Nordiskt och internationellt 573Commission Internationale de 1'Etat Civil
Internationella civilståndskommissionen (CIEC) hade sin årliga generalförsamling, den 32:a i ordningen, denna gång på tysk inbjudan, i München den 2-6 september 1980. Kommissionen, som bildades redan i september 1950, består av 12 europeiska stater. Den grundades av Belgien, Frankrike, Luxemburg, Nederländerna och Schweiz. Sedermera har anslutit sig under 1950-talet Turkiet, Västtyskland, Italien och Grekland, under 1960-talet Österrike och sedan början av 1970-talet Portugal och Spanien. England jämte Skottland och Sverige har sedan mitten av 1970-talet deltagit i generalförsamlingarna såsom observatörer. Kommissionen är ett mellanstatligt officiellt organ, i likhet med Haagkonferensen för internationell privaträtt, dock med annan organisation, och har till syfte att underlätta behandlingen av personrätts-, familjerätts- och medborgarskapsfrågor ur internationella synpunkter. Kommissionen har samarbete med Haagkonferensen och Europarådet samt med Förenta Nationernas flyktingkommissariat i Geneve.
Organisationen består av delegationer från de 12 anslutna staterna. Generalförsamlingen, som sammanträder till ordinarie sammankomst en gång om året, är beslutande organ. Vidare arbetar kommissionen genom sin byrå (byrån sammanträder minst 2 gånger om året), bestående av ordförandena i de anslutna delegationerna jämte ytterligare någon eller några ledamöter från varje delegation. Sammanträdesorten varierar och bestämmes efter överenskommelse mellan länderna. Hos kommissionen arbetar ett sekretariat med en generalsekreterare. Sekretariatet har under 1970-talet varit förlagt till Frankfurt men skall från och med hösten 1981 överflyttas till Strasbourg, enär den blivande generalsekreteraren är verksam i denna stad.
Kommissionens förhandlingsspråk har under alla år varit och är franska, sannolikt beroende på att detta språk är allmänt utbrett i de länder, som grundade kommissionen. Simultantolkning till andra språk har icke förekommit under förhandlingarna. Inom kommissionen har dock under hand diskuterats frågan om även något annat språk, i första hand engelskan, skulle användas i arbetet. Också tyskan har varit på tal som kompletterande förhandlingsspråk. Någon utvidgning av administrationen med hänsyn till språken har dock icke ansetts lämplig, bl. a. på grund av att kostnaderna då skulle öka.
I de skilda ländernas delegationer ingår företrädare för justitie-, inrikes- och utrikesdepartementen, för centrala och lokala folkregistreringsmyndigheter samt för person-, familje- och medborgarskapsrättsliga discipliner vid universiteten.
Kommissionen arbetar på två vägar för att öka kännedomen på de nämnda rättsområdena. Man har dels under de gångna åren utarbetat ett flertal konventioner för att underlätta bedömningen av civilståndsfrågor för enskilda vid flyttning mellan staterna. (Med civilstånd avses i detta sammanhang icke enbart som i Sverige personstatus ur äktenskapssynpunkt utan frågor avseende även personnamn, födelsetid och ort, hemort och aktuell registreringsort samt medborgarskapsrättslig status.) Fram t. o. m. 1980 har kommissionen utarbetat och undertecknat 20 konventioner1. Av konventionerna syftar en del till att lösa rent praktiska frågor vid internationella ut- och invandringsfall, t. ex. avisering mellan staterna om flyttningar. Formulär till aviseringar har upprättats på flera språk och börjat användas. Andra konventioner innehåller internationellt privaträttsliga regler för lösandet av kollisioner mellan rättssystemen i medlemsländerna.
Enligt sin målsättning arbetar kommissionen även med att sammanställa en dokumentation om rättsläget på person- och familjerättsområdena samt beträffande med