Från lagstiftningsarbetet

Lagstiftning i riksdagen hösten 2022

 

I denna översikt lämnas en redogörelse för lagstiftning som antogs av riksdagen under hösten 2022. Redogörelsen gör inte anspråk på att vara fullständig; bl.a. tas lagstiftning om skatt och tull inte upp. Om inget annat sägs trädde lagen eller lagändringen i kraft senast den 1 januari 2023.

 

Statsrätt
Riksdagen har slutligt antagit vilande ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen. Lagändringarna innebär bl.a. att riksdagsstyrelsen ska inhämta Lagrådets yttrande innan styrelsen i en framställning till riksdagen föreslår en lag eller en ändring av en lag som faller inom Lagrådets område (SFS 2022:1529 f.).
    En annan slutligt antagen vilande ändring i regeringsformen innebär utökade möjligheter att genom lag begränsa föreningsfriheten när det gäller sammanslutningar som ägnar sig åt eller understöder terrorism. Lagändringen gör det möjligt för lagstiftaren att exempelvis införa en bredare kriminalisering av deltagande i en terroristorganisation eller ett förbud mot terroristorganisationer (SFS 2022:1565).
    Ytterligare slutligt antagna vilande ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen samt en ny lag om Sveriges riksbank innebär bl.a. följande: Mål, uppgifter och befogenheter för Riksbanken tydliggörs i fråga om penningpolitik, det finansiella systemet, betalningsmedel, fredstida krissituationer och höjd beredskap samt internationell verksamhet. Det tydliggörs också hur Riksbankens ansvarsområden förhåller sig till varandra, liksom hur de förhåller sig till Finansinspektionens och Riksgäldskontorets ansvarsområden. Det tydliggörs vidare att Riksbanken inom ramen för penningpolitiken ska ta realekonomiska hänsyn, och det skapas förutsättningar för en demokratisk förankring av preciseringen av prisstabilitetsmålet. Dessutom införs utökade möjligheter för riksdagen att bemyndiga Riksbanken att meddela föreskrifter inom dess verksamhetsområden. Det tydliggörs också att riksdagens finansutskott ska följa upp och utvärdera Riksbankens verksamhet. (Se SFS 2022:1566 f.) I syfte att möjliggöra en digital hantering av regeringsbeslut har riksdagen slutligt antagit ännu en vilande ändring i regeringsformen. Tidigare skulle författningar, förslag till riksdagen och andra regeringsbeslut som ska expedieras skrivas under av statsministern eller ett annat statsråd på regeringens vägnar för att bli gällande. Lagändringen innebär att regeringsbeslut som ska expedieras kan bli gällande också på andra sätt än genom underskrift med penna på papper, under förutsättning att höga krav på säkerhet uppfylls (SFS 2022:1600).

 

Riksdagen har beslutat om ändringar i lagen om ersättning till riksdagens ledamöter. Genom lagändringarna anpassas reglerna om pension och därmed sammanhängande avgångsförmåner för riksdagsledamöter till de ändrade bestämmelserna om åldersgränser m.m. i det allmänna pensionssystemet och i angränsande trygghetssystem. En del av lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2026. (Se SFS 2022:1563 f.)

 

Yttrandefrihet och informationsfrihet
Riksdagen har slutligt antagit vilande ändringar i tryckfrihetsförordningen. Lagändringarna görs till följd av den nya beteckningen region för kommuner på regional nivå. Innebörden är att terminologin för kommuner på regional nivå anpassas till regeringsformens terminologi och att den bestämmelse som reglerar valet av juryledamöter om en kommun i ett län inte tillhör ett landsting upphävs (SFS 2022:1523).
    Andra slutligt antagna vilande ändringar i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen samt ändringar i bl.a. brottsbalken gäller utlandsspioneri. Lagändringarna innebär att brotten utlandsspioneri, grovt utlandsspioneri och röjande av hemlig uppgift i internationellt samarbete införs i brottsbalken. Därmed blir det straffbart att under vissa omständigheter t.ex. obehörigen röja hemliga uppgifter som förekommer inom Sveriges internationella samarbeten och som kan skada Sveriges förhållande till någon annan stat eller en mellanfolklig organisation. En gärning ska inte utgöra ett brott om den med hänsyn till syftet och övriga omständigheter är försvarlig. Dessutom utvidgas straffbestämmelserna om obehörig och grov obehörig befattning med hemlig uppgift samt vårdslöshet med hemlig uppgift så att de även omfattar gärningar som har sin grund i utlandsspioneri. Vidare kriminaliseras utlandsspioneri samt de former av obehörig befattning med hemlig uppgift och vårdslöshet med hemlig uppgift som har sin grund i utlandsspioneri även som tryck- och yttrandefrihetsbrott. Meddelarfriheten och anskaffarfriheten begränsas när det gäller utlandsspioneri, grovt utlandsspioneri och grov obehörig befattning med hemlig uppgift med grund i utlandsspioneri. (Se SFS 2022:1517 f.) Ytterligare slutligt antagna vilande ändringar i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen syftar till ett ändamålsenligt skydd för tryck- och yttrandefriheten. Lagändringarna innebär bl.a. följande: Yttrandefrihetsgrundlagens territoriella tillämpningsområde utvidgas till att omfatta vissa satellitsändningar av program som utgår från utlandet men som har en mycket stark svensk anknytning. Bestämmelser införs i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen som ska möjliggöra en tillämpning av skyddslagens avbildningsförbud på det grundlagsskyddade området. Den s.k. webbsändningsregelns tillämpningsområde begränsas till att avse sådana aktörer som har grundlagsskydd enligt databasregeln. Yttrandefrihetsgrundlagen änd-

ras för att möjliggöra villkor för och granskning av public serviceföretagens programverksamhet på internet. Vidare förtydligas och utvidgas yttrandefrihetsgrundlagens utrymme för krav på vidaresändning av vissa program. (Se SFS 2022:1524 f.)

 

Allmän fastighetsrätt och fastighetsbildning
Riksdagen har antagit en ny lag om tvistlösning inom ramen för vissa kollektiva hyresförhandlingar och gjort ändringar i hyresförhandlingslagen och lagen om arrendenämnder och hyresnämnder. Den nya regleringen syftar till att tvister om de årliga hyresändringarna ska kunna avgöras snabbt och enkelt och att de kollektiva förhandlingarna ska kunna bedrivas mer effektivt. Den närmare innebörden är bl.a. att ett nytt, oberoende tvistlösningsförfarande inrättas och att reglerna för hur hyresförhandlingar ska bedrivas skärps (SFS 2022:1657 f.).

 

Immaterialrätt
Ändringar i bl.a. lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk genomför EU:s direktiv om upphovsrätten på den digitala inre marknaden. Den nya regleringen syftar till att anpassa upphovsrätten till den senaste tekniska utvecklingen. Innebörden är bl.a. att det införs nya inskränkningar i upphovsrätten för att underlätta undervisning och forskning och för att kulturarvet ska kunna bevaras. Vidare förbättras förutsättningarna för att fritt kunna återge äldre konstverk (SFS 2022:1712).

 

Associationsrätt
Ändringar i bl.a. aktiebolagslagen genomför EU-regler om gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar av aktiebolag i svensk rätt. Syftet är att underlätta bolagens rörlighet på den inre marknaden och samtidigt garantera bolagens intressenter — aktieägare, borgenärer och arbetstagare — ett lämpligt utformat och mer förutsebart skydd. För att motverka att de gränsöverskridande förfarandena används för brottsliga eller otillbörliga ändamål eller för att kränka arbetstagarnas rättigheter utökas myndighetskontrollen av förfarandena. Bolagsverket får en central roll i denna kontroll. Lagändringarna innebär vidare en förstärkning av arbetstagarnas rätt till information och medverkan vid gränsöverskridande förfaranden. Flera av lagändringarna gäller även för ekonomiska föreningar och för finansiella företag. Lagändringarna trädde i kraft den 31 januari 2023 (SFS 2022:1647).

 

Näringsrätt
Det har gjorts en ändring i lagen om gruppundantag för vertikala konkurrensbegränsande avtal. Genom lagändringen anpassas den svenska konkurrensrätten till EU-rätten när det gäller samarbeten mellan företag i olika handelsled, t.ex. mellan en tillverkare och en detaljist,

s.k. vertikala avtal. Lagändringen trädde i kraft den 1 februari 2023 (SFS 2022:1869).
    Riksdagen har beslutat om en förstärkt spelreglering genom ändringar i spellagen och genom en ny lag om skyldighet att lämna uppgifter om utvecklingen på spelmarknaden. Den nya regleringen handlar till att börja med om åtgärder för att stänga ute olicensierat spel från den svenska spelmarknaden, bl.a. genom ett krav på tillstånd för spelprogramvara, ett förbud mot att främja olovligt spel och ett utökat förbud mot reklam för olicensierat spel. Det handlar också om åtgärder för att minska skadeverkningarna av spel om pengar, bl.a. en möjlighet att ingripa med en marknadsstörningsavgift vid överträdelser av spellagens förbud mot att skicka viss direktreklam. Det införs vidare bl.a. en uppgiftsskyldighet för licens- och tillståndshavare för att öka möjligheterna att följa utvecklingen på spelmarknaden. Lagändringarna i fråga om tillstånd för spelprogramvara träder i kraft den 1 juli 2023. (Se SFS 2022:1672 och 1674.)

 

Finansmarknadslagstiftning
Riksdagen har beslutat om ändringar i bl.a. lagen om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism och offentlighets- och sekretesslagen. Lagändringarna innebär bl.a. att brottsbekämpande myndigheter, tillsynsmyndigheter och kreditinstitut ska få samverka i syfte att förebygga, förhindra eller upptäcka penningtvätt och finansiering av terrorism. I samverkan ska en deltagare vara skyldig att lämna uppgifter till en annan deltagare trots sekretess eller tystnadsplikt (SFS 2022:1537 f.).
    Riksdagen har antagit en ny lag med kompletterande bestämmelser till
EU:s förordning om en paneuropeisk privat pensionsprodukt (PEPP-produkt). EU-förordningen fastställer enhetliga regler för registrering, utveckling, distribution och tillsyn av privata pensionsprodukter som distribueras inom EU under beteckningen paneuropeisk privat pensionsprodukt, s.k. PEPP-produkt. Den nya lagen innehåller kompletterande nationella bestämmelser om bl.a. villkor för in- och utbetalningar och om Finansinspektionens tillsyn och ingripandemöjligheter (SFS 2022:1746).
    För svenska kreditinstitut gäller sedan tidigare en skyldighet att tillhandahålla ett betalkonto med grundläggande funktioner till konsumenter. Genom ändringar i lagen om betaltjänster utvidgas skyldigheten att tillhandahålla ett betalkonto till att även omfatta filialer till utländska banker (SFS 2022:1704).
    Det har gjorts ändringar i bl.a. lagen om värdepappersfonder och lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder till följd av dels ändringar i EU:s direktiv om värdepappersfonder (det s.k. UCITS-direktivet), dels att EU:s förordning om faktablad för paketerade och försäkringsbaserade investeringsprodukter för icke-professionella investerare (den s.k. Priip-förordningen) börjar tillämpas på aktörer på fond-

området. Lagändringarna innebär i huvudsak att ett faktablad enligt Priip-förordningen ska anses uppfylla kraven på faktablad för värdepappersfonder och för alternativa investeringsfonder (AIF). Syftet med ändringarna är att fondbolag och AIF-förvaltare inte ska behöva ta fram eller tillhandahålla två olika faktablad för en och samma fond. Vidare ska Finansinspektionen få besluta att delning av en värdepappersfond eller en specialfond får genomföras tidigare än den annars gällande tidsfristen om tidigast tre månader från dagen för inspektionens beslut (SFS 2022:1725 f.).
    Genom ändringar i lagen om betaltjänster förtydligas att kravet på stark kundautentisering gäller när fakturabetalningar utgör en betaltjänst. Syftet är att minska risken för att konsumenter drabbas av bedrägerier vid e-handel. Samtidiga ändringar i konsumentkreditlagen innebär att den näringsrättsliga tillsynen över att konsumentkreditinstituten följer konsumentkreditlagen flyttas från Konsumentverket till Finansinspektionen. Konsumentverket ska även fortsättningsvis ansvara för den marknadsrättsliga tillsynen över att konsumentkreditinstituten följer konsumentkreditlagen. (Se SFS 2022:1728 f.)

 

Transporträtt och lagstiftning om kommunikation
Det har gjorts ändringar i reglerna om tystnadsplikt i postlagen som syftar till att underlätta för brottsbekämpande myndigheter att förhindra illegal handel via post. Sålunda ges den som arbetar i postverksamhet möjlighet att på eget initiativ bryta tystnadsplikten och lämna uppgifter som gäller misstanke om brott till en brottsbekämpande myndighet, om fängelse är föreskrivet för brottet. Dessutom utökas möjligheten för brottsbekämpande myndigheter att begära ut uppgifter som omfattas av tystnadsplikten till att omfatta brott för vilka det är föreskrivet fängelse i ett år eller mer och brottslig verksamhet som innefattar ett sådant brott. Vidare ges Post- och telestyrelsen större möjligheter att lämna uppgifter om misstänkta brott till brottsbekämpande myndigheter. Lagändringarna trädde i kraft den 2 januari 2023 (SFS 2022:1493).
    Riksdagen har antagit en ny lag om undantag från lokaliseringsprincipen för utbyggnad av kommunala bredbandsnät. Den nya regleringen innebär att hel- eller delägda kommunala bolag samt kommunala stiftelser och föreningar kan bygga ut ett eget eller delägt bredbandsnät utanför den egna kommunens område, under förutsättning att det sker i geografisk närhet till bredbandsnätet i den egna kommunen och för att uppnå en ändamålsenlig bredbandsinfrastruktur. Sådana aktörer ska få bedriva verksamhet i det utbyggda nätet på samma sätt som i bredbandsnätet i den egna kommunen. Den nya lagen trädde i kraft den 1 mars 2023 (SFS 2022:1491).

 

Miljörätt
Genom ändringar i miljöbalken har det införts ett nytt brott med beteckningen otillåten fartygsåtervinning. Straffet ska vara böter eller fängelse i högst två år. Den nya regleringen syftar till att uppfylla Sveriges skyldigheter enligt EU:s fartygsåtervinningsförordning att fastställa vilka sanktioner som ska tillämpas vid överträdelse av förordningen. Lagändringarna trädde i kraft den 1 mars 2023 (SFS 2022:1799).

 

Straffrätt
Ändringar i lagen om brottsofferfond och lagen om intensivövervakning med elektronisk kontroll syftar till en stärkt brottsofferfond. Innebörden är att avgiften enligt lagen om brottsofferfond höjs från 800 kronor till 1 000 kronor och att avgiftsskyldigheten utvidgas till brott för vilka det i straffskalan är föreskrivet svårare straff än penningböter. Avgiften enligt lagen om intensivövervakning med elektronisk kontroll höjs från 80 kronor till 100 kronor per dag som verkställigheten ska pågå och maxbeloppet för hela verkställigheten från 9 600 kronor till 12 000 kronor. Lagändringarna trädde i kraft den 1 februari 2023 (SFS 2022:1867 f.).

 

Ordning och säkerhet
Ändringar i polislagen syftar till att ge Polismyndigheten bättre förutsättningar att utnyttja sina resurser effektivt och fokusera på det polisiära grunduppdraget. Lagändringarna innebär att ett förordnande att vara arrestantvakt även får avse rutinmässiga transportuppdrag. Därmed kommer förordnade arrestantvakter att kunna ges i uppdrag att transportera frihetsberövade personer. Samtidigt blir det möjligt endast för väktare i auktoriserade bevakningsföretag att få ett förordnande som arrestantvakt (SFS 2022:1596).

 

Processrätt
Det har gjorts ändringar i bl.a. rättegångsbalken, lagen med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare och delgivningslagen som syftar till att utveckla och göra lagföringsprocessen mer effektiv. Det handlar bl.a. om ett krav på tingsrätterna att avgöra ett brottmål skyndsamt om brottet har ingått i ett särskilt snabbförfarande under utredningen och att tillgänglighetsdelgivning införs som ett permanent delgivningssätt och dessutom utvecklas till att innefatta även handlingar som är omedelbart tillgängliga. Vidare rör det sig om förenklad delgivning i fler fall, uppdelad handläggning av åtal och därmed deldom i större omfattning, snabbare delgivning av misstanke mot den som är under 18 år samt effektivare hantering av strafförelägganden (SFS 2022:1532 m.fl.).

 

Medborgarskaps- och utlänningslagstiftning
Det har gjorts en ändring i utlänningslagen som innebär ett höjt försörjningskrav för arbetskraftsinvandrare. Sålunda ska en arbetskraftsinvandrare genom sin anställning uppnå en god försörjning för att kunna beviljas ett arbetstillstånd. Lagändringen syftar till att stärka arbetskraftsinvandrares ställning på arbetsmarknaden och motverka konkurrens med låga löner. Lagändringen träder i kraft den dag som regeringen bestämmer (SFS 2022:1847).

 

Hälsoskyddslagstiftning och lagstiftning om hälso- och sjukvård
Riksdagen har antagit en ny biobankslag som ersätter den tidigare lagen om biobanker i hälso- och sjukvården m.m. Den nya lagen reglerar hur identifierbart humanbiologiskt material, s.k. prover, ska få samlas in till och bevaras i en biobank och användas för vissa ändamål med respekt för den enskilda människans integritet. Lagen träder i kraft den 1 juli 2023 (SFS 2023:38).
    Riksdagen har beslutat om en ändring i hälso- och sjukvårdslagen som innebär att primärvårdens grunduppdrag vidgas till att även omfatta rehabiliterande insatser. Samtidiga ändringar i patientsäkerhetslagen innebär att Inspektionen för vård och omsorg får förelägga en vårdgivare som inte har anmält sig till vårdgivarregister att göra det. Föreläggandet får förenas med vite. Ändringen i hälso- och sjukvårdslagen träder i kraft den 1 januari 2024 och ändringarna i patientsäkerhetslagen den 1 juli 2023 (SFS 2023:36 f.).

 

Socialrätt
Det har gjorts ändringar i bl.a. socialförsäkringsbalken och lagen om allmänna pensionsfonder (AP-fonder). Lagändringarna avser regleringen av Sjunde AP-fonden och förvaltningen av premiepensionen åt de individer som inte själva valt fonder för sin premiepension (förvalsalternativet). Det klargörs att målet för Sjunde AP-fondens förvaltning av fonder är detsamma som målet för premiepensionssystemet i stort, dvs. att förvalsalternativet inom premiepensionen ska vara ett pensionssparande av hög kvalitet som ger en trygg pension. Vidare införs ett hållbarhetsmål för Sjunde AP-fondens fondförvaltning som innebär att förvaltningen ska ske på ett föredömligt sätt. Även placeringsreglerna för Sjunde AP-fondens fondförvaltning justeras, bl.a. på så sätt att möjligheterna att placera medel i illikvida tillgångar utökas (SFS 2022:1546 f.).
    När det gäller arbetslöshetsförsäkringen har riksdagen tidigare beslutat om dels tillfälliga lättnader i de s.k. arbets- och karensvillkoren, dels en tillfällig möjlighet till undantag från den s.k. femårsregeln för företagare. Genom ändringar i lagen om arbetslöshetsförsäkring förlängs de tillfälliga reglerna att gälla t.o.m. den 31 december 2023 (SFS 2022:1832 f.).

 

Lagstiftning om utbildning
Riksdagen har beslutat om ändringar i studiestödslagen. Lagändringarna innebär att alla låntagare som har beviljats studielån för tid under perioden den 1 juli 2001–31 december 2021 ska kunna få ändrade betalningsvillkor och betala tillbaka lånen i enlighet med bestämmelserna för studielån som är tagna efter den 31 december 2021 (SFS 2022:1828).

 

Kultur
Det har gjorts ändringar i bl.a. radio- och tv-lagen som syftar till en ökad insyn i ägandet av radio- och tv-företag. Lagändringarna innebär i huvudsak att kretsen av leverantörer av medietjänster som ska se till att mottagare av deras tjänster har tillgång till viss information utvidgas till att omfatta även leverantörer av medietjänster som sänder sökbar text-tv, kommersiell radio, ljudradio där inget tillstånd krävs och ljudradio där regeringen meddelar tillstånd samt leverantörer som tillhandahåller beställradio som finansieras med public serviceavgiften. Vidare utökas den information som ska lämnas till att också avse information om leverantörens ägare och ägarstruktur. Lagändringarna trädde i kraft den 1 mars 2023 (SFS 2022:1669).

 

Lisa Gunnfors och Miriam Kantor