spel (matchfixning) ska dömas för spelfuskbrott. Den nya regleringen träder i kraft den 1 januari 2019 (SFS 1138 f.).
    Genom ändringar i miljöbalken och minerallagen har bestämmelser antagits som innebär ett förbud mot utvinning av uran. Genom lagändringarna är det inte längre möjligt att ge tillstånd till gruvdrift för att utvinna uran. Det är inte heller möjligt att ge tillstånd till brytning, provbrytning, bearbetning eller fysikalisk eller kemisk anrikning av uran för att använda uranets fissila egenskaper. Förbudet gäller både för gruvverksamhet med utvinning av uran som biprodukt och som återvinning av utvinningsavfall. En ändring i miljöbalkens bestämmelse om obligatorisk tillåtlighetsprövning innebär att uranutvinning som omfattas av förbudet inte längre ska tillåtlighetsprövas av regeringen. Genom en förändring i minerallagen kommer uran inte längre att klassas som ett koncessionsmineral, och det blir genom detta inte längre möjligt att bevilja undersökningstillstånd eller bearbetningskoncession för uran. Undersökningsmetoder som använder uranets egenskaper för att hitta koncessionsmineraler för vilka undersökningstillstånd har meddelats påverkas dock inte av lagändringen (SFS 641 f.).
    Två nya lagar, lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s energimärkningsförordning, och lagen med kompletterande bestämmelser till
EU:s däckmärkningsförordning, har antagits. Genom den först nämnda lagen har lagen om märkning av energirelaterade produkter upphävts (SFS 550 f.).

892 Från lagstiftningsarbetet SvJT 2018

I ellagen har införts ändringar som innebär att regeringen (eller myndighet) får meddela föreskrifter som kompletterar EU:s nätkoder för el (SFS 435). Ellagen och lagen om certifiering av stamnätsföretag för el har ändrats. Ändringarna avser främst elnätsföretagen. Ellagens terminologi har förenklats när det gäller bl.a. indelningen av elnätet i olika nivåer och förutsättningar för att bedriva överföring av el på de högsta spänningsnivåerna. Vidare har regelverket för intäktsramar för elnätsverksamhet förtydligats och förenklats på olika sätt, bl.a. när det gäller bedömningen av kvalitet. För att underlätta för ökad efterfrågeflexibilitet har det gjorts lättare att utveckla nätavgifterna genom pilotprojekt och genom att införa nya nättariffer stegvis. Elanvändare ska även få bättre tillgång till information om avgifter och övriga villkor för överföring av el. För att motverka att konsumenter utsätts för otillbörliga påtryckningar har förutsättningarna för att avbryta överföringen av el pga. betalningsförsummelse förändrats. Vidare har ellagens överklagandebestämmelser förenklats. De nya lagbestämmelserna träder i kraft den 1 januari 2019 (SFS 1448 f.). Lagen om trygg naturgasförsörjning har ändrats med anledning av att EU beslutat en ny förordning om åtgärder för att säkerställa försörjningstryggheten för gas. Den nya gasförsörjningsförordningen ersätter en tidigare EU-förordning om försörjningstrygghet för gas. Bestämmelserna i den nya förordningen är i stora delar oförändrade gentemot tidigare. Det har dock införts ett krav på solidaritet mellan medlemsstater för att säkerställa gasförsörjningen till solidaritetsskyddade kunder om det uppstår en försörjningskris och de ordinarie krisåtgärderna inte räcker till. Det nya kravet har föranlett kompletterande bestämmelser på nationell nivå. Det har i huvudsak gällt ansvarsfrågor. Inriktningen har varit att bestämmelserna inte bör införas i lag utan meddelas i regeringsförordning med stöd av ett normgivningsbemyndigande. Lagstiftningen har därför ändrats så att regeringen får meddela föreskrifter om ansvaret för olika åtgärder i en situation där solidaritet enligt gasförsörjningsförordningen aktualiseras. Dessutom har ett flertal lagar om upphävande av Statens energimyndighets föreskrifter antagits. Föreskrifterna tillämpas inte längre men myndigheten har inte själv kunnat upphäva dem eftersom det saknas ett bemyndigande i lag (SFS 1432).
    Ändringar i postlagen innebär att regeringen (eller myndighet) ska få utfärda föreskrifter om på vilket sätt den samhällsomfattande posttjänstens krav på utdelning av postförsändelser ska fullgöras, och att den som tillhandahåller en posttjänst ska lämna vissa uppgifter om sin ekonomi och verksamhet till regeringen (eller myndighet) (SFS 60).

 

Finansmarknadslagstiftning
Det har blivit möjligt för kontoförande institut att uppdra åt någon annan än ett annat kontoförande institut att utföra registreringsåtgärder

SvJT 2018 Lagstiftning i riksdagen våren 2018 893

i avstämningsregister. Ändringarna har gjorts i lagen om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument (SFS 684).
    I syfte att utveckla marknaden för elektroniska betalningar och skapa bättre förutsättningar för säkra och effektiva betalningar har ändringar gjorts i lagen om betaltjänster. Genom ändringarna utvidgas termen betaltjänst till att även omfatta betalningsinitieringstjänster och kontoinformationstjänster. Tillämpningsområdet utökas i fråga om geografiskt område och valutor. Betaltjänstleverantörer ges tillgång till betalkonto hos kreditinstituten på objektiva, icke-diskriminerande och proportionella grunder och i den omfattning som krävs för att de effektivt ska kunna tillhandahålla betaltjänster (SFS 175).
    En EU-förordning om penningmarknadsfonder har föranlett vissa ändringar i lagen om värdepappersfonder och lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder som bl.a. innebär att Finansinspektionen fått möjlighet att begära in upplysningar för övervakningen av att förordningen följs och att avgifter ska kunna tas ut för Finansinspektionens prövning av ärenden och verksamhet enligt förordningen (SFS 542 m.fl.).
    Genom ett nytt EU-direktiv införs en reglering av försäkringsdistribution, och direktivet har genomförts i svensk rätt genom en ny lag, lagen om försäkringsdistribution, som ersätter lagen om försäkringsförmedling från 2005. Den nya lagen innehåller huvudsakligen näringsrättsliga bestämmelser som ska gälla för försäkringsdistributörers försäkringsdistribution, dvs. för försäkringsförmedlare och försäkringsföretag när de distribuerar försäkringar. Följdändringar har gjorts i bl.a. lagen om finansiell rådgivning till konsumenter och lagen om värdepappersmarknaden (SFS 1219 m.fl.).
    En ny lag, lagen om upplösning av Sparbankernas säkerhetskassa, innebär att Sparbankernas säkerhetskassa ska upplösas vid utgången av 2018 genom likvidation. Genom den nya lagen upphävs bl.a. lagen om sparbankernas säkerhetskassa. Ändringar i bl.a. sparbankslagen och lagen om medlemsbanker innebär att det har införts en utökad föreskriftsrätt i fråga om kreditinstituts kreditprocess och jävskrediter (SFS 1392 m.fl.).
    En ny ordning för tillsyn över emittenters regelbundna finansiella rapportering (s.k. redovisningstillsyn) införs genom ändringar i lagen om värdepappersmarknaden. Det kommer inte längre att finnas något lagstadgat krav på att en börs ska övervaka regelbunden finansiell information som offentliggörs av emittenter vars värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad som börsen driver. I stället införs en möjlighet till uppdelat ansvar för redovisningstillsyn, på så sätt att uppgiften att övervaka emittenters regelbundna finansiella information får överlämnas till ett organ med representativa företrädare på redovisningsområdet. Finansinspektionen ska ha kvar det yttersta ansvaret genom sin befogenhet att besluta om ingripanden vid eventuella överträdelser. Ändringar har också gjorts i offentlighets- och sekretesslagen. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2019 (SFS 1371 f.).

 

894 Från lagstiftningsarbetet SvJT 2018

Transporträtt
En ny lag, järnvägstrafiklagen, har antagits som ersätter 1985 års järnvägstrafiklag och lagen om internationell järnvägstrafik. Den nya lagen är gemensam för inrikes och internationell järnvägstrafik och den innebär att regleringen av inrikes järnvägstrafik i större utsträckning än tidigare tar sin utgångspunkt i de regler som gäller internationellt. Den innehåller även bestämmelser om skadeståndsansvar vid resor med tunnelbana eller spårväg och när utomstående skadas till följd av järnvägs-, tunnelbane- eller spårvägstrafik. Järnvägsföretag, som enligt annan lagstiftning är skyldiga att ersätta resenärer vid förseningar, har också getts möjlighet att få sådana förseningskostnader ersatta av infrastrukturförvaltaren, om förseningen beror på brister i infrastrukturen (SFS 181).
    Genom en ändring i terrängkörningslagen har regeringen getts möjlighet att bemyndiga en kommun att meddela föreskrifter om förbud mot eller begränsningar för terrängkörning med motordrivet fordon i vissa områden i kommunen (SFS 436). Lagen om åtgärder vid hindrande av fortsatt färd har ändrats. Enligt lagen kan åtgärder i form av omhändertagande av viss egendom eller klampning av ett fordon ske för att säkerställa att fordonet inte körs vidare, om det vid en vägkontroll upptäckts att vissa regler på vägtransportområdet har överträtts. Ändringen innebär att tidsgränsen för hur länge åtgärder får bestå när de vidtagits för att säkra verkställighet av sanktionsavgift, för att hindra fortsatta överträdelser av yrkestrafiklagstiftningen eller för att hindra trafik med fordon vars förare utgör en påtaglig fara för trafiksäkerheten har förlängts från 24 timmar till 36 timmar. Syftet med ändringen är bl.a. att beslutade förskott på sanktionsavgifter på vägtransportområdet ska betalas i högre utsträckning än tidigare. De straffrättsliga reglerna om beställaransvar i yrkestrafiklagen och taxitrafiklagen har ändrats så att beställaransvaret skärpts. Den beställare som sluter avtal med trafikutövaren ska kontrollera att transporten sker med stöd av rätt tillstånd. Kretsen av beställare som kan hållas ansvariga om en transport skett utan rätt tillstånd har utvidgats. Samtliga beställare i en avtalskedja kan dömas till ansvar, om beställaren känt till eller haft skälig anledning att anta att tillstånd saknades, dock kan endast yrkesmässiga beställare dömas till ansvar (SFS 629 f.). Lagen om vägtrafikregister, fordonslagen, taxitrafiklagen och lagen om redovisningscentraler för taxitrafik har ändrats. Lagändringarna innebär att en ny kategori av taxitrafik införs. Den nya kategorin ska vara befriad från krav på taxameter men ska i gengäld vara skyldig att ansluta taxifordonen till en tillståndspliktig beställningscentral för taxitrafik och att förse fordonen med en särskild utrustning för taxifordon. Beställningscentralen ska ta emot och fördela beställningar av köruppdrag till de innehavare av taxitrafiktillstånd som anslutit fordon till centralen. Den ska också samla in, lagra och på begäran av Skatteverket lämna ut uppgifter till verket för skattekontroll. Den nya kategorin av taxitrafik

SvJT 2018 Lagstiftning i riksdagen våren 2018 895

ska bara få utföra köruppdrag som är förbeställda till ett fast pris. Betalningen ska göras till den beställningscentral för taxitrafik som fördelat köruppdraget och får inte ske genom taxiförarens eller tillståndshavarens medverkan. Det kommer att krävas tillstånd för att få driva en beställningscentral. Tillstånd ska få ges till den som med hänsyn till ekonomiska förhållanden och gott anseende bedöms vara lämplig att driva verksamheten. Den nya kategorin av taxitrafik syftar till att ersätta den möjlighet till dispens från kravet på taxameter som gäller i dag. Lagändringarna träder i kraft under 2020 och 2021 (SFS 1123 f.).
    Ändringar i fartygssäkerhetslagen har gjorts för att genomföra EU-direktivet om tekniska krav för fartyg i inlandssjöfart. Direktivet är i huvudsak en redaktionell omarbetning av ett tidigare direktiv. Lagändringarna är i huvudsak redaktionella i form av ändrade hänvisningar till direktivet och ändrad terminologi. Därutöver har införts bl.a. att det s.k. unionscertifikatet för inlandssjöfart i original måste medföras ombord på fartyget. En ändring i mönstringslagen innebär att regeringen får meddela föreskrifter om undantag från mönstringslagen för s.k. isnavigatörer. En ändring i lagen om sjöfartsskydd avser att Transportstyrelsen får överlåta åt en erkänd sjöfartsskyddsorganisation att utfärda interimistiska sjöfartsskyddscertifikat för fartyg. Ändringen innebär att förvaltningsuppgifter som innefattar myndighetsutövning får överlåtas till utländska organ. De lagändringar som avser genomförandet av EUdirektivet träder i kraft den 7 oktober 2018 (SFS 1088 f.).
    Som ett led i en reglering om körkortslån har offentlighets- och sekretesslagen och lagen om trafikskolor ändrats. Ändringarna syftar dels till att skydda personuppgifter hos Centrala studiestödsnämnden i ärenden om körkortslån, dels till att göra det möjligt att kontrollera att utbetalda lånemedel används på avsett sätt. Sekretess ska gälla hos CSN i ärenden om körkortslån för uppgifter om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs. Vidare har ett bemyndigande i lagen om trafikskolor införts för regeringen (eller myndighet) att meddela föreskrifter om trafikskolors skyldighet att lämna uppgifter om elever i ärenden om körkortslån. Dessutom har införts att straffbestämmelsen i den lagen inte ska tillämpas om en gärning också är straffbelagd i brottsbalken eller bidragsbrottsbalken (SFS 1116 f.).

 

Arbetsrätt
En ny lag, lagen om entreprenörsansvar för lönefordringar, har införts och ändringar gjorts i lagen om utstationering av arbetstagare och lagen om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner. De nya reglerna innebär att en arbetstagare som inte får lön av sin arbetsgivare för arbete i en bygg- eller anläggningsentreprenad ska kunna få betalt från en annan entreprenör i entreprenadkedjan. Entreprenörsansvaret gäller i första hand uppdragsgivaren, dvs. den entreprenör som har anlitat arbetstagarens arbetsgivare som underentreprenör. Om upp-

896 Från lagstiftningsarbetet SvJT 2018

dragsgivaren inte betalar eller inte kan nås ska även huvudentreprenören kunna hållas ansvarig för betalning. Den som har betalat i enlighet med entreprenörsansvaret ska i sin tur ha rätt att kräva ersättning av arbetsgivaren. Huvudentreprenören ska ha sådan regressrätt även mot uppdragsgivaren. Frågan om entreprenörsansvar kan regleras i ett kollektivavtal som får tillämpa i stället för det lagstadgade entreprenörsansvaret. Den nya lagstiftningen träder i kraft den 1 januari 2019 (SFS 1472 f.). Lagen om arbetslöshetsförsäkring har ändrats så att antalet karensdagar i arbetslöshetsförsäkringen har minskats från sju till sex (SFS 519).
    En ny lag, lagen om villkor för intjänande och bevarande av tjänstepension, har införts. Den nya lagen, som har EU-rättslig bakgrund, innebär bl.a. att arbetstagare vid avtal om tjänstepension har rätt till vissa grundläggande villkor för intjänande och bevarande av pensionsrättigheter (SFS 131).
    Ändringar har gjorts i lagen om arbetslöshetsförsäkring och lagen om arbetslöshetskassor. De innebär bl.a. att förtroendeuppdrag fått en tydlig reglering i arbetslöshetsförsäkringen, att enhetliga regler införts om samordning av arbetslöshetsersättning och pension för alla som tar ut allmän ålderspension eller annan pension som lämnas på grund av förvärvsarbete och att rätten till medlemskap i en arbetslöshetskassa gäller till månadsskiftet före den månad då den som ansöker om medlemskap fyller 65 år (SFS 107 f.).
    En ny lag, lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om personlig skyddsutrustning, har antagits och ändringar har gjorts i arbetsmiljölagen. Genom den nya lagstiftningen har svensk rätt anpassats till EU-förordningen som bl.a. innehåller de krav på utformning och tillverkning som ska vara uppfyllda för att personlig skyddsutrustning ska få tillhandahållas på EU:s inre marknad. I den nya lagen finns kompletterande bestämmelser om bl.a. utpekande av tillsynsmyndigheter och deras möjlighet att meddela ålägganden och förbud. Tillsynsmyndigheter är som tidigare Konsumentverket och Arbetsmiljöverket (SFS 125 f.).

 

Miljörätt och hälsoskyddslagstiftning
Ändringar i miljöbalkens regler om vattenmiljö och vattenkraft innebär bl.a. följande. Det införs en skyldighet för alla vattenverksamheter som har eller har tillkommit för att ha en funktion för att producera vattenkraftsel att ha moderna miljövillkor. Det är verksamhetsutövaren som ska ansvara för att ansöka om omprövning av tillståndet. I prövningen ska det finnas ett nationellt helhetsperspektiv med avvägningar mellan behovet av åtgärder som förbättrar vattenmiljön och behovet av en nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel. För helhetssynen ska regeringen se till att det finns en nationell plan som ska vara vägledande för myndigheternas arbete med prövningarna och för vattenförvaltningen. Regeringen har bemyndigats att meddela generella föreskrifter om

SvJT 2018 Lagstiftning i riksdagen våren 2018 897

försiktighetsmått i fråga om alla vattenverksamheter. Den s.k. båtnadsregeln för prövning av vattenverksamheter tas bort. Lagändringarna innebär också att om verksamhet bedrivs med stöd av urminnes hävd, privilegiebrev eller annan äldre s.k. särskild rättighet, ska den rättigheten anses ha tillkommit enligt motsvarande bestämmelser i miljöbalken. Det införs bestämmelser om att verksamheterna inte får äventyra att vattenmiljön uppnår den kvalitet som följer av EU-rätten eller försämra vattenkvaliteten i strid med ett försämringsförbud. De möjligheter som följer av EU-rätten att ställa mindre långtgående krav till förmån för samhällsnyttiga verksamheter ska utnyttjas fullt ut vid t.ex. meddelande av miljökvalitetsnormer och andra föreskrifter samt vid beslut om klassning av vattenförekomster. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2019 (SFS 1408).
    En ny strålskyddslag har antagits som ersätter den tidigare lagen från 1988. Den nya lagen innehåller bestämmelser om de grundläggande principerna för strålskyddet. Lagen innehåller även regler om att verksamhetsutövare ska ha tillräckliga resurser, om krav på finansiell säkerhet, om ökat skydd för arbetstagare, om utsläpp av radioaktiva ämnen till miljön och justerade krav på tillstånd för verksamheter med joniserande strålning (SFS 396).
    Straffbestämmelserna i livsmedelslagen och i lagen om foder och animaliska biprodukter har ändrats. Straffet har skärpts för allvarliga brott. Straffskalan omfattar böter eller fängelse i högst två år. Som allvarliga brott ska sådana gärningar betraktas som innebär eller kan innebära en fara för människors eller djurs liv eller hälsa, som innebär eller kan innebära ett omfattande vilseledande eller som på ett allvarligt sätt orsakar eller kan orsaka att möjligheten att spåra t.ex. ett livsmedel eller foder försvåras. Såväl uppsåtliga som oaktsamma gärningar ska kunna straffas med fängelse. Sanktionsavgifter kommer att ersätta straff när det gäller vissa mindre allvarliga överträdelser av administrativ karaktär. En avgift ska tas ut även om överträdelsen inte har skett uppsåtligen eller av oaktsamhet. Kontrollmyndigheterna ska besluta om sanktionsavgifterna, som minst 1 000 och högst 100 000 kronor. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2019 (SFS 644 f.).
    Ändringar har gjorts i drivmedelslagen som syftar till att underlätta för konsumenterna att göra informerade och miljöanpassade val av drivmedel. Regeringen (eller myndighet) ska få utfärda föreskrifter om att den som bedriver en verksamhet som tillhandahåller ett flytande eller gasformigt drivmedel är skyldig att informera konsumenter om drivmedlets utsläpp av växthusgaser och andra förhållanden som har betydelse för att bedöma drivmedlets miljöpåverkan. Bestämmelsen omfattar även den som tillhandahåller ett flytande eller gasformigt drivmedel och samtidigt tillhandahåller el som drivmedel. Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2019 (SFS 1513).
    Nya bestämmelser i miljöbalken har antagits som syftar till att uppfylla Sveriges skyldigheter enligt EU-förordningen om förebyggande och

898 Från lagstiftningsarbetet SvJT 2018

hantering av introduktion och spridning av invasiva främmande arter. EU-förordningen har kompletterats med en straffbestämmelse och ett bemyndigande för regeringen (eller myndighet) att utfärda föreskrifter om åtgärder. Den myndighet som regeringen bestämmer ska besluta om och vidta åtgärder enligt EU-förordningen, bl.a. utrotningsåtgärder och återställandeåtgärder. De nya reglerna gör det också möjligt för myndigheter och kommuner att få tillträde till fastigheter m.m. för att där kunna vidta de åtgärder som behövs för att förebygga att invasiva främmande arter introduceras och sprids. Den nya straffbestämmelsen innebär bl.a. att den som hanterar en invasiv främmande art i strid med det som följer av förordningen eller föreskrifter som regeringen har utfärdat med stöd av förordningen kan dömas till böter eller fängelse i högst två år. Straffbestämmelsen omfattar även grovt oaktsam hantering (SFS 1427).

 

Lagstiftning om jordbruk
En ny djurskyddslag jämte följdändringar i andra lagar har antagits. Syftet med den nya lagen är att säkerställa ett gott djurskydd och att främja en god djurvälfärd och respekt för djur. Lagen gäller djur som hålls av människan och, med undantag för vissa bestämmelser, viltlevande försöksdjur. Några bestämmelser gäller även övergivna djur av tamdjursart och förvildade djur av tamdjursart som inte ingår i etablerade populationer. I den nya lagen slås fast att djur ska hållas och skötas i en god djurmiljö och på ett sådant sätt att deras välfärd främjas, att de kan utföra sådana beteenden som de är starkt motiverade för och som är viktiga för deras välbefinnande och att beteendestörningar förebyggs. Det har införts ett krav på att den som håller djur eller på annat sätt tar hand om djur ska ha tillräcklig kompetens för att tillgodose djurets behov. Det har klargjorts att djur av tamdjursart inte får överges. Det har vidare införts ett förbud mot att djur tränas för eller används i prov på ett sådant sätt att de utsätts för lidande, och förbudet mot dopning har utökats och förtydligats. Vidare har bestämmelserna om djurförbud ändrats för att skapa förutsättningar för en mer nyanserad och proportionerlig tillämpning. Därutöver har en ny sekretessbrytande bestämmelse införts i offentlighets- och sekretesslagen som gör det möjligt för personal inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten att lämna uppgifter om vissa djurskyddsproblem till kontrollmyndigheten för djurskydd eller till Polismyndigheten. De nya reglerna träder i kraft den 1 april 2019 (SFS 1192 f.).

 

Straffrätt
Ändringar i lagen om kontaktförbud och brottsbalken innebär att utvidgade kontaktförbud ska kunna övervakas elektroniskt. Detta är huvudregeln om den som avses med ett beslut tidigare har överträtt ett kontaktförbud. Den längsta möjliga förbudstiden för kontaktförbud med villkor om elektronisk övervakning är ett år. Överträdelse av kontaktförbud

SvJT 2018 Lagstiftning i riksdagen våren 2018 899

med elektronisk övervakning har införts som särskild brottsbeteckning. Straffskalan är fängelse i högst två år (SFS 408 f.).
    Genom ändringar i främst brottsbalken har en ny sexualbrottslagstiftning införts som innebär bl.a. följande. Gränsen för straffbar gärning går vid om deltagandet i en sexuell aktivitet är frivilligt eller inte. Det krävs inte längre att gärningsmannen har använt sig av våld eller hot eller utnyttjat offrets särskilt utsatta situation för att kunna dömas för t.ex. våldtäkt. Det införs ett särskilt oaktsamhetsansvar för vissa allvarliga sexualbrott. Minimistraffet för grov våldtäkt och grov våldtäkt mot barn höjs från fängelse i fyra år till fängelse i fem år. Vid bedömningen av om bl.a. ett våldtäktsbrott är grovt ska det särskilt beaktas om gärningsmannen med hänsyn till offrets låga ålder visat särskild hänsynslöshet eller råhet. Det straffrättsliga skyddet vid sexualbrott mot barn stärks vid oaktsamhet hos gärningsmannen i fråga om barnets ålder. När en förundersökning avseende ett sexualbrott inletts eller återupptagits ska anmälan om målsägandebiträde göras omedelbart, om det inte är uppenbart att målsäganden saknar behov av ett sådant biträde (SFS 618).
    En ny lag, strafftidslagen, har antagits och följdändringar har gjorts i bl.a. rättegångsbalken och brottsbalken. Den nya lagen innehåller bestämmelser om när fängelsestraff får verkställas och hur strafftid ska beräknas, och den innebär även en anpassning till systemet med överförande av straff mellan olika länder. Den nya regleringen innebär bl.a. följande. Det införs ett nytt sätt att beräkna strafftid enligt vilket strafftiden ska beräknas enbart i dagar. Ett fängelsestraff i månader eller år ska omräknas till dagar så att med en månad avses trettio dagar och ett år trehundrasextiofem dagar. På det sättet minskar risken för misstag och felaktigheter när strafftiden räknas ut och lika fall behandlas lika. Bestämmelser om tillgodoräknande av tid för frihetsberövande har samlats i en ny lag, lagen om tillgodoräknande av tid för frihetsberövande. Det har införts tydligt angivna tidsramar för att hålla en dömd i häkte i samband med placering i kriminalvårdsanstalt. Möjligheten för en dömd att lämna nöjdförklaring har utökats. Möjligheten att återkalla ett beviljat uppskov med verkställigheten av ett fängelsestraff har utökats, t.ex. om den dömde lagförs för nytt brott. Lagstiftningen träder i kraft den 1 april 2019 (SFS 1250 f.).
    I syfte att säkerställa ett starkt straffrättsligt skydd mot människohandel har ändringar gjorts i brottsbalken som innebär att de s.k. otillbörliga medlen förtydligas, att straffansvar för brott mot en person som är under arton år ska gälla även vid oaktsamhet i fråga om offrets ålder och att minimistraffet för människohandel, mindre grovt brott, skärps till fängelse i sex månader. Andra ändringar i brottsbalken syftar till att stärka det straffrättsliga skyddet mot exploatering av personer i arbete och tiggeri och innebär att ett nytt gradindelat brott införs, människoexploatering. Brottet består i att genom olaga tvång, vilseledande eller utnyttjande av någons beroendeställning, skyddslöshet

900 Från lagstiftningsarbetet SvJT 2018

eller svåra situation exploatera en person i tvångsarbete, arbete under uppenbart orimliga villkor eller tiggeri. Om brottet har avsett en verksamhet som bedrivits i större omfattning, medfört betydande vinning eller inneburit ett särskilt hänsynslöst utnyttjande av annan, ska dömas för grov människoexploatering. Om offret är under arton år ska det vara tillräckligt för straffansvar att personen har exploaterats i någon av verksamheterna, och straffansvaret ska gälla även vid oaktsamhet i fråga om offrets ålder. Straffskalan är fängelse i högst fyra år eller, om brottet är grovt, fängelse i lägst två och högst tio år. Straffansvar införs även för förstadier till brottet. En ytterligare ändring i brottsbalken innebär att maximistraffet för grovt koppleri har skärpts till fängelse i tio år (SFS 601).
    För att uppnå en mer heltäckande straffrättslig terrorismlagstiftning har ändringar gjorts i de tre särskilda lagarna på området; lagen om straff för terroristbrott, lagen om straff för offentlig uppmaning, rekrytering och utbildning avseende terroristbrott och annan särskilt allvarlig brottslighet och lagen om straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall. Nästan alla straffbestämmelser i lagarna har utvidgats, och lagändringarna innebär bl.a. att terroristbrottet uppdateras genom att bl.a. grovt dataintrång läggs till bland de brott som under vissa förutsättningar kan vara terroristbrott, att straffansvaret för att utbilda sig för terrorism även omfattar självstudier i exempelvis vapen- och sprängämnestekniker samt att straffbestämmelsen om terrorismresor utvidgas så att även terrorismresor till det egna medborgarskapslandet blir straffbara. Svenska medborgares resor till Sverige är det enda undantaget. Ändringarna innebär också att svenska domstolar i fler fall ska kunna döma över terrorismrelaterade brott som har begåtts utomlands (SFS 1311 f.).
    Ändringar i lagen om kontroll av narkotika, lagen om förbud mot vissa hälsofarliga varor och offentlighets- och sekretesslagen har genomförts i syfte att effektivisera klassificeringsprocessen för nya psykoaktiva substanser. Polismyndigheten får enligt de nya bestämmelserna göra anonyma inköp av nya psykoaktiva substanser för att regeringen snabbare ska kunna klassificera sådana hälsofarliga substanser som förekommer eller kan komma att göras tillgängliga på den svenska marknaden. Vidare ska den som av grov oaktsamhet hanterar varor som omfattas av lagen om förbud mot vissa hälsofarliga varor kunna dömas till ansvar. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2019 (SFS 1112 f.).
    Riksdagen har godkänt ett protokoll till konventionen för bekämpande av olaga besittningstagande av luftfartyg (Pekingprotokollet) och en reviderad konvention för bekämpande av brott på den internationella civila luftfartens område (Pekingkonventionen). Överenskommelserna innebär bl.a. att det ska vara brottsligt att kapa luftfartyg med tekniska hjälpmedel eller att använda luftfartyg för att i brottsligt syfte transportera explosivt material och biologiska eller kemiska vapen. Anpassningar av brottsbalken innebär att straffansvaret för kapning utvid-

SvJT 2018 Lagstiftning i riksdagen våren 2018 901

gats till att omfatta den som olovligen med tekniskt hjälpmedel kapar luftfartyg eller andra transportmedel samt på så sätt att även lätta lastbilar ska ingå bland de transportmedel som kapningsbrottet omfattar (SFS 165).

 

Ordning och säkerhet
Ändringar har beslutats i lagen om behandling av personuppgifter i
Försvarsmaktens försvarsunderrättelseverksamhet och militära säkerhetstjänst, lagen om behandling av personuppgifter i Försvarets radioanstalts försvarsunderrättelse- och utvecklingsverksamhet samt polisdatalagen. Lagändringarna syftar till att effektivisera det informationsutbyte som redan förekommer inom samarbetet i dag för att skapa bättre förutsättningar för myndigheterna att göra korrekta bedömningar av terrorhot i rätt tid. De innebär att Säkerhetspolisen, Försvarets radioanstalt och Försvarsmakten inom ramen för samarbetet vid Nationellt centrum för terrorhotbedömning ska få lämna ut uppgifter till varandra elektroniskt genom direktåtkomst (SFS 50 f.).
    En ny säkerhetsskyddslag har antagits som ska ersätta den tidigare lagen från 1996. Den nya lagen innehåller krav på åtgärder som syftar till att skydda uppgifter som är av betydelse för Sveriges säkerhet eller som ska skyddas enligt ett internationellt åtagande om säkerhetsskydd. Även skyddet av annan säkerhetskänslig verksamhet, t.ex. samhällsviktiga informationssystem, utvidgas. Det förtydligas att lagen gäller i både allmän och enskild verksamhet. Den nya lagen tydliggör skyldigheterna för den som bedriver säkerhetskänslig verksamhet och vikten av att verksamhetsutövarna genomför säkerhetsskyddsanalyser för sina verksamheter. Till följd av den nya lagen har följdändringar gjorts i ett antal lagar. Den nya lagstiftningen träder i kraft den 1 april 2019 (SFS 585).
    En ny lag, kamerabevakningslagen, har antagits som ersätter den tidigare kameraövervakningslagen. Den nya lagen innebär bl.a. följande. Lagen är tillämplig när kameror används på ett sätt som innebär personbevakning. Kravet på tillstånd begränsas till myndigheter och vissa andra som utför uppgifter av allmänt intresse. Det blir lättare för Polismyndigheten och kommuner att få tillstånd till kamerabevakning på offentliga platser, i brottsbekämpande eller trygghetsskapande syften. Polismyndighetens och Säkerhetspolisens möjligheter att tillfälligt använda kamerabevakning utan tillstånd vid risk för allvarlig brottslighet utökas. Möjligheterna att få tillstånd till kamerabevakning bl.a. på tåg och stationer samt inom hälso- och sjukvården utökas. En och samma myndighet ska pröva frågor om tillstånd och utöva tillsyn enligt lagen. Ändringar har också gjorts i offentlighets- och sekretesslagen (SFS 1200 f.).
    För att genomföra EU:s nya dataskyddsdirektiv har en ny lag, brottsdatalagen, antagits och följdändringar har gjorts i bl.a. lagen om belastningsregister, lagen om misstankeregister, offentlighets- och sekretesslagen och domstolsdatalagen. Syftet med den nya lagen är både att skydda fysiska personers grundläggande rättigheter och friheter och att säkerställa att

902 Från lagstiftningsarbetet SvJT 2018

behöriga myndigheter kan behandla och utbyta personuppgifter med varandra på ett ändamålsenligt sätt. Lagen är generellt tillämplig inom det område som direktivet reglerar. Lagen är subsidiär i förhållande till annan lag eller förordning, vilket möjliggör avvikande bestämmelser i s.k. registerförfattningar (SFS 1177 m.fl.).
    En ny lag, lagen om flygpassageraruppgifter i brottsbekämpningen, har antagits som innehåller bestämmelser om lufttrafikföretags skyldigheter att överföra s.k. PNR-uppgifter, alltså passageraruppgifter om t.ex. namn, resedatum, resväg, bagage och betalningssätt, till en ny nationell enhet för passagerarinformation inom Polismyndigheten. Den nya lagen innehåller också regler om behandlingen av sådana uppgifter i brottsbekämpningen för att förebygga, förhindra, upptäcka, utreda eller lagföra terroristbrottslighet eller annan allvarlig brottslighet (SFS 1180).
    Ändringar i lagen om krigsmateriel och lagen om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd syftar till att anpassa de principer som gäller för tillståndsprövningen utifrån de senaste decenniernas utveckling på de utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiska områdena. Lagändringarna syftar också till en mer heltäckande kontroll av krigsmateriel. Lagändringarna innebär bl.a. att den mottagande statens demokratiska status ska utgöra ett centralt villkor vid tillståndsprövningen, att kraven på mottagarlandets respekt för de mänskliga rättigheterna skärps och att det ska beaktas om utförseln eller utlandssamverkan skulle motverka en rättvis och hållbar utveckling i mottagarlandet. Ändringarna innebär också att sanktionsavgifter ersätter vissa straffsanktioner för mindre allvarliga överträdelser av krigsmateriellagen (SFS 135 f.).
    I syfte att minska antalet illegala explosiva varor i samhället har en ny lag, lagen om ansvarsfrihet vid vissa brott mot tillståndsplikten för explosiva varor, antagits. Med explosiva varor avses t.ex. handgranater och sprängämnen. Lagen är tillfällig och innebär att den som hanterar en explosiv vara utan att ha rätt till det inte ska dömas för brott mot tillståndsplikten i lagen om brandfarliga och explosiva varor, om han eller hon frivilligt under tiden 15 oktober 2018 till 11 januari 2019 kontaktar Polismyndigheten och lämnar de uppgifter som behövs för att myndigheten ska kunna omhänderta varan. För ansvarsfrihet krävs att den explosiva varan har omhändertagits av Polismyndigheten. Omhändertagna varor ska som huvudregel tillfalla staten och därefter destrueras (SFS 483).
    I syfte att genomföra ett EU-direktiv om nät- och informationssäkerhet har antagits en ny lag, lagen om informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster. Den nya lagen innebär bl.a. att vissa leverantörer av samhällsviktiga och digitala tjänster ska vidta åtgärder till skydd för säkerheten i nätverk och informationssystem och att leverantörerna ska rapportera incidenter som påverkar kontinuiteten i tjänsterna. Regeringen ska utse tillsynsmyndighet (SFS 1174).

SvJT 2018 Lagstiftning i riksdagen våren 2018 903

En ny lag, lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om gasanordningar, har antagits. EU-förordningen, som ersätter ett tidigare direktiv på området, innehåller bl.a. de krav som ställs på utformningen av gasanordningar för att de ska få tillhandahållas på EU:s inre marknad (SFS 1178).
    Ändringar i skyddslagens bestämmelser om ansvar och förverkande innebär bl.a. följande. Straffansvar för intrång på skyddsobjekt följer av en särskild bestämmelse i skyddslagen genom att den tidigare subsidiaritetsregeln i förhållande till brottsbalken tas bort. Brottet delas in i två svårhetsgrader och rubriceras obehörigt tillträde till skyddsobjekt. Straffet för intrång höjs från maximalt ett års till två års fängelse och böter ingår inte längre i straffskalan för brott av normalgraden. Bestämmelsen om förverkande av hjälpmedel anpassas till motsvarande reglering i brottsbalken. Förverkande får ske om det behövs för att förebygga brott eller om det annars finns särskilda skäl. Egendom som har varit avsedd att användas som hjälpmedel vid brott enligt skyddslagen kan förverkas. Även värdeförverkande ska kunna ske (SFS 611).
    Genom ändringar i djurskyddslagen och lagen om tillsyn över hundar och katter har vissa uppgifter som rör djur flyttats från Polismyndigheten till länsstyrelserna. Polismyndigheten ska endast utföra arbetsuppgifter som rör djur om de kräver de särskilda befogenheter och den kompetens som ryms inom Polismyndigheten eller om de av andra skäl bör handläggas av myndigheten. Polismyndigheten har inte längre det huvudsakliga ansvaret enligt djurskyddslagen för att transportera, förvara, sälja, skänka bort och låta avliva djur (SFS 53 f.).

 

Processrätt
Ändringar i rättegångsbalken innebär att ett brottmål inte ska få avgöras när den tilltalade uteblir från en huvudförhandling som han eller hon inte har delgetts kallelse till. Lagändringarna är föranledda av ett EUdirektiv (SFS 120).
    Ett nytt delgivningssätt — tillgänglighetsdelgivning — ska få användas på försök vid de tingsrätter som regeringen bestämmer. Delgivningssättet innebär att delgivning sker genom att stämning och andra handlingar i ett brottmål hålls tillgängliga vid tingsrätten från en i förväg bestämd tidpunkt. Den misstänkte ska vid ett personligt sammanträffande med polis eller åklagare ha delgetts information om denna tidpunkt och om vid vilken tingsrätt handlingarna hålls tillgängliga. Reglerna finns i en ny lag, lagen om försök med tillgänglighetsdelgivning i brottmål (SFS 160).
    Det har införts skärpta kompetenskrav för målsägandebiträden och krav på rättens tillstånd för att ett sådant biträde ska få sätta någon annan i sitt ställe. Ett målsägandebiträdes förordnande ska gälla till dess att tiden för att överklaga domen i målet har löpt ut. Ett målsägandebiträde ska dock kunna förordnas i hovrätten eller Högsta domstolen om det finns behov av det. Vidare har dömda i brottmål fått en viss ökad

904 Från lagstiftningsarbetet SvJT 2018

ersättningsskyldighet till staten för kostnader, och det har införts uttryckliga regler om när man ska få byta offentlig försvarare. Ändringarna har gjorts i bl.a. rättegångsbalken och lagen om målsägandebiträde (SFS 533 m.fl.).
    Ändringar i främst rättegångsbalken innebär bl.a. följande. Ordförandeskapet vid kollegial handläggning regleras i lag. Lagregleringen motsvarar i stort ordningen som tidigare tillämpats men innebär även att tidigare ordinarie domare får vara ordförande i tingsrätten och förvaltningsrätten om det finns särskilda skäl. Lagregleringen av ordförandeskapet omfattar även Högsta domstolen, Högsta förvaltningsdomstolen, mark- och miljödomstolarna, patent- och marknadsdomstolarna, Migrationsöverdomstolen och Arbetsdomstolen. Omröstningsreglerna ändras så att det tydligt framgår i vilka situationer ordföranden har utslagsröst och att ordföranden ska säga sin mening sist av de lagfarna domarna. Vidare har det införts bestämmelser om fördelning av mål och ärenden mellan enskilda domare. Det har också införts mer enhetliga behörighetskrav för särskilda ledamöter i domstol, och bestämmelsen om hovrättens tillsyn över tingsrätterna har tagits bort (SFS 411). Rättegångsbalken, lagen om rättegången i arbetstvister, lagen om betalningsföreläggande och handräckning samt lagen om mark- och miljödomstolar har ändrats i syfte att möjliggöra en mer digital hantering av ordningsbot och strafföreläggande samt ansökan om betalningsföreläggande och handräckning. Ändringarna innebär bl.a. att elektroniska underskrifter och elektroniskt undertecknande av domstolsavgöranden tillåts (SFS 499 f.).

 

Insolvensrätt
Riksdagen har godkänt det s.k. järnvägsprotokollet och beslutat ändringar i lagen om internationella säkerhetsrätter i lösa saker, lagen om handel med lösören, som köparen låter i säljarens vård kvarbliva och förmånsrättslagen. Ändringarna syftar till att underlätta finansieringen av järnvägsfordon. Genom lagändringarna införs en möjlighet att registrera internationella säkerhetsrätter i ett gemensamt internationellt register. Det huvudsakliga syftet med registrering är att ge upplysningar om att ett visst objekt är belastat med en internationell säkerhetsrätt och att avgöra prioriteten mellan konkurrerande intressen i viss egendom. Lagändringarna träder i kraft den dag som regeringen bestämmer (SFS 473 f.).

 

Medborgarskaps- och utlänningslagstiftning
Genom ändringar i lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige har det införts en ny möjlighet till uppehållstillstånd för vissa ensamkommande unga. Bestämmelser i lagen om uppehållstillstånd för studerande på gymnasial nivå har anpassats så att studier på sammanhållna yrkesutbildningar inom vuxenutbildningen eller liknande utbildningar inom introduktionsprogram

SvJT 2018 Lagstiftning i riksdagen våren 2018 905

i gymnasieskolan kan ge samma möjlighet till uppehållstillstånd som studier på ett nationellt program i gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan (SFS 755 f.).
    Ändringar i utlänningslagen innebär att en utlänning vid in- och utresekontroll, på samma sätt som redan gäller för svenska medborgare, ska vara skyldig att låta sig fotograferas och lämna fingeravtryck för kontroll av identiteten och resehandlingens äkthet i enlighet med kodexen om Schengengränserna (SFS 30).
    Ändringar i utlänningslagen som är föranledda av ett EU-direktiv innebär att det införs kombinerade uppehålls- och arbetstillstånd för företagsintern förflyttning av chefer, specialister och praktikanter från företag etablerade utanför EES-området och Schweiz. Tillstånden ska betecknas ICT-tillstånd. Lagändringarna innebär vidare att den som har beviljats ett ICT-tillstånd av en annan EU-stat ska få resa in och arbeta i Sverige i högst 90 dagar under en 180-dagarsperiod vid en enhet som tillhör samma företag eller koncern som företaget i den andra EUstaten och i tredje land. Vid längre vistelser i Sverige ska en ansökan om ett svenskt ICT-tillstånd eller ett ICT-tillstånd för rörlighet för längre vistelse göras. Familjemedlemmar till den som har tillstånd för företagsintern förflyttning ska ha rätt till uppehållstillstånd under samma tid som anknytningspersonen (SFS 67).
    Ändringar i lagen om mottagande av asylsökande m.fl. innebär att en kommun som har anvisats att ta emot ett ensamkommande barn får placera barnet i ett boende i en annan kommun endast om kommunerna har ingått en överenskommelse om placeringen, placeringen sker med stöd av lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga eller med stöd av socialtjänstlagen i fråga om barn med motsvarande vårdbehov eller det med hänsyn till barnets vårdbehov finns synnerliga skäl (SFS 346).
    För att genomföra ett EU-direktiv införs en ordning med tillstånd för säsongsarbete. Tillstånd kan beviljas utlänningar i tredjeland som har erbjudits anställning som säsongsarbetare i Sverige av en arbetsgivare som är etablerad här. Tillståndet ska beviljas i form av ett arbetstillstånd för säsongsarbete, om vistelsen i Sverige inte är längre än 90 dagar. För längre vistelser ska ett kombinerat uppehålls- och arbetstillstånd för säsongsarbete utfärdas. Ändringar har gjorts främst i utlänningslagen (SFS 319).
    Ändringar i utlänningslagen innebär att Polismyndigheten fått utökade möjligheter att genomföra inspektioner på arbetsplatser för att kontrollera att arbetsgivare inte har anställda som saknar rätt att vistas eller arbeta i Sverige. Arbetsplatsinspektionerna ska begränsas till branscher där Polismyndigheten har bedömt att det finns en särskild risk för sådana anställningar. Lagändringarna innebär också en höjning av den särskilda avgift som en arbetsgivare kan bli skyldig att betala om arbetsgivaren har en anställd som inte har rätt att vistas eller arbeta i Sverige (SFS 739).

906 Från lagstiftningsarbetet SvJT 2018

Lagstiftning om hälso- och sjukvård
Hälso- och sjukvårdslagen har ändrats. Ändringarna innebär en ny beslutsprocess för den nationella högspecialiserade vården som ersätter systemet med rikssjukvård och den nationella nivåstruktureringen av cancervården. En definition av nationell högspecialiserad vård har införts. Beslut om vilken hälso- och sjukvård som ska utgöra nationell högspecialiserad vård och vid hur många enheter den ska bedrivas, ska fattas av den myndighet som regeringen bestämmer. Besluten ska baseras på analyser gjorda av sakkunniggrupper som består av bl.a. professions- och patientföreträdare. Beslut om tillstånd att bedriva sådan vård ska fattas av en nämnd som består av en ordförande och representanter för sjukvårdsregionerna. Tillstånden ska gälla tills vidare. De kan förenas med villkor och de kan återkallas (SFS 143). Lagen om statlig ersättning till personer som har fått ändrad könstillhörighet fastställd i vissa fall har ändrats så att de personer som har fått ändrad könstillhörighet fastställd och som därmed drabbats av det numera upphävda kravet på avsaknad av fortplantningsförmåga ska ha rätt till ersättning av staten. Staten ska betala ersättning till de personer som ansökte om fastställelse av ändrad könstillhörighet under perioden den 1 juli 1972–30 juni 2013, om denna ansökan har bifallits. Ersättning ska lämnas med ett schablonbelopp om 225 000 kronor (SFS 162). Föräldrabalken, lagen om internationella faderskapsfrågor, lagen om genetisk integritet m.m. och socialtjänstlagen har ändrats. De nya lagreglerna innebär att det inom svensk hälso- och sjukvård blir tillåtet att utföra befruktning utanför kroppen med enbart donerade könsceller och således att kravet på att det blivande barnet ska ha en genetisk koppling till minst en förälder vid assisterad befruktning har tagits bort. Vidare innebär ändringarna att reglerna om föräldraskap efter assisterad befruktning i utlandet blir desamma för olikkönade och samkönade par, att föräldraskap kan fastställas under förutsättning att behandlingen utförts vid en behörig inrättning och att barnet har rätt att ta del av uppgifter om spermiedonatorn samt att socialnämnder och svenska domstolar får ökade möjligheter att fastställa faderskap enligt svensk lag för den genetiske fadern efter ett surrogatarrangemang i utlandet. Därutöver har införts särskilda regler om föräldraskap för situationer där personer får barn efter det att någon av dem eller båda har ändrat könstillhörighet. Detta innebär bl.a. att en man som föder ett barn ska anses som far till barnet och att en kvinna som bidrar med sina spermier till ett barns tillkomst ska anses som mor till barnet. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2019 (SFS 1279 m.fl.).
    Förändringar i hälso- och sjukvårdslagen och patientlagen innebär att landstingen ska organisera hälso- och sjukvårdsverksamheten så att vård kan ges nära befolkningen. Om det är motiverat av kvalitets- eller effektivitetsskäl ska vården få koncentreras geografiskt. Vidare har vårdgarantin inom primärvården stärkts. Lagens formulering om att den enskilde inom viss tid ska få besöka läkare har ändrats till att den

SvJT 2018 Lagstiftning i riksdagen våren 2018 907

enskilde inom en viss tid ska garanteras en medicinsk bedömning av läkare eller annan legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2019 (SFS 553 f.). Läkemedelslagen har ändrats så att möjligheterna att få tillstånd till försäljning av vissa antroposofiska medel får lämnas om det finns särskilda skäl, har tagits bort. Med anledning av denna ändring har följdändringar gjorts i annan lagstiftning (SFS 485 f.).
    Ändringar i lagen om handel med läkemedel och i lagen om receptregister innebär att öppenvårdsapotekens grunduppdrag sammanställs och förtydligas i en ny bestämmelse. Lagändringarna innebär vidare att det krävs farmaceutkompetens i samband med expedieringar av förskrivningar, förtydliganden av kraven på rådgivning och kontroll, krav på erfarenhet, kompetens och inflytande för läkemedelsansvariga samt krav på utformning av apotekens rådgivningsmiljö. När det gäller apotekens tillhandahållandeskyldighet och partihandlarnas leveransskyldighet har också förtydliganden gjorts. Regler om returer av läkemedel från öppenvårdsapotek har införts för receptbelagda läkemedel som apoteket tillhandahåller direkt till en konsument. Genom de nya bestämmelserna ges alla apoteksaktörer — med vissa begränsningar — möjlighet att bedriva verksamhet genom apoteksombud. Samtliga lagändringar har ännu inte trätt i kraft (SFS 1105 f.). Patientsäkerhetslagen och patientdatalagen har ändrats. Lagändringarna innebär i huvudsak att legitimation införs för kuratorer inom hälso- och sjukvården och att deras yrkestitel ska vara hälso- och sjukvårdskurator. En hälso- och sjukvårdskuratorsexamen kommer som huvudregel att krävas för att få en legitimation. Under en övergångsperiod kommer även yrkesverksamma kuratorer att kunna få legitimation om de har avlagt en socionomexamen eller någon annan likvärdig examen samt har varit verksamma i yrket i minst fem år, alternativt i två år om de har en relevant vidareutbildning. Lagändringarna träder i kraft den 1 juli 2019 (SFS 1127 f.). Läkemedelslagen, lagen om biobanker i hälso- och sjukvården m.m., lagen om genetisk integritet m.m., lagen om handel med läkemedel och offentlighets- och sekretesslagen har ändrats. Lagändringarna syftar till att anpassa svensk rätt till EU:s förordning om kliniska prövningar av humanläkemedel och om upphävande av ett direktiv. Vidare har svensk rätt anpassats till kommissionens delegerade förordning om komplettering av EU:s förordning vad gäller principer och riktlinjer för god tillverkningssed för prövningsläkemedel för humant bruk och rutiner för inspektioner. Lagändringarna träder i kraft den dag regeringen bestämmer. Därutöver har ett utvidgat undantag av tillämpningen av lagen om biobanker i hälso- och sjukvården m.m. införts. Denna ändring träder i kraft den 1 januari 2019 (SFS 1272 f.). Lagen om läkemedelsförmåner m.m., smittskyddslagen, apoteksdatalagen och lagen om nationell läkemedelslista har ändrats. Lagändringarna rör utbyte av läkemedel som inte ingår i läkemedelsförmånerna och av

908 Från lagstiftningsarbetet SvJT 2018

läkemedel som har förskrivits enligt smittskyddslagen. Förskrivaren och den expedierande farmaceuten på öppenvårdsapoteket ska enligt de nya bestämmelserna i vissa fall kunna motsätta sig att utbyte sker. Vid utbyte av läkemedel som inte ingår i förmånerna kommer patienten att få möjlighet att mot betalning få det förskrivna läkemedlet eller något annat utbytbart läkemedel. Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) kommer att få möjlighet att ta ut sanktionsavgift av öppenvårdsapotek som inte följer de nya utbytesbestämmelserna. Lagändringarna innebär vidare att det införts en ny bestämmelse i lagen om läkemedelsförmåner m.m. om att de priser som har fastställts av TLV för ett visst läkemedel ska tillämpas även när läkemedlet är kostnadsfritt enligt smittskyddslagen. Kostnadsfrihet ska gälla även de läkemedel som utbyte sker mot och även när smittskyddsläkemedel förskrivs av andra förskrivarkategorier än läkare. Ändringarna träder i kraft den 2 juni 2020, med undantag för bestämmelserna om att de priser som har fastställts av TLV ska tillämpas även när ett läkemedel är kostnadsfritt enligt smittskyddslagen och om att andra än läkare ska kunna förskriva läkemedel kostnadsfritt enligt smittskyddslagen. De båda undantagna bestämmelserna har trätt i kraft (SFS 1237 f.).
    En ny lag, lagen om nationell läkemedelslista, har antagits och ändringar gjorts i lagen om läkemedelskommittéer, patientdatalagen, lagen om handel med läkemedel samt offentlighets- och sekretesslagen. Den nya lagen innebär att ett nytt personregister, den nationella läkemedelslistan, tas fram. Registret ska föras av E-hälsomyndigheten. Den nya lagen ersätter lagen om receptregister och lagen om läkemedelsförteckning. Det nya registret ska i allt väsentligt få innehålla samma uppgifter som de befintliga registren. Vissa integritetshöjande åtgärder som sökbegränsningar, samtycke och spärrning har införts. Hälso- och sjukvårdspersonal, expedierande personal på öppenvårdsapotek och patienten ska ha ändamålsenlig åtkomst till uppgifterna i registret. Ett övergripande mål med registret är att skapa en samlad källa för uppgifter om en patients förskrivna läkemedel och andra varor samtidigt som patientens behov av integritetsskydd tillgodoses. Den nationella läkemedelslistan förväntas bidra till ökad patientsäkerhet och en effektivisering av arbetsmomenten vid ordination och förskrivning av läkemedel. Den nya lagstiftningen träder i huvudsak i kraft den 1 juni 2020 (SFS 1212 f.).
    En ny lag, lagen med kompletterande bestämmelser om etisk granskning till
EU:s förordning om kliniska prövningar av humanläkemedel, har antagits. Vidare har lagen om etikprövning av forskning som avser människor och offentlighets- och sekretesslagen ändrats. Lagstiftningen innebär att Etikprövningsmyndigheten, som inrättas den 1 januari 2019, ska utföra den etiska granskningen av ansökningar om tillstånd till klinisk läkemedelsprövning. Den etiska granskningen ska utgå från samma bestämmelser som vid etikprövning av forskning och redovisas i ett yttrande, som ska beslutas av Etikprövningsmyndigheten och lämnas till Läkemedelsverket. Yttrandet ska innehålla en bedömning av om en ansökan om

SvJT 2018 Lagstiftning i riksdagen våren 2018 909

tillstånd att utföra klinisk läkemedelsprövning ska beviljas, beviljas på vissa villkor eller avslås. Vid de avdelningar inom Etikprövningsmyndigheten som utför etisk granskning av klinisk läkemedelsprövning ska minst en av de ledamöter som företräder allmänna intressen representera en eller flera patientorganisationer. Nya kompletterande regler om sekretess har införts. De nya bestämmelserna träder i kraft den dag som regeringen bestämmer (SFS 1091 f.).

 

Socialrätt
Genom ändringar i socialtjänstlagen och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade införs tillståndsplikt för verksamhet som avser hemtjänst enligt socialtjänstlagen samt för verksamhet som avser ledsagarservice, biträde av kontaktperson eller avlösarservice i hemmet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Det införs också nya krav på insikt, lämplighet och ekonomiska förutsättningar för att beviljas tillstånd att bedriva verksamhet enligt lagarna. Genom ändringar i skollagen införs krav på godkännande för enskilda att som huvudmän bedriva verksamhet inom skolväsendet enligt skollagen. Ändringar har också gjorts i lagen om offentlig upphandling avseende vissa sociala tjänster och andra särskilda tjänster, benämnda välfärdstjänster, vars värde beräknas understiga tillämpligt EU-tröskelvärde på 750 000 euro. De innebär att för upphandling av sådana tjänster ska endast ett fåtal regler i lagen gälla om bl.a. annonsering, information till leverantörerna och dokumentation samt rättsmedel. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2019 (SFS 1155 m.fl.).
    En ny lag om bostadsanpassningsbidrag m.m. har antagits som ersätter den tidigare lagen från 1992. Flertalet bestämmelser i den tidigare lagen har oförändrade i sak förts över till den nya lagen. Nytt är bl.a. följande. Det är personen med funktionsnedsättning som ska kunna ansöka om bostadsanpassningsbidrag, oavsett om denne äger bostaden eller är nyttjanderättshavare. Bostadsanpassningsbidrag kan bara lämnas om ägare och eventuella nyttjanderättshavare har medgett att anpassningsåtgärderna får vidtas samt att ägaren har utfäst sig att inte kräva ersättning för att återställa anpassningsåtgärderna. Det införs en möjlighet för ägare av ett flerbostadshus att, efter medgivande från bidragstagaren, överta rätten till bostadsanpassningsbidrag. Kostnadsgränsen för återställningsbidrag tas bort. Det införs två nya frivilliga bidragsformer: bidrag i form av ett åtagande från kommunen att låta utföra åtgärderna och bidrag i form av ett överlämnande av en begagnad anordning (SFS 222).
    En ny lag, lagen om försäkringsmedicinska utredningar, har antagits och ändringar har gjorts i bl.a. socialförsäkringsbalken. De nya reglerna innebär att landstingen ska tillhandahålla försäkringsmedicinska utredningar på begäran av Försäkringskassan. Försäkringsmedicinska utredningar ska inte utgöra hälso- och sjukvård enligt hälso- och sjukvårdslagen. När försäkringsmedicinska utredningar utförs enligt den nya

910 Från lagstiftningsarbetet SvJT 2018

lagen ska patientskadelagen, patientdatalagen och patientsäkerhetslagen vara tillämpliga. Försäkringsmedicinska utredningar ska utföras av legitimerad läkare och annan hälso- och sjukvårdspersonal hos en vårdgivare. Iakttagelser och bedömningar av den försäkrades funktions-och aktivitetsförmåga ska sammanställas i ett skriftligt utlåtande och skickas till Försäkringskassan. Ett landsting får sluta avtal med ett annat landsting eller någon annan om att i egenskap av vårdgivare utföra de uppgifter som landstinget ansvarar för enligt den nya lagen. Lagstiftningen träder i kraft den 1 januari 2019 (SFS 744 f.).
    Ändringar i socialförsäkringsbalken innebär att det införs två nya socialförsäkringsförmåner — omvårdnadsbidrag till föräldrar med barn med funktionsnedsättning och merkostnadsersättning till barn och vuxna med funktionsnedsättning. Merkostnadsersättningen ska ersätta kostnader till följd av funktionsnedsättningen. De nuvarande förmånerna vårdbidrag och handikappersättning avskaffas därmed. Vidare ska blinda och gravt hörselskadade ha rätt till merkostnadsersättning på en viss nivå. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2019 (SFS 1265).
    Det införs ett lagstadgat karensavdrag i sjukförsäkringen. Avdraget ersätter den nuvarande karensdagen. Ett karensavdrag införs i lagen om sjuklön som ska uppgå till 20 procent av en genomsnittlig veckoersättning av sjuklön. I socialförsäkringsbalken utgör karensavdraget en hel kalenderdagsberäknad sjukpenningdag. Syftet med införandet av ett karensavdrag är i första hand att uppnå en mer rättvis självrisk i samband med sjukfrånvaro. Vidare är syftet med ett karensavdrag att avdraget ska bli detsamma för den försäkrade oavsett när sjukfrånvaron inträffar. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2019 (SFS 647 f.).
    Nuvarande skydd av sjukpenninggrundande inkomst (förkortad SIG) utvidgas till att även omfatta studerande som inte uppbär studiemedel. Detta under förutsättning att studierna bedrivs på eftergymnasial nivå. Från och med det andra kalenderhalvåret det år den försäkrade fyller 20 år gäller det även för studier på grundläggande eller gymnasial nivå. Vidare ska SGI för de personer som startar aktiebolag under företagets uppbyggnadsskede beräknas utifrån samma principer som för enskilda näringsidkare. Ändringar har gjorts i socialförsäkringsbalken (SFS 670). Socialförsäkringsbalkens regler om efterlevandestöd ändras på det sättet att efterlevandestöd ska få lämnas retroaktivt för högst sex månader före ansökningsmånaden, i stället för som med tidigare regler för högst två år. Ändringarna innebär alltså en förkortning av den retroaktiva tiden (SFS 646).
    Underhållsstödet enligt socialförsäkringsbalken höjs med 150 kronor per månad för barn som är 11–14 år och med 350 kronor per månad för barn som har fyllt 15 år. Underhållsstöd ska därmed lämnas med 1 573 kronor i månaden till och med månaden då barnet fyller 11 år, med 1 723 kronor i månaden från och med månaden efter den då

SvJT 2018 Lagstiftning i riksdagen våren 2018 911

barnet har fyllt 11 år och med 2 073 kronor i månaden från och med månaden efter den då barnet har fyllt 15 år. Beräkningen av underhållsstöd i form av utfyllnadsbidrag ska utgå från samma belopp (SFS 743).
    I syfte att skapa ett tryggt och mer hållbart premiepensionssystem har ändringar gjorts i främst socialförsäkringsbalken. Ändringarna innebär i huvudsak att Pensionsmyndighetens uppdrag som försäkringsgivare på premiepensionsområdet klargörs, Pensionsmyndighetens avtal med fondförvaltarna (fondavtal) ska minst innehålla vissa villkor, fondförvaltare ska ansöka om att få ingå fondavtal med Pensionsmyndigheten, fondförvaltare ska uppfylla vissa krav för att få ingå fondavtal, Pensionsmyndighetens beslut att avslå en ansökan om att få ingå fondavtal ska kunna överklagas till allmän förvaltningsdomstol och fonder på fondtorget ska vara hållbara. Ändringarna innebär vidare att det införs ett krav på pensionssparares egenhändiga undertecknande vid fondbyte, att Pensionsmyndigheten ska ta ut vissa avgifter från fondförvaltare och att det införs ett förbud mot marknadsföring och försäljning av tjänster och produkter på premiepensionsområdet via telefon. Ändringarna om egenhändigt undertecknande och förbudet mot marknadsföring och försäljning via telefon har trätt i kraft. Övriga ändringar träder i kraft den 1 november 2018 (SFS 772).
    En ny lag, lagen om bistånd till enskilda efter evakueringar till Sverige, har antagits. Lagen gäller när evakuerade ankommer till Sverige vid en konsulär katastrofinsats enligt lagen om konsulära katastrofinsatser. Syftet med den nya lagen är att underlätta för den kommun i Sverige dit de evakuerade ankommer att ge stöd och hjälp till de evakuerade utifrån kommunens ansvar enligt socialtjänstlagen. Med stöd av den nya lagen får en kommun ge bistånd till enskilda utan föregående individuell prövning (nödvändigt bistånd) när den ger stöd och hjälp till evakuerade i samband med ankomsten till Sverige. Ett sådant bistånd får inte förenas med villkor om återbetalning. Vidare får en kommun hjälpa en ankomstkommun som ger stöd och hjälp till evakuerade i samband med ankomsten till Sverige om ankomstkommunen begär sådan hjälp. En kommun som hjälper en ankomstkommun får även lämna nödvändigt bistånd. Vidare har en kommun fått rätt till ersättning av staten för skäliga kostnader som är direkt hänförliga till det stöd och den hjälp som de evakuerade har fått i samband med ankomsten till Sverige (SFS 9).
    Ändringar har gjorts i socialförsäkringsbalken och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Lagändringarna innebär att tvåårsomprövningen av rätten till assistansersättning tagits bort. Försäkringskassan är skyldig att ompröva rätten till assistansersättning i den utsträckning som denna rätt har minskat i omfattning på grund av väsentligt ändrade förhållanden som är hänförliga till den försäkrade. Vidare kan personlig assistans beviljas för tid under den enskildes dygnsvila när en assistent behöver vara tillgänglig i väntan på att den

912 Från lagstiftningsarbetet SvJT 2018

enskilde behöver hjälp utan att det är fråga om tillsyn, tid under den enskildes dygnsvila när en assistent i stället behöver finnas till förfogande på annan plats i väntan på att den enskilde behöver hjälp och tid när en assistent behöver vara närvarande i samband med en aktivitet utanför den enskildes hem på grund av att ett hjälpbehov kan förväntas uppstå (SFS 122 m.fl.). Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, lagen om vård av missbrukare i vissa fall och lagen om verkställighet av sluten ungdomsvård har ändrats. Ändringarna rör huvudsakligen de särskilda befogenheter som Statens institutionsstyrelse har för vårdens genomförande vid särskilda ungdomshem och LVM-hem. De syftar till ökad rättssäkerhet, delaktighet, trygghet och säkerhet för barn och unga som vårdas vid de särskilda ungdomshemmen och för intagna som vårdas vid LVM-hemmen. Statens institutionsstyrelse har getts rätt att i akuta situationer omedelbart anvisa plats vid ett särskilt ungdomshem. Motsvarande ändring har gjorts när det gäller anvisning av plats vid ett LVM-hem. Vidare har en ny lag, lagen om förbud mot innehav av berusningsmedel m.m. vid hem för vård eller boende, införts. Den innebär att privata HVB-hem får samma möjlighet att besluta om förbud mot otillåtna medel och föremål som ett HVB-hem som drivs av ett landsting eller en kommun (SFS 651 f.).
    Genom en ändring i socialtjänstlagen får socialnämnden utan föregående behovsprövning erbjuda hemtjänst till äldre personer. Ett sådant erbjudande förutsätter att den äldre personen har informerats om i vilken utsträckning och på vilket sätt han eller hon kan påverka utförandet av insatserna, på vilket sätt kommunen följer upp insatserna och om rätten att alltid kunna ansöka om bistånd enligt socialtjänstlagen. Det krävs att kommunen följer upp insatserna som har erbjudits med utgångspunkt i kommunens riktlinjer, insatsernas kvalitet och värdegrunden för äldre (SFS 669).
    Genom ändringar i socialförsäkringsbalken och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) har bestämmelser införts som upplyser om att regeringen (eller myndighet) kan meddela ytterligare föreskrifter om assistansersättning med ett högre belopp än schablonbeloppet och föreskrifter om att assistansersättning med ett högre belopp än schablonbeloppet ska betalas ut på annat sätt än månadsvis. Regeringen har också bemyndigats att meddela föreskrifter om skyldighet för en kommun att betala en del av Försäkringskassans kostnader för de 20 första assistanstimmarna per vecka på annat sätt än månadsvis jämte dröjsmålsränta på en sådan skuld till Försäkringskassan. Det har införts en bestämmelse som innebär att en kommun som har tagit emot ett beslut från Försäkringskassan om att en enskild saknar rätt till assistansersättning utan dröjsmål ska informera den enskilde om förutsättningarna för insatser enligt LSS. Detta gäller dock inte om det är uppenbart obehövligt att lämna sådan information (SFS 555 f.).

SvJT 2018 Lagstiftning i riksdagen våren 2018 913

Lagen om utredningar avseende vissa dödsfall har bytt rubrik och ändrats i andra avseenden. Ändringarna syftar till att utredningsverksamheten avseende dödsfall ska bli mer effektiv och ändamålsenlig. Syftet med utredningsverksamheten ska vara att regeringen ska få underlag för att fatta beslut om åtgärder som har som mål att förebygga att barn far illa eller att vuxna utsätts för våld eller andra övergrepp av en närstående eller tidigare närstående person. Utredningsverksamheten har utökats till att omfatta fler fall än där barn eller vuxna avlidit. Lagens nya rubrik är lagen om utredningar för att förebygga vissa skador och dödsfall. Följdändringar har gjorts i lagen om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten och i offentlighets- och sekretesslagen. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2019 (SFS 1375 f.).

 

Lagstiftning om utbildning
Det har införts bestämmelser i skollagen om en garanti för tidiga stödinsatser i förskoleklassen och lågstadiet i grundskolan, specialskolan och sameskolan (läsa-skriva-räkna-garantin). Syftet med garantin är att en elev som är i behov av stöd tidigt ska få stöd utformat utifrån sitt behov. Garantin innebär att behövande elever ska få adekvata stödinsatser bl.a. genom att förskollärare och lärare samråder med personal med specialpedagogisk kompetens. Redan i förskoleklassen ska elevens språkliga medvetenhet och matematiska tänkande kartläggas med stöd av ett nationellt kartläggningsmaterial. Om det utifrån användningen av kartläggningsmaterialet, ett nationellt bedömningsstöd eller ett nationellt prov finns en indikation på att en elev i förskoleklassen eller i lågstadiet inte kommer att nå uppsatta kunskapskrav i svenska, svenska som andraspråk eller matematik, ska ansvarig förskollärare eller lärare göra en särskild bedömning av elevens kunskapsutveckling för att avgöra om eleven är i behov av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen eller särskilt stöd, för att nå till kunskapskraven. Om ett sådant behov finns ska det göras en planering av extra anpassningar eller en anmälan till rektorn för att utreda behovet av särskilt stöd. Om det vid användningen av ett nationellt kartläggningsmaterial, ett nationellt bedömningsstöd eller ett nationellt prov direkt kan befaras att en elev inte kommer att nå tillräckliga kunskaper behöver en särskild bedömning inte göras, utan åtgärder ska i så fall sättas in skyndsamt. Vidtagna extra anpassningar ska följas upp i slutet av förskoleklassen och i slutet av lågstadiet. Resultatet av uppföljningen ska överföras till ansvarig lärare i nästa årskurs. Den särskilda bedömningen samt planering och uppföljning av extra anpassningar ska som huvudregel genomföras i samråd med personal med specialpedagogisk kompetens. Garantin ska anses vara uppfylld när de åtgärder som garantin omfattar har vidtagits. I detta ingår att de extra anpassningar som har planerats också har genomförts och följts upp för att säkerställa att de gett resultat. Lagändringarna träder i kraft den 1 juli 2019 (SFS 1098).

914 Från lagstiftningsarbetet SvJT 2018

Ytterligare ändringar i skollagen innebär att en huvudman för grundskola eller specialskola ska ansvara för att praktisk arbetslivsorientering (prao) anordnas under sammanlagt minst tio dagar för alla elever i grundskolan fr.o.m. årskurs 8 och i specialskolan fr.o.m. årskurs 9 för de elever som läser enligt specialskolans kursplaner. Andra ändringar i skollagen innebär att omfattningen i tid av det arbetsplatsförlagda lärandet för en elev som går gymnasial lärlingsutbildning tydligare ska framgå av det utbildningskontrakt som ska tecknas för eleven. Vidare har införts bestämmelser om att utbildningskontrakt, som motsvarar de som gäller för lärlingsutbildning i gymnasieskolan, ska införas för lärlingsutbildning i gymnasiesärskolan. Vissa övergångsbestämmelser gäller (SFS 105). Lagen om etikprövning av forskning som avser människor och lagen om biobanker i hälso- och sjukvården m.m. har ändrats. Lagändringarna innebär att de sex regionala etikprövningsnämnderna ska avvecklas och att etikprövning av forskning som avser människor i stället ska hanteras av en ny myndighet, Etikprövningsmyndigheten. Myndigheten ska delas in i verksamhetsregioner. Prövningen av ärenden om etikprövning ska göras inom avdelningar bestående av en ordförande, tio ledamöter med vetenskaplig kompetens och fem ledamöter som företräder allmänna intressen. Regeringen ska utse ordförandena och deras ersättare. Övriga ledamöter och ersättare ska utses av den nya myndigheten. Följdändringar har gjorts i lagen om biobanker i hälso- och sjukvården m.m.
Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2019 (SFS 147 f.). Skollagen har ändrats i syfte att alla ungdomar ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning. Ändringarna innebär bl.a. att stöd ska ges med utgångspunkt i elevens utbildning i dess helhet. Detta gäller alla skolformer som omfattas av bestämmelserna om stöd i form av extra anpassningar eller särskilt stöd. Vid övergångar mellan skolformer, eller inom en skolform, ska den information lämnas som behövs för att underlätta elevens övergång. Varje elev i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska ha en mentor som följer elevens kunskapsutveckling och studiesituation och som ska uppmärksamma om eleven behöver stöd. Rektorn har getts ett förtydligat ansvar att utreda upprepad eller längre frånvaro, och kommunernas ansvar för hur ungdomar är sysselsatta har justerats för att bli mer träffsäkert. Vidare syftar lagändringarna till att strukturen och kvaliteten på introduktionsprogrammen i gymnasieskolan ska förbättras. Utbildningsplanen ska innehålla uppgifter om utbildningens syfte, huvudsakliga innehåll och längd. Eleverna får rätt till en garanterad minsta undervisningstid, och nyanlända elevers kunskaper ska bedömas vid mottagandet till språkintroduktion. Rätten att fullfölja utbildningen har knutits till elevens individuella studieplan. Därutöver har preparandutbildningen ersatts av en bredare utbildning inom programinriktat val. Vissa av ändringarna träder i kraft först den 1 juli 2019 (SFS 749).

SvJT 2018 Lagstiftning i riksdagen våren 2018 915

Skollagen och lagen om införande av skollagen har ändrats. Lagändringarna innebär att huvudmännen inom skolväsendet ska utse en skolchef som ska biträda huvudmannen att tillse att de föreskrifter som gäller för utbildningen följs. Vidare innebär ändringarna att Skolinspektionen ska kunna ingripa med statliga åtgärder för rättelse mot kommuner och landsting under samma förutsättningar som man återkallar ett godkännande för enskilda huvudmän. Därutöver har bestämmelser antagits som syftar till att minska elevers upprepade eller längre frånvaro från utbildningen inom den obligatoriska verksamheten. Dessutom har tiden förlängts till utgången av juni 2021 när det gäller övergångsbestämmelserna om undantag från krav på legitimation och behörighet för att få bedriva undervisning och besluta om betyg i vissa skolformer. Vissa av de nya bestämmelserna ska tillämpas första gången för verksamhet som bedrivs efter utgången av 2018 (SFS 608 f.). Skollagen och lagen om införande av skollagen har ändrats. Lagändringarna innebär att det ska upprättas en individuell studieplan för nyanlända elever som tas emot inom skolväsendet i högstadiet i grundskolan eller specialskolan och vars kunskaper har bedömts. En sådan plan ska upprättas senast två månader efter mottagandet. Dessa elever ska även kunna ges undervisning enligt en anpassad timplan. I en sådan prioriteras vissa ämnen och därmed utökas undervisningstiden i dessa ämnen. Eleverna ska också få studiehandledning på sitt modersmål om det inte är uppenbart obehövligt. Det sistnämnda gäller även nyanlända som tas emot inom skolväsendet på högstadiet i grundsärskolan. Dessa lagändringar har trätt i kraft. Lagändringarna innebär vidare att det undantag i skollagen som ger fritidspedagoger eller motsvarande möjlighet att undervisa i ett fritidshem utan legitimation och behörighet tas bort. Vidare ska den som leder och samordnar det pedagogiska arbetet vid en förskoleenhet benämnas rektor i stället för förskolechef. I de fall det blir otydligt vilken skolform en rektor ansvarar för ska benämningen kompletteras med skolform. Ett krav har införts på att rektorer för förskoleenheter ska genomgå en obligatorisk befattningsutbildning. Lagändringarna träder i kraft den 1 juli 2019 (SFS 1303 f.).

 

 

 

 

Monica Hall och Bengt Billquist