Hur dum får man vara?
— något om rättsordningens syn på misstag
Av advokaten RICHARD ÅKERMAN
”Misstag är något man gör mer eller mindre avsiktligt och några sådana finns inte.”1 Anders Tegnell, statsepidemiolog
Hur ser rättsordningen på konsekvensen av misstag? Vilken hänsyn tas till att den misstagne var obegåvad, fumlig eller illa instruerad? Är det bättre att skylla ett misstag på dumhet än på slarv? Det är några frågor som diskuteras i denna uppsats. Här gömmer sig en paradox.
Bakgrund
Misstag leder ofta till förlägenhet eller till och med skam och ibland förnekelse hos den som misstar sig. I många fall får misstag inga allvarliga eller bestående följder. I bästa fall leder misstaget till något gott, som Columbus upptäckt av Amerika. I sämsta fall får misstaget förödande konsekvenser, som Romeos självmord när han antar att den sovande Julia är död.
Trots att misstaget — liksom tanken, beslutet och handlingen — är ett ovedersägligt och allestädes närvarande fenomen, är det ett relativt outforskat område utanför psykologin (där det å andra sidan analyseras grundligen) och några klara kunskapsteoretiska svar på frågorna ”vad är ett misstag?”, ”vilken roll spelar misstaget?” och ”vad skiljer misstaget från andra fel?” saknas. Inom beslutsteori, där man analyserar det viljestyrda handlandet, är misstaget alla handlingar som avviker från det mest rationella beslutet,2 ibland grundat i felaktig varseblivning om fakta som i Columbus och Romeos fall.
Man kan förstås missta sig om annat än fakta, såsom de moraliska föreställningar som sällskapslivet uppställer och som bestäms av social eller politisk tillhörighet, tid, plats, status, kön, yrke, jargong, livsstil och liknande konvenans3 och som de flesta av oss ogärna bryter mot. Eftersom reglerna — diskursen — ofta är outtalade och sprungna ur
1 Expressen 28 juli 2020. 2 Nota bene att behavioristerna blir allt bättre på att modellera förklaringar som får oss att förstå att det till synes irrationella ändå är rationellt. Sådana modeller är t.ex. hueristiska snedvridningar, inramningseffekter, förankringseffekter och sunken cost-effekter. Se Daniel Kahnemans inflytelserika bok Thinking, Fast and Slow, 2011. Kahneman belönades 2002 med Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne, för sitt arbete om psykologisk ekonomi (behavioural economics). 3 Felix, Slips, thoughts and actions, ak. avh., 2015, Lunds universitet, s. 24.