Si dextra manus scandalizat — Något om företagets gränser inom den finansiella sektorn
Av advokaten DAN HANQVIST1
”Den ena handen vet vad den andra gör.” Blå tåget (1972) och Ebba Grön (1980)
”Och om din högra hand förleder dig, så hugg av den och kasta den ifrån dig. Det är bättre för dig att en del av din kropp går förlorad än att hela kroppen kommer till helvetet.” Matt. 5:30
Ekonomisk verksamhet förutsätter alltid ett visst mått av planering. Planering av hela samhällsekonomin har visat sig ha katastrofala följder för människors och naturens välfärd. Planering inom företagen fungerar emellertid väl inom ramen för en marknadsekonomi. Som en del av effektivisering av värdekedjan är det ofta lämpligt att uppdra åt andra att utföra uppgifter för företaget. Detta gäller också för företag inom den finansiella sektorn. Som ett specifikt fall av ”utkontraktering” (outsourcing) är detta föremål för reglering — men olika reglering — avseende olika slags företag inom sektorn. Artikeln diskuterar de olika regleringsvarianterna och analyserar behovet av att också i den offentligrättsliga regleringen relativisera de yttre gränserna för företagens juridiska organisationer för att optimera den ekonomiska verksamheten.
1 Inledning
Den annars inte särskilt liberale tyske filosofen J. G. Fichte menade att man ”i våra dagar” (runt sekelskiftet 1800) i tillräcklig grad hade vederlagt tesen att ”staten vore mänsklighetens oinskränkta förmyndare på det att den skulle göra mänskligheten lycklig, rik, sund, rättroende, dygdig och, om Gud vill det, evigt salig”.2 Det kan (fortfarande) knappast råda något allvarligt eller initierat tvivel om att en planerad samhällsekonomi varken är ett i praktiska termer realistiskt eller ett i socialt, politiskt eller ekologiskt perspektiv önskvärt alternativ. Kollapsen av planekonomierna i Sovjetunionen och Östeuropa, Kinas övergivande av planekonomin fr.o.m. 1980-talet till förmån för
1 Advokat, fil. kand., LL.M. (Edin.), Finance & Regulatory Counsel, Roschier Advokatbyrå AB, Stockholm. — Professor Mårten Schultz har varit vänlig att granska de specifikt skadeståndsrättsliga delarna. För detta är jag tacksam men tar ändå själv ansvaret för slutresultatet. 2 Se Der geschlossene Handelsstaat (1800), s. 9 (min översättning).