Domstolar och/eller förvaltning
Av lektor JANE REICHEL∗
Svenska domstolar och förvaltningsmyndigheter har traditionellt haft ett nära samband, både organisatoriskt och innehållsmässigt. Med europeiseringen har domstolarna i stället fått en tydligare roll inom kontrollmakten, som värnare av det EU-rättsliga systemet i Sverige. Denna förstärkta roll har i den senaste revisionen av regeringsformen kommit till uttryck genom att domstolarnas ställning stärkts och förtydligats. Frågan som ska diskuteras här är hur denna förändring påverkar relationen mellan domstolar och förvaltningsmyndigheter och andra statsorgan.
Inledning
En särskild egenhet i regeringsformen (RF) var länge att domstolar och förvaltningsmyndigheter behandlades gemensamt. Under rubriken rättsskipning och förvaltning gavs i elfte kapitlet bestämmelserna om både domstolar och förvaltningsmyndigheter. Sedan den 1 januari 2011 är dessa regler uppdelade på två kapitel, bestämmelser om domstolar finns i det elfte och om förvaltningsmyndigheter i det tolfte. Fortfarande omnämns dock domstolar och förvaltningsmyndigheter i ett sammanhang i RF:s första kapitel om statsskickets grunder. Av RF 1:8 framgår således att domstolar finns för rättskipningen och statliga och kommunala förvaltningsmyndigheter för den offentliga förvaltningen.
En avgörande grund för den nya uppdelningen i RF anges i förarbetena till grundlagsändringen vara europarättens påverkan. Dels hänvisas till att de svenska domstolarna numera har fått nya uppgifter, som värnare av det EU-rättsliga systemet i Sverige, dels till att Europakonventionen har fått en ökad betydelse i domstolarnas praxis, vilket har förändrat domstolarnas roll.1 Den nya ordningen med en uppdelning av reglerna för domstolar och förvaltning kan följaktligen ses som ett utslag av en europeisering av det svenska statsskicket. Samtidigt framhålls att förslaget inte syftar till att åstadkomma en tyngdpunktsförskjutning i förhållandet mellan rättskipning och förvaltning. Tvärtom, ett särskilt kapitel i RF om förvaltningen anges snarare
∗ Lektor i förvaltningsrätt, Uppsala universitet. Artikeln bygger till stor del på ett föredrag som hölls på Rättsvetenskapens dag i Uppsala, den 5 oktober 2010, då pågående forskning om EU-rättens påverkan på valda rättsområden presenterades. Delar av artikelns innehåll har således publicerats i andra sammanhang, vartill hänvisas i fotnoterna. 1 Se prop. 2009/10:80 En reformerad grundlag, s. 119 och SOU 2008:125 Grundlagsutredningens betänkande En reformerad grundlag, s. 347.