Brottsofferersättningarnas utveckling
— reflektioner utifrån ett exempel
Av professor MÅRTEN SCHULTZ
Skadeståndsrätten har utvecklats kraftigt de senaste åren, såväl vad gäller vad som kan ersättas som hur stor ersättning som ska utgå. Sommaren 2022 genomfördes flera förändringar och med dessa väntas beloppen öka än mer.Särskilt de ideella skadestånden genomgår en dramatisk utveckling, och frågan är vilken betydelse detta kan ha i praktiken men kanske särskilt i teorin.
1 Inledning
Den 1 juli trädde omfattande förändringar av brottsofferersättningssystemet i kraft.1 Ett nytt syfte — offrets intresse av upprättelse — har förts in i skadeståndslagens (1972:207) regel om kränkningsersättning till brottsoffer (2 kap. 3 §).2 Tanken är att detta syfte ska medföra att ersättningarna kraftigt höjs; utredningen siktade mot ungefär en dubblering av de belopp som utgår enligt dagens system.3 De parametrar som tas upp för bestämmande av kränkningsersättningen i 5 kap. 6 § kompletteras med nya punkter. En tredje förändring syftar till att öka möjligheterna att utge ersättning till personer som utsätts för brott i tjänsten och som antas ha särskild beredskap för detta (t.ex. poliser). Utmätningsreglerna ändras i ett avseende.
I detta sammanhang har jag några funderingar kring införandet av en ny form av rent ideell ersättning, särskild anhörigersättning, och hur denna ersättning i kombination med två andra förändringar — det nya stycket med en upprättelsefunktion i skadeståndslagen och en förändring i brottsbalken — medför en dramatisk utväxling av de ideella skadestånden. Nedanstående reflektioner ska inte betraktas som att jag är kritisk mot rättsutvecklingen. Det är jag inte.4 Min tanke är att dessa rader i bästa hand kan tillföra något i diskussionen om utvecklingen av de rent ideella skadestånden — närmast som en ”case study”. Min uppgift är inte rättsvetenskaplig i trängre mening och artikeln ska snarast betraktas ett inlägg i den juridiska debatten.
Jag kommer att utgå från ett exempel. Exemplet kan framstå som extremt men dessvärre är inte den situation som jag utgår från extremt ovanlig: barn som bevittnar att en förälder mördar en annan förälder.5
1 Jag har tidigare i SvJT 2022 s. 129 allmänt presenterat bedömningarna i utredningen SOU 2021:64, som ligger till grund för nu beslutade förändringar. 2 Hänvisningar till lagrum avser skadeståndslagen om inte annat särskilt anges. 3 Med ”tanken” avser jag de förhoppningar som uttrycktes i utredningen och propositionen som föregått förändringarna, prop. 2021/22:198. 4 För transparensens skull bör jag nämna att jag deltog som expert i utredningen SOU 2021:64 och instämde — i likhet med övriga experter — med förslaget. 5 Enligt uppgift per telefon från Brottsoffermyndigheten 5 maj 2022 så hade Brottsoffermyndigheten beviljat ersättning i 19 fall där ett barn bevittnat ett mord på en