Bevisvärdering i busshållplatsmordet
Av professor CHRISTIAN DAHLMAN1
I december 2021 meddelade Högsta domstolen prövningstillstånd i ett brottmål — här benämnt busshållplatsmordet — där tingsrätten funnit bevisningen tillräcklig för att fälla en man för mord medan hovrätten gjort motsatt bedömning. Prövningstillståndet riktade in sig bl.a. på frågan om bevisvärdering. I artikeln formuleras tre avgörande frågor som Högsta domstolen har att ta ställning till, och två olika sätt att avgöra dem ur ett bevisvärderingsperspektiv. I artikeln argumenteras för att, och visas också hur, Bayesianska nätverk kan användas som ett hjälpmedel vid avgörandet av målet.
1 Inledning
Den 2 oktober 2020 skjuts en 25-åring man (W) till döds vid en busshållplats i Märsta. Skytten anländer till platsen på en elsparkcykel och avfyrar från kort avstånd ett flertal skott i ryggen på W som avlider omedelbart. Några månader senare blir en 23-åring man (A) misstänkt och åtalas för mordet på W. Den huvudsakliga bevisningen mot A handlar om patronhylsor på brottsplatsen och en jacka som påträffats i As bostad. På patronhylsorna finns DNA som matchar A. Jackan överensstämmer i färg och modell med den jacka som skytten bar och har blodstänk vars DNA matchar den skjutne W. A hävdar dock att han är oskyldig och inte har med skjutningen att göra. Som förklaring till hur hans DNA kan finnas på hylsorna uppger A att han är bekant med personer som är kriminella, och har vidrört vapen och ammunition i sitt umgänge med dem. Enligt denna förklaring skulle A ha hanterat vapnet vid något tidigare tillfälle, möjligen i samband med något annat brott, varefter vapnet cirkulerat i det kriminella gäng som A tillhör och använts av någon annan i detta gäng för att skjuta W. A ger en liknande förklaring till jackan med blodstänk från W. Jackan påträffas i den lägenhet där A bor tillsammans med sin bror, och vid en forensisk undersökning påträffas DNA från flera personer på jackan, varav en profil matchar A, men A hävdar att det inte är hans jacka. Enligt A har flera kriminella personer i brödernas vänkrets bott i lägenheten tillfälligt, och jackan måste ha tillhört någon av dem.
Busshållplatsmordet ger upphov till en komplicerad bevisvärdering. Frågan är om den samverkande beviskraften hos patronhylsorna och jackan innebär att det är ställt bortom rimligt tvivel att det var A som sköt W, eller om den alternativa hypotesen att skytten är en kriminell bekant till A ger utrymme för rimligt tvivel? För att ta ställning till detta
1 Professor vid juridiska fakulteten, Lunds universitet. Tack till Pontus Bark, Johan Gustafson, Anders Nordgaard och Lena Wahlberg för värdefulla synpunkter på tidigare versioner av manuskriptet.